SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “arvet”
Arvet
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Timmernabben, Danska varvet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMIRALITETSKLOCKSTAPELN (K0018.551)
HistorikKungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/ Tidsprofil: 1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bastu
HistorikBastulämning. Rundtimmer, har rasat in över ugnen, på gaveln dörren kvar och ca 6 stockvarv, se även spec. inv.blankett under anläggningens "dokument", Finnskogsinventering Torsby kn 1999. Bastun är nedrasad och slutsatserna nedan är utifrån vad som kan tolkas på plats. Bastuns yttermått är ca 6,3 x 4,25 meter. Den har varit uppförd i grovt rundtimmer med en sned underhaksknut. Taket har varit belagt med farg. Bastuns entré ligger mot söder och det är denna del av bastun som ännu till några stockvarv står upp. Rökugnen ligger i bastuns sydvästra hörn. Den är nedrasad men är stor och av kallmurad gråsten. I ruinen syns vid den östra l… Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BILDHUGGARVERKSTADEN (K0018.193)
HistorikByggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström. I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1781. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikKnutarna är vita i ändarna, mångåstak. Det så kallade övre stabburet, är en loftgångsbod i två våningar med två ingångar och grundlagt direkt på hörnstenar. Liksom det nedre stabburet är denna bod av 7 tums bilat timmer med en sned underhaksknut. Taket är ett mångåstak belagt med tvåkupigt tegel. Under teglet finns ett sticktak. Stabburet har under årens lopp ändrats, exakt när detta har skett är dock osäkert. Förändringarna har inneburit att den trapp som förr troligen varit på fasaden utanpåliggande tagits bort och istället satts upp innanför väggarna. Samtidigt byggdes loftet in och blev en del av övre våningen. Ett nytt golv på ö… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan är en enkelstuga vars interiör har genomgått stora förändringar. Spiskomplexet var rivet och inredningen borta när nuvarande ägarsläkt tog över. Brädklädnad och takets långa utsprång antyder en utvändig modernisering omkring sekelskiftet 1900. Byggnaden restaurerades 1999 då syllvarvet byttes ut och frostsprängt tegel ersattes med ett tak av nytt lertegel. Därefter har interiören återskapats och vallen används nu för fritidsbruk. Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döderhults kyrka
HistorikDöderhults socken ligger mitt i Kalmar län. Tidigare gränsade socknen i norr till Linköpings stift men i och med att Kristdala socken överförts till Växjö stift är det inte längre så. Bygden är rik på fornlämningar. Tidigare var jord- och skogsbruk viktiga näringar men under 1800-talet och 1900-talet har flera viktiga industrier vuxit fram, speciellt i Oskarshamn. En del finns kvar än idag medan andra har avvecklats. Exempel är kustens stenindustri, skeppsvarvet i Oskarshamn och SAAB Scanias lastbilsfabrik. Den kyrka som idag finns i Döderhult stod klar 1772. Den föregick av en stenkyrka som kan ha uppförts redan på 1100-talet. Kyrka… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Epidemisjukhuset
HistorikLaboratorieholmen nämns först gången vid namn 1699 och var då tänkt som en del i det planerade befästningsverket. På planer från denna tid inordnas de tre öarna Stumholmen, Kungshall och Laboratorieholmen fullständigt i bastionsystemet. Laboratorieholmen kom aldrig att bli den del av befästningsverket som planerades. På en karta över Stumholmen från 1752, upprättad av bromästaren och löjtnant-mekanikus I G Steuer finns istället fyra byggnader markerade - tre större och en mindre grupperade efter tre parallella linjer. Bromästaren Steuer stod bakom flera av dåtidens nybyggen, bl a ritade han kasernen vid bastion Aurora och Corps de ga… Tidsprofil: 1699. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HÖGVAKTEN (K0018.300)
HistorikByggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1821–1826. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA VAKTSTUGAN
HistorikByggnad 36 är uppförd 1799 som en vaktstuga och ersatte då en tidigare vaktstuga belägen på samma plats. Byggnaden är uppförd i timmer på torpargrund. Väggarna är rödmålade och klädda med bred stående panel med lock. På norra sidan finns en veranda som ramar in de båda entrédörrarna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1986-12-09, Dnr 11.392-4437-85. Vaktsugan avsågs som kvarter för bevaknings- och förläggningslokal för bemanning till Billingebatteriet. Byggnaden har tjänstgjort som varvsmuseum och sedermera som utprovningsrum för gasmasker. KÄLLA: Nya Varvet, Byggnader och miljöer, kulturh… Tidsprofil: 1986–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GODNATTS FÄSTNINGSTORN
HistorikI lotsdirektörens förslag till förbättring av fyrväsendet i landet år 1864 ingick att uppföra två överensfyrar på Kunghall och Godnatt. Dessa skulle tjäna till ledning för angöring av Karlskrona hamn nattetid. Men planerna ändrades och istället uppfördes 1870 två överensfyrar vid Söderstjärna. Dessa fungerade dock inte som det var tänkt, varför de släktes redan 1879. I stället byggdes ett mindre fyrtorn av trä ovanpå fästningen Godnatt, innehållande en linsapparat av tredje ordningen. I fästningens norra del uppsattes en siderallampa för ledning inåt hamnen. Boningsrum för fyrpersonalen inreddes i färstningen och fyrarna på Godnatt t… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GV DOCKAN
HistorikÅr 1918 köpte staten Beckholmen för Marinförvaltningens räkning och ön blev en del av Stockholms Örlogsvarv. Ytterligare en docka, stor nog att rymma de större pansarskeppen började genast planläggas. Dockan med tillhörande pumphus (513) byggdes mellan år 1923 och 1926 och invigdes år 1927 av kung Gustav V, som gett dockan dess namn. Den nya dockan förlades väster om de tidigare torrdockorna på platsen för ett antal äldre verkstads och förrådsbyggnader och magasin, vilka revs. Den är uthuggen i västra kanten av den ursprungliga bergsknallen, men har genom utfyllnad med bergmassorna ett stort flackt område väster om sig som används f… Tidsprofil: 1944–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLOCKSTAPEL
ExteriörbeskrivningI Svedvi klockstapel finns medeltida virke i stort sett genom hela byggnaden. Det finns tolv kraftiga ben och en hjärtstock som står på stenar. Syll och grundkonstruktion har inte kunnat undersökas inom ramen för projektet, men bedömningen gjordes att den har förändrats genom åren. I dess nedre delar är benen cirka 3032 cm breda och i dess övre delar cirka 2627 cm breda. De är cirka 9,2 meter långa och stapeln lutar cirka 25 cm inåt upptill. Hjärtstocken har fasade kanter och är 3033 cm bred nedtill och 2324 cm bred i överkant, där den kapats av i sen tid. Upptill har den också skarvats på två ställen genom långa snedskarv… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kokhuset
HistorikFlera primärkällor definierar dock användningen av byggnaderna på Laboratorieholmen till "Rustkammare". I Sydkustens Marikommandos liggare skrivs "Begagnades fordon till rustkammare för sjöartillerikåren". I Hults "Beskrifning Öfwer Hus och Byggnader på Kungl. Skeppsvarvet, &" anges att "På Laboratorieholmen finns Fyra hus inredde till rustkamrar, äro af sten och täckte med tegel. En uppbördsbod, af sparre och bräder med brädtak". Epidemisjukhusholmen - På Hults karta från 1820 uppges stenhusen på Laboratorieholmen ännu användas till Rustkammare. Men i 1852-års författningssamling för flottan skriver J W Gynther: "Rustkamrarne på Lab… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRONOBRÄNNERIET
HistorikKronobränneriet är en större slaggstensbyggnad belägen i Falu stad där Magsinsbron korsar Faluån. Huset ingår i Världsarvet Falun. Byggnaden är uppförd av koppaslagg och tegel med inredd vindsvåning. Grunden är av gråsten. Väggarna är putsade, huvudsakligen med brun slätputs, med vissa inramningar av spritputs. Sadeltaket är täckt med enkupigt tegel. Portar, luckor och uppskjutande brandgavlar är plåtklädda. Byggnadens inre upptas huvudsakligen av stora maskinsalar. Av den äldre, fasta inredningen i byggnaden återstår flera plankgolv, de flesta pelarraderna, det mesta av bjälklaget samt flera trappor. Kronobränneriet byggdes 1779 som… Tidsprofil: 1783–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Källare
ExteriörbeskrivningKällarboden fungerade som mathärbre med förvaring av fläsk och bröd i övervåningen och sylt i källaren. Varma sommarnätter utgjorde boden en sval sovplats. Denna typ av källarbodar är förhållandevis sällsynt i trakten. Under tegeltaket, lagt på 1950-talet, ligger ett handspäntat spåntak. En renovering av bottenvarvet genomfördes under 1990-talet. Byte av vissa bottenstockar gjordes också 2005. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÖLNARGÅRDEN
HistorikUnder början av 1700-talet arrenderades ett stycke mark strax norr om Djurgårdsstaden av krigsmanskassans räntmästare Filip Psilanderhielm. Tomten kallades Gröna lunden och nyttjades som malmgård, det vill säga sommarbostad med odlingar. År 1723-24 uppfördes ett bostadshus, senare kallat Mjölnargården, som kan vara den äldsta bevarade träbyggnaden i Djurgårdsstaden. Namnet kommer från att Gröna lunden 1745 köptes av kvarnägaren Johan Jacob Herbst. Under hans tid ändrade malmgården funktion, då värdshus inrättades och byggnaderna verkar ha anpassats för uthyrningsändamål. Mjölnargården höjdes en våning och svalgången tillkom. Han lät… Tidsprofil: 1723–1724. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MODERNA MUSEET, ARKITEKTURMUSEET (EXERCISHUSET)
HistorikByggnaden uppfördes 1851-53 som "Exercis- och gymnastikhus" efter ritningar av F Blom. Fasaden är dock i sitt nuvarande skick ritad av V Ringheim. Den bildade del av muren till det gamla Skeppsholmsvarvet. Under 1870- och 80-talen utbyggdes en större hall för kanonexercis. Där byggdes upp en replik av ett skeppsdäck med kanoner. Exercishuset byggdes om 1958 till museum för modern konst. En större tillbyggnad gjordes 1974-75 efter ritningar av P O Olsson, som också svarat för den tidigare museibyggnaden. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖNSTERSALSBYGGNADEN (K0018.210)
HistorikDen inemot 80 m långa Mönstersalsbyggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström. Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning. I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna. Den sto… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FUNDAMENTET
HistorikPå 1600-talet fram till 1689 låg örlogsflottans station på skeppsholmen. Varvet låg på Skeppsholmens södra sida. Från 1715 tog skärgårdseskadern Skeppsholmen i bestittning. De mindre fartygen förtöjdes mellan Skepps- och Kastellholmarna, innanför en pålbro. De fartyg som blev liggande över vintern i Stockholm förtöjdes vid östra bråbänken kring 1700. 1739 befallde K. Majestät att galärerna skulle förvaras i täckta skjul på land, på Skeppsholmens östra sida. Galärskjulsmurarna från 1746 är Norra fundamentets norra fasadmur och Södra fundamentets södra fasadmur. 1821 byggs Södra fundamentet om till verkstäder under ledning av arkitekt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OXBERGS KAPELL
HistorikByarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första bönehuset på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes bönehuset fyra till fem gånger om året av pr… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PORTALKRAN 14
HistorikPortalkran 14, maskinnummer 9214, även kallad "Franska kranen", "Blå kranen" eller "Hundratonnaren" är en representant för Karlskronavarvets utveckling under 1900-talet. År 1959 började den franska firman Applevage montera upp kranen i västra varvsområdet som ersättning för en äldre kran. Monteringen sysselsatte 12-15 franska montörer och lika många svenskar. Kranen togs i drift den 5 augusti 1960; dess uppgift var att utrusta fartyg och bistå med tunga lyft, en mycket viktig funktion i varvets verksamhet. Kranen väger 670 ton och löper på sammanlagt 28 hjul med en högsta hastighet av 50 m/min. Lyftkapaciteten är 100 ton, största lyf… Tidsprofil: 2006–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDA STUGAN
HistorikHuset byggdes 1967 av ett tvåvånings härbre från Bjuråker. Det har samma modell som parstugorna på Degerkölen. En något för brant takvinkel och den f d mushyllan som ingår i syllvarvet "avslöjar" husets bakgrund. Två s k vitterkors på vardera röstet. KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Degerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997 Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sk TAUBEHUSET
HistorikÅr 1796 uppfördes byggnaden som bostadshus och huvudkontor för Varvet Kusten. I bottenvåningen på det hus som idag kallas Taubehuset fanns varvskontoret där de nya skeppen ritades. År 1893 ledde konkurrensen från ångfartyg av järn till att Varvet Kusten, med sina segelfartyg i trä, fick läggas ned. Två år senare köptes området av Göteborgs stad som hyrde ut det till olika verksamheter. Huvudkontoret var fram till 1930-talet rödmålat med svarta, tjärade ytterdörrar. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1798 hade undervåningen fyra rum varav ett var kontor, kök och två förstugor. Infarten till varvet gick genom en portgång i husets nor… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLUP- OCH BARKASSKJULET
HistorikSlup- och Barkasskjulet uppfördes under örlogsbasens chapmanska era. Det var en period av starkt uppsving för flottan efter flera decenniers kräftgång under frihetstidens politiska tumult. Under slutet av 1700-talet och en bit in på 1800-talet varade denna expansiva och innovativa period, som bl.a. resulterade i Kungshallsmagasinet, Tunnbindareverkstaden, Wasaskjulet och Inventariekammaren samt Slup- och barkasskjulet. Artilleriverkstäderna flyttades från Stumholmen i början av 1700-talet till artillerigården inom varvsområdet. Då uppfördes på 1750-talet bl.a. två stora skjul för galärer. Ett av dessa var placerat i sjön och brann ne… Tidsprofil: 1991–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slutningsmuren
HistorikI 1683 års befästningsplan planerades en befästningsring med ett stort antal bastioner förenade av raka murverk. Tid och pengar räckte dock inte till, i 1694 års plan fanns istället en slutningsmur som skiljde hamnen och varvet från den civila staden. Av de sex planerade bastionerna återstår idag Bastion Aurora. Under 1800-talet började Slutningsmuren rivas, och idag finns de återstående murresterna i kvarteren norr om Varvsgatan. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENKROGEN (GAMLA PRÄSTGÅRDEN)
HistorikByggnadens stomme utgörs av en envånig stenbyggnad, som uppfördes 1738-39 för hantverkare och manskap vid varvet att vistas i vid oväder. Senare inrymdes en matservering i huset, som då kallades "Stenkrogen". Under 1840-talet inreddes huset till skola och 1865 påbyggdes en våning. Vid omfattande reparationsarbeten 1926-27 inreddes huset till prästgård, pastorsexpedition och församlingssal för Skeppsholmsförsamlingen. Församlingen upphörde 1969. Huset disponeras numera av Fotografiska museet. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Ri… Tidsprofil: 1738–1739. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.