Abborravan
Naturreservat · Länsstyrelse- Källa
- NVR_NATURE_RESERVES
- Extern identitet
- 2001609
- Objekttyp
- NATURE_RESERVE
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Samisk renskötselmiljö
BeskrivningLappgrav, röseliknande, 2 m diam och 0,6 m h, av 0,05-0,6 m st stenar. De större stenarna är lagda så att en gravkammare har bildats inne i röset. Hålen mellan dessa stenar är sedan fyllda med mindre stenar. Från rösets mittpunkt mot SV har man i sen tid brutit upp en öppning, 1 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h, så att kammaren har blivit blottlagd. Gravkammaren har varit 1 m l (NÖ-SV), 0,7 m h och är nu intill 0,5 m h. På knivblads djup känns eller syns inga ben i den stenblandade jord som bildar kammarens botten. Enligt Stighall finn ytterligare ett liknande röse SÖ om röset.
Beskrivning1)Källargrop, oklar form, 0.7x0.6 m (Ö-V) och 0.3 m dj. Bottenplanet är 0.4 m diam. Kring gropen är ett flertal övertorvade till delvis övertorvade stenar och stenhällar, 0.3-0.9 m st.11 m SV-SSV om 1 är:2)Bengömma, i blockskreva, 1.6 m l och 0.1-0.2 m br, med öppning mot SV. Blocket är 4 m l, 3 m br och 2 m h. Inne i blockskrevan ärett kranium från ett mindre rovdjur synligt (järv eller räv?). Kraniet täcks till största delen av ett fåtal fastkilade stenar 0.1-0.3 m st. I skrevans markplan är ett mindre benfragment synligt.15 m VNV om 1 är:2)Bengömma, 1.4x0.4 m (ÖNÖ-VSV) och 0.5 m h, bestående av en stensamling med ett tiotal delvis övertorvade stenar, 0.3-0.5 m st, mellan två block, 1.8-2 m l, 1-1.5 m br och 0.8-1 m h. Under stenarnaär märgkluvna ben samt kotor från ett större djur, älg?2 m N om bengömman är en grop, oklar form, 1 m diam och 0.5 m dj.I och kring gropen är ett flertal stenar och block, 0.2-1 m st. Det kan vara en ihoprasad källargrop eller annat förvaringsutrymme alternativt naturbildning som omplockats i stenig och blockig terräng i övrigt.45 m N om 3 är:4)Källargrop, närmast kvadratisk, 0.9x0.9 m och 0.3 m dj. Bottenplanet är 0.3 m diam. I gropens botten är enstaka övertorvade stenar. Intill 1 m V om gropen är enstaka övertorvade stenar och stenhällar, 0.4-0.7 m st.7 m ÖSÖ om 4 är:5)Härd, närmast rektangulär, 0.9x0.7 m (ÖNÖ-VSV) och 0.1 m h. Närmast helt övertorvad, två kantstenar synliga, 0.1-0.2 m st. Omedelbart N om är en torr björk vilken har skjutit fram en 0.3 m st kantsten.Individuell beskrivning av lämningarna i invventeringsboken Tärnasn 851-900 sid 21. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
FöremålsbeskrivningSpjutspets
TakformSadeltak
Historiknull
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSpira, Sadeltak, Sadeltak
TakformPulpettak
Historiknull
HistorikFrån bruksperioden härrör också en envånings timrad f d arbetarbostad från ca 1870. Fasaderna har rödfärgad locklistpanel och taket är plåttäckt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Historiknull
HistorikArbetarbostad nr 114, uppförd omkring 1850, är uppförd i två våningar jämte vindsvåning med två kamrar. huset är timrat och vilar på en sockel av natursten. Fasaderna är inklädda med kraftig stående locklistpanel, falurödfärgad. Fönstren har mittpost med två lufter om tre rutor. Fönsteromfattningarna är vitmålade, fönsterspröjsarna ljusgula. Fönsterkarmarna är narade liksom ytterdörrarna. Taket är ett sadeltak och täckt med papp. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1984-03-26, Dnr 11.392-10-84.
SkadestatusEj skadad
ExteriörbeskrivningKapellet uppfördes åren 19501951 med såväl modernistiska som tillbakablickande drag. Det höga och branta valmade sadeltaket är två gånger högre än vägghöjden och ger den lilla byggnaden en knubbig form, inte helt olik skogssamernas timmerkåtor. Kapellet är byggt i regelverkskonstruktion och klätt med stående vitfärgad locklistpanel, med rätvinkliga tjärfärgade korsvirkesinläggningar. Detta ger associationer mot den skånska bondgården eller kontinentens medeltida hus. Långhuset är rektangulärt, orienterat i väst-östlig riktning och en vinkelbyggnad, inrymmande sakristia/serverings-rum finns i nordost. Kännetecknande för Erskines arkitektur är den fina anpassningen till den omgivande naturen. Flera av hans verk räknas till de bästa svenska exemplen på en sådan nästan organisk arkitektur, i amerikanske arkitekten Frank Lloyd Wrights anda. Till detta bidrar det konsekventa användandet av material från trakten, vilket i Borgafjäll var en nödvändighet då materialtransporter annars skulle ha blivit både besvärliga och dyra. Kapellet är således byggt av trä, med taktäckning av avfasat bräd-spån och såväl trapporna, den höga slanka skorstenen och bogårdsmuren är murade av skiffer från närbelägna skifferbrottet i Båtas. Byggnaden upplevs sluten, då kyrksalens samtliga fönster samlats på den södra fasaden. Strax under takfoten finns ett fönsterband med sex rektangulära fönster, och på södra takfallet en högt placerad takkupa med spetsigt avslutat fönster. Fönsterbågarna är vitmålade, medan ytterdörrarna utvändigt är dovt rödmålade. Till skillnad från kapellets interiör - och i ännu högre grad hotellets koloristiska exteriör har kapellet utvändigt ganska få kulörer, vilket ger ett lugnt och värdigt intryck. Snörasskydd och hängrännor har tillkommit över entréerna, men i övrigt är kapellets yttre oförändrat sedan byggnadstiden.
SkadestatusEj skadad
UndersökningsstatusOkänd
SkadestatusOkänd
Orientering7 m SÖ om vägbank.
PlaceringSynlig ovan mark
21000001635280http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001635280Bebyggelse - byggnadSORSELE SORSELESKOGEN 1:1 - husnr 9002AVTRÄDELän: Västerbotten, Kommun: Sorsele, Landskap: Lappland, Socken: Sorsele , Stift: Luleå stift, Församling: Sorsele församling17.5089306977592,65.40145952801393http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001635280http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001635280http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001635280RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049959Bebyggelse - byggnadUMEÅ BERGUDDEN 1:1 - husnr 8AVTRÄDELän: Västerbotten, Kommun: Umeå, Landskap: Västerbotten, Socken: Holmön , Stift: Luleå stift, Församling: Sävar-Holmöns församlingNybyggnadsår: 1895 - 189520.83767564350134,63.791073959056426http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049959http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049959RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 15011508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor. Skalmurarna är 1,4 m tjocka och kalkputsade på ut- och insida. Lång-huset har fyra traveér och en utskjutande sakristia i nordost. De branta sadeltaken på långhus och sakristia är täckta med skivtäckt kopparplåt. På gavelröstena sitter två kopparinklädda kors. Takfoten är trappstegsformad med en ornerad bård mot väggen och gavelspetsarna är tegelornerade, även sakristians. Gråstenarna är synliga upp till sockelhöjd. Därefter är fasaden putsad och avfärgad i benvit kalkfärg. Ingången i väster markeras genom en rusticerad portal med rundbågade fönster. Den breda dubbeldörren är kasettmönstrad och målad i bruna nyanser. Fönstren är rundbågiga och saknar omfattningar. Mot söder finns en koringång vars dörr har snedställd brunmålad panel och smitt lås med initialerna IBS 1804 (Israel Boström). Sakristian har två mindre rundbågade fönster på norra respektive östra sidorna. På dess västra sida finns en ingångsportal av finhuggen granit och en kopparbeklädd dörr. Kyrkans yttre har förändrats i omgångar. Kvar från medeltiden är endast murarna, västra gavelröstet och sakristian. År 1740 finns uppgifter om att fönsteröppningarna förstorades från att ha varit små och spetsbågiga. Större ändringar gjordes 18041805 efter program av murmästaren Simon Asplund, Skellefteå. Han rev ett ursprungligt vapenhus med ingångsportal i sydväst och upptog istället ett nytt fjärde fönster i muren. Huvudentré och de rundbågade överljusfönstren upptogs i väster. En ingång (Maria-porten) som funnits mot norr sattes igen och gjordes om till ett fönster. Ursprungliga koringången i sydost gjordes om till ett fönster och samtidigt togs en ny koringång upp vid sidan om den gamla. Alla befintliga fönster utvidgades ytterligare och fasaderna putsades. Nästa förändring föranleddes av att kyrkan brann 1893. Branden startade på taket under en högmässa. Två år senare restaurerades kyrkan efter program av arkitekt Ludvig Peterson. Då hade de medeltida valven rasat och det östra gavelröstet blåst ned. I samband med uppmurningen omgestaltades röstet och fick tre smala lansettfönster och två rundlar med Davidsstjärnor, istället för vapensköldar. Det nya taket belades med järnplåt som svartmålades, istället för brädspån som det tidigare taket haft. Takfoten nygjordes med tegelblinderingar. Fönsterbågarna som hade varit tresidigt avslutade ändrades till rundbågiga. År 1909 gjordes en mindre tillbyggnad åt väster på sakristian för att inrymma trapphus till värmekammaren i källaren. Åren 19521955 utökades källarutrymmena och sakristians ingång åt väster, samt förseddes med nuvarande portal av granit. Korfönstrets nisch murades delvis igen och omskapades till ett rundfönster efter förslag av arkitekt Georg Rudner, Stockholm. År 1986 inträffade en ny katastrofal brand som gjorde att taket och kyrkans inre på nytt totalförstördes. Branden orsakades av kyrkans gamla bänkvärmare. Vid återuppbyggnaden 198790 efter program av arkitekt Jerk Alton, Kumla, byggdes ett nytt tak som belades med kopparplåt. Korfönstret, som hade omgestaltats till ett rundfönster 1955, återskapades till sin fulla längd i sin gamla nisch. Putsytor lagades och fasaden omfärgades med varmvit kalkfärg.
Historiknull
21400000694935http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694935Bebyggelse - byggnadNORSJÖ BASTUTJÄRN 1:27 - husnr 6BAGARSTUGALän: Västerbotten, Kommun: Norsjö, Landskap: Västerbotten, Socken: Norsjö , Stift: Luleå stift, Församling: Norsjö församlingNybyggnadsår: 1878 - 189919.600628037114497,64.9473541162247http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000694935http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000694935http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000694935RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17