Ursprung
Portalens tidigaste sammanhang och spår.
REGIONALT KULTUR- OCH NATURARV
Portalen förenar publicerade kunskapsnoder med ett separat, sökbart regionalt registerindex.
PORTALENS UPPDRAGUtforska källspårade kultur- och naturarv i Västerbottens län. Registerantal visar sökbar täckning; det redaktionella urvalet är inte en fullständig artikelkatalog.
BÖRJA HÄR
Varje ingång fördjupar portalens fråga utan att skapa kopior av kunskapen.
FÖRÄNDRING ÖVER TID
Portalens tidigaste sammanhang och spår.
Hur företeelsen spreds och fick nya betydelser.
Hur ämnet används och förändras idag.
BERÄTTELSEN HAR FLER SIDOR
Samma material kan förstås genom vardag, makt, plats och förändring utan att faktan dupliceras.
AKTIVT PERSPEKTIV
Portalens urval och sammanhang ändras, men alla fakta fortsätter att hämtas från samma kunskapskärna.
PASS 34 · SEX LANDMÄRKEN BLIR EN SAMMANHÄNGANDE LÄNSRESA
Från Lp Fv1988;245, Älgsjö by till Bengömma: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
FöremålsbeskrivningSpjutspets Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets runregister via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
BeskrivningLappgrav, röseliknande, 2 m diam och 0,6 m h, av 0,05-0,6 m st stenar. De större stenarna är lagda så att en gravkammare har bildats inne i röset. Hålen mellan dessa stenar är sedan fyllda med mindre stenar. Från rösets mittpunkt mot SV har man i sen tid brutit upp en öppning, 1 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h, så att kammaren har blivit blottlagd. Gravkammaren har varit 1 m l (NÖ-SV), 0,7 m h och är nu intill 0,5 m h. På knivblads djup känns eller syns inga ben i den stenblandade jord som bildar kammarens bott… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
HistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det… Uppgifterna är källspårade till Bebyggelseregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Abborravan är nature_reserve i Lycksele i Västerbottens län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2001609 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Samisk renskötselmiljö Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets förteckning över kulturreservat och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Beskrivning1)Källargrop, oklar form, 0.7x0.6 m (Ö-V) och 0.3 m dj. Bottenplanet är 0.4 m diam. Kring gropen är ett flertal övertorvade till delvis övertorvade stenar och stenhällar, 0.3-0.9 m st.11 m SV-SSV om 1 är:2)Bengömma, i blockskreva, 1.6 m l och 0.1-0.2 m br, med öppning mot SV. Blocket är 4 m l, 3 m br och 2 m h. Inne i blockskrevan ärett kranium från ett mindre rovdjur synligt (järv eller räv?). Kraniet täcks till största delen av ett fåtal fastkilade stenar 0.1-0.3 m st. I skrevans markplan är ett mindr… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Det här är portalens publicerade starturval, inte en begränsning av regionens arv. Samtliga registerposter finns fortsatt i det separata regionala registerindexet.
PASS 32 · REGIONAL REGISTERTÄCKNING
28 260 källspårade registerposter är regionalt kopplade genom explicita koder och relationer. Det redaktionella urvalet ovan är inte en fullständig artikelkatalog.
Publicerade kunskapsnoder visas först; övriga är separata registerposter.
FöremålsbeskrivningSpjutspets
Öppna kunskapsnoden ↗BeskrivningLappgrav, röseliknande, 2 m diam och 0,6 m h, av 0,05-0,6 m st stenar. De större stenarna är lagda så att en gravkammare har bildats inne i röset. Hålen mellan dessa stenar är sedan fyllda med mindre stenar. Från rösets mittpunkt mot SV har man i sen tid brutit upp en öppning, 1 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h, så att kammaren har blivit blottlagd. Gravkammaren har varit 1 m l (NÖ-SV), 0,7 m h och är nu intill 0,5 m h. På knivblads djup känns eller syns inga ben i den stenblandade jord som bildar kammarens botten. Enligt Stighall finn ytterligare ett liknande röse SÖ om röset.
Öppna kunskapsnoden ↗Beskrivning1)Källargrop, oklar form, 0.7x0.6 m (Ö-V) och 0.3 m dj. Bottenplanet är 0.4 m diam. Kring gropen är ett flertal övertorvade till delvis övertorvade stenar och stenhällar, 0.3-0.9 m st.11 m SV-SSV om 1 är:2)Bengömma, i blockskreva, 1.6 m l och 0.1-0.2 m br, med öppning mot SV. Blocket är 4 m l, 3 m br och 2 m h. Inne i blockskrevan ärett kranium från ett mindre rovdjur synligt (järv eller räv?). Kraniet täcks till största delen av ett fåtal fastkilade stenar 0.1-0.3 m st. I skrevans markplan är ett mindre benfragment synligt.15 m VNV om 1 är:2)Bengömma, 1.4x0.4 m (ÖNÖ-VSV) och 0.5 m h, bestående av en stensamling med ett tiotal delvis övertorvade stenar, 0.3-0.5 m st, mellan två block, 1.8-2 m l, 1-1.5 m br och 0.8-1 m h. Under stenarnaär märgkluvna ben samt kotor från ett större djur, älg?2 m N om bengömman är en grop, oklar form, 1 m diam och 0.5 m dj.I och kring gropen är ett flertal stenar och block, 0.2-1 m st. Det kan vara en ihoprasad källargrop eller annat förvaringsutrymme alternativt naturbildning som omplockats i stenig och blockig terräng i övrigt.45 m N om 3 är:4)Källargrop, närmast kvadratisk, 0.9x0.9 m och 0.3 m dj. Bottenplanet är 0.3 m diam. I gropens botten är enstaka övertorvade stenar. Intill 1 m V om gropen är enstaka övertorvade stenar och stenhällar, 0.4-0.7 m st.7 m ÖSÖ om 4 är:5)Härd, närmast rektangulär, 0.9x0.7 m (ÖNÖ-VSV) och 0.1 m h. Närmast helt övertorvad, två kantstenar synliga, 0.1-0.2 m st. Omedelbart N om är en torr björk vilken har skjutit fram en 0.3 m st kantsten.Individuell beskrivning av lämningarna i invventeringsboken Tärnasn 851-900 sid 21. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Öppna kunskapsnoden ↗HistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Öppna kunskapsnoden ↗Källspårad post i det regionala registerindexet.
Öppna kunskapsnoden ↗Samisk renskötselmiljö
Öppna kunskapsnoden ↗SkadestatusEj skadad
Öppna källposten ↗SkadestatusEj skadad
Öppna källposten ↗EN PORTAL · TRE RIKTNINGAR
KÄLLSPÅRBAR PORTAL
Länskopplingen bygger på SCB-koder och uttryckliga källrelationer. Registerposter publiceras inte automatiskt som artiklar.
Öppna en källbelagd nod ↗