SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ören”
Ören
Ören är nature_reserve i Nynäshamn i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1982. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ören, Bosand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frevisörens havsbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hörendesjön, Paradisbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sandörens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
(FESTLOKAL)
HistorikSimsjön 1:1, Våmb, Festlokal Samlingslokal med dansrotunda samt kiosk- och lotterilänga byggd i vinkel. Byggnaden ligger centralt i området i anslutning till grönytor och fotbollsplaner vid Simsjöns största badplats. Byggnaden torde vara byggd i slutet av 1960- eller början av 1970-talet och bevarar sina fasader med brunmålad fjällpanel. Anläggningen visar på gemenskapen och det livaktiga föreningslivet vid Simsjön och har ett stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
1:ANS KALKUGN
HistorikSedan patenträtten inköpts av Karta & Oaxens kalkbruk uppfördes i tät följd flera pelarugnar på ön. Den första, 1:ans ugn uppmurades 1880-1881 vid öns östra strand. På ugnsschaktets botten murades en sockertoppsliknande pelare som sträckte sig upp i centrum av den koniska ugnen. Pelaren gav ugnens inre formen av en ring och då kalkstenen fylldes på ovanifrån fördelades den tämligen jämnt runt pelaren. Konstruktionen medförde många fördelar. Stenlagret blev inte så kompakt som tidigare och eldstrålarna från generatorn fick lättare att genombränna stenen i ugnens eldzon. Utvändigt består en pelarugn av en konisk tegelpipa, vars nederde… Tidsprofil: 1880–1881. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AALTOHUSET
HistorikIngenjören, byggmästaren och den lokale affärsmannen Ernst Sundh lät 1957-61 uppföra det kombinerade affärs-, kontors- och bostadshuset Sundhcenter. Byggnaden ritades av den finländske arkitekten Alvar Aalto som genom sin svenske kollega Albin Stark kommit att engageras för uppdrag i södra Dalarna. Sedan Avesta 1919 fått stadsrättigheter och senare under krigsåren tagit del av Avesta Jernverks ekonomiska framgångar, ansåg styrande politiker att staden var i behov av ett stadscentrum. 1944 lämnade således Alvar Aalto och Albin Stark på uppdrag av Avestas stadsstyrelse ett förslag till ett nytt centrum - Akropolis. Ernst Sundh var en a… Tidsprofil: 1957–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADELCRANTZSKA PALATSET
HistorikÄldsta delen av Adelcrantzka palatset byggdes troligen någon gång under perioden 1650-1675. 1751 förstördes byggnaden i en brand, men återuppbyggdes 1753 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Den fick då sin nuvarande utformning. 1600-talsbyggnaden finns idag kvar i källarens valv och grundmurar, trappa och bärande väggar upp till och med 1 tr. Adelcrantz köpte huset 1755 och lät därefter uppföra flygelbyggnaden mot östra gården i direkt anslutning till det befintliga huset. Fasaden mot Karduansmakargatan förlängdes med två fönsteraxlar österut. 1806 förlängdes huvudbyggnaden mot gården norrut med fyra fönsteraxlar.… Tidsprofil: 1650–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADMINISTRATIONSBYGGNAD
HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. Den nordvästra delen av nuvarande tomt köptes in 1787 och var fram till 1856 bebyggd… Tidsprofil: 1696–1697. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningI kvarteret Arenan 3 finns två högresta kontorshus i 15 våningar, från slutet av 1980-talet, som utgör portalbyggnader för Globenområdet. Husen består av två höga volymer, som förbinds av lägre byggnadskroppar i nio våningar som vilar på pelare. De höga husen förbinds i sin tur av två glasade förbindelsegångar i två våningar. I hus 1 är entrén till köpcentrumet Globen Shopping förlagd. Kontorshusen har flera våningsplan i souterräng mot Arénavägen som gör att husen förbinder det upphöjda stadsrummet med den lägre gatunivån som omger området. I souterrängvåningen finns entréer. Husen förenar postmodernism med nyfunktionalis… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontorsbyggnad från 1970-talets första hälft utan egentlig personentré i bottenvåningen som till större delen upptas av en garagenedfart bakom galler. Indragna vinds- och teknikvåningar knappt synliga från Adolf Fredriks kyrkogata. Exteriören i ursprugligt utförande. BOTTENVÅNING- indragen, mot Luntmakargatan runda pelare av reliefgjuten betong, längs Adolf Fredriks kyrkogata stickbågiga öppningar försedda med grått stålgaller som kröns av två globaramaturer i varje öppning. Fasadpartierna av reliefgjuten betong. Undertak av träullsplattor. FASAD- spritputs med släta hörnomfattningar och stickbågiga omfattningar kring föns… Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningDenna byggnad från mitten av 1970-talet inrymmer kontor. Byggnaden karaktäriseras av sin slutna, kubiska volym och sina gedigna kopparfasader. Höjden är 8 våningar samt en indragen takvåning. Mot den högre belägna Vattugatan i söder är höjden 7 våningar med indragen takvåning. Entré är belägen på den norra fasaden, vid Klara Södra Kyrkogata. Entréhallen var vid inventeringstillfället välbevarad, med golv och väggar i vit marmor och med speglande tak i silvereloxerad aluminiumpanel. Här finns en sidoställd indragning med sittbänkar i marmor, spegelklädda väggar och med nedsänkningar för planterade inomhusväxter. SOCKEL- BOT… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningI kvarteret Arenan 2 finns fyra individuellt utformade kontorshus, från slutet av 1980-talet, på gemensam bottenvåning i souterräng med parkeringsgarage. Husen förbinds av låga länkbyggnader. I det plan som ligger i nivå med Globentorget ligger en invändig galleria, Globen Shopping vars entré är förlagd i hus 1 i kvarteret Arenan 3. Gallerian har glastäckta kvadratiska atriumgårdar i husens mitt. Innergården i hus 5 är delvis öppen. Hus 5 avslutas i en rundad byggnad med en halvkupolformad överglasning på taket. I bottenvåning mot Arénatorget finns butikslokaler. Mot Arénavägen i väster ligger bygganden i souterräng med hö… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Agunnaryds kyrka
HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mind… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL
HistorikBURMEISTER 5, AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL - Efter fastighetsreglering kom, förutom de sammanbyggda restaurangbyggnaderna i väster, ytterligare två byggnader att ingå i fastigheten. Den ena är ett korsvirkeshus i fastighetens norra del, ursprungligen från 1500-talet, som Turistföreningen 1906 lät även flytta hit från fastigheten Städet 1 då det var rivningshotat. KÄLLOR: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Fastighetsreglering berörande Visby Burmeister 4 och 5 och Visby Innerstaden 1:2, Gotlands kommun. Ärendenummer I048, Akt 09-VIS-788, 200… Tidsprofil: 2004–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBOGA MISSIONSKYRKA
HistorikMissionsförsamlingen i Od och Alboga bildades 1878. Ett missionshus uppfördes 1880 i Od (se beskrivningen av Ods gamla missionshus). Många av församlingsmedlemmarna var från Alboga, och man beslöt därför att "ett missionshus skall med Guds hjälp byggas i Alboga på lämplig plan nära Alboga folkskola, vilken skall anskaffas på bästa arrendevillkor. Husets längd skall vara 15 al och bredd 12 al, samt ett mindre rum med förstuga tillsammans 5 al allt invändigt, väggarna bestå invändigt och utvändigt af bräder med sågspån mellan samt spåntak. Fönstren skall vara 6 st". Byggkostnaderna uppgick till 1099:70 och bestreds med frivilliga gåvor… Tidsprofil: 1878–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 185… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALLÉGÅRDEN
HistorikBiblioteket invigdes 1897. Ett folkbibliotek hade tidigare varit inrättat i två lägenheter i det närliggande kvarteret Fänriken då det bebyggdes 1861. Biblioteket drevs fram till 1967 då verksamheten flyttades till stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Diskussionerna om vad byggnaden nu skulle användas till blev livlig. Stadsfullmäktige beslutade att socialförvaltningen skulle ta över huset och driva det som ett allaktivitetshus. Det s k "Hagahuset" öppnade hösten 1970. Huset kom nu huvudsakligen att användas av ungdomar för musik, hantverk och teater och blev centrum för den progressiva musikrörelsen i Göteborg. Motsättningar mellan pol… Tidsprofil: 1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALMESÅKRA KYRKA
HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelf… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALVESTA STATIONSHUS
HistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en d… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS MISSIONSKYRKA
HistorikPå 1880-talet började troende i Angered samlas för bibelläsning, sång och bön. Samlingarna ägde rum i hemmen, men så småningom började verksamheten ta fastare form, och 1905 hyrdes en stuga för samlingarna. Den var belägen strax söder om tomten där missionshuset senare byggdes. 1912 bildades församlingen och 1915 började man planera för att bygga ett missionshus. Församlingens syförening svarade för grundplåten, och bidrag till kostnaderna kom från grannförsamlingarna både på landsbygden och i Göteborg. 1916 kunde planerna förverkligas genom att Angereds Missionshus uppfördes. Byggnaden innehöll en kyrksal och en mindre samlingslokal… Tidsprofil: 1942–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGÅRDEN
HistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - F… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANKAREDE LAPPKAPELL
HistorikAnkarede lappkapell uppfördes 1895-96 av byggmästaren F.J. Svensson efter ritningar av Herman Theodor Holmgren. Kapellplatsen som ligger vid Lejarälvens och Ankarälvens utlopp i Stora Blåsjön är en gammal samisk begravningsplats. Vid 1800- talets början byggdes här ett enkelt bönhus med en begravningsplats för samer och bofasta. Det var ett enkelt timrat kapell med en fristående klockbod. Bönhuset förföll alltmer under 1800- talets senare hälft tills det slutligen revs 1895 och ersattes av dagens träkapell. Kapellets interiör genomgick en omfattande renovering mellan åren 1953 54, då bl.a. altaruppsatsen i form av en goticerande möns… Tidsprofil: 1895–1896. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
anna fälts stuga
HistorikGötlunda-Anderstorp 2:1 Anna Fälts stuga I den öppna skogsgläntan kring Anderstorp, några hundra meter söder om torpet, ligger detta lilla f.d. torpställe. Det lilla omålade timrade bostadshuset från ca 1800 är en enkelstuga med vidbyggd bod under torvtäckt ryggåstak. Endast själva stugan är panelklädd, boden är något senare vidbyggd. Torpstället friköptes under 1900-talet tillsammans med ett omgivande tunnland. Sista bosatta innehavaren var Anna Fält som var född i stugan och bodde här till sent 1950-tal. Till huset hör ett litet fristående halmtäckt timrat fähus från 1800-talets senare del. Idag vårdas den lilla torpmiljön av hemby… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNAS NÖJE
HistorikManbyggnaden på Annas Nöje är uppförd 1798 i sten, i två och en halv våningar under tegeltak. Ursprungligen var taket täckt av basat kupigt faltak vilket finns bevarat under tegeltaket. Fasaden har järnvitriolfärgad slätputs och snickerierna är grönmålade. Huset har genom sitt märkliga tak drag av barock. Byggnaden är ovanlig då huset är dubbelt så brett som långt och placerat så att dess breda barockgavel vätter mot Katthammarsvik, vilket skulle imponera på betraktaren. Interiörens högreståndsprägel är ovanlig för Gotland och av mycket hög klass. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2… Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annexet
HistorikByggnaden är troligtvis uppförd på 1740-talet, då i endast ett våningsplan. Den används idag som snickeri och vävstuga för föreningens medlemmar. Andra våningen rymmer en hyreslägenhet som hyrs ut av föreningen. Under en del av byggnaden finns även en källarsvale med välvt tegeltak. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANSGARSKYRKAN
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - Ett ljust, kvadratiskt rum med känsla av naturmaterial. GOLVET är lagt med slipade och ljust grönfärgade kvadratiska betongplattor som fortsätter ut i entrén och entréhallen. TAKET är öppet upp till nock och är lagt med vitlaserad träpanel. Även VÄGGARNA består av liggande, vitlaserad träpanel. Den norra fasaden består av en vit vikdörr till församlingssalen intill som öppnas upp vid större samlingar. FÖNSTER - Koret omges av dels stående långsmala fönster med färgat glas som binds samman med ett överliggande fönster med kraftiga trälister som bildar Ansgarkorset. Väggen som delar av mot entréhallen är delvis ing… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.