Ursprung
Portalens tidigaste sammanhang och spår.
REGIONALT KULTUR- OCH NATURARV
Blekinge
Portalen förenar publicerade kunskapsnoder med ett separat, sökbart regionalt registerindex.
0 objekt
0 berättelser
0 medier
PORTALENS UPPDRAGUtforska källspårade kultur- och naturarv i Blekinge län. Registerantal visar sökbar täckning; det redaktionella urvalet är inte en fullständig artikelkatalog.
- 01 Urval
- 02 Kuratering
- 03 Gemensam kärna
BÖRJA HÄR
Fyra vägar in.
Varje ingång fördjupar portalens fråga utan att skapa kopior av kunskapen.
FÖRÄNDRING ÖVER TID
En portal är aldrig
en frusen bild.
Förändring
Hur företeelsen spreds och fick nya betydelser.
Levande sammanhang
Hur ämnet används och förändras idag.
BERÄTTELSEN HAR FLER SIDOR
Byt perspektiv.
Behåll källan.
Samma material kan förstås genom vardag, makt, plats och förändring utan att faktan dupliceras.
AKTIVT PERSPEKTIV
Vardag
Portalens urval och sammanhang ändras, men alla fakta fortsätter att hämtas från samma kunskapskärna.
PASS 34 · SEX LANDMÄRKEN BLIR EN SAMMANHÄNGANDE LÄNSRESA
Sex spår genom Blekinge län.
Från DR 356, Sölvesborgs kyrka till Begravningsplats: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
6 nya
0 återanvända
5 arvslager
6 / 6 publicerade
DR 356, Sölvesborgs kyrka
Ursprunglig platsOsäker Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets runregister via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Assers rör
BeskrivningStensättning, rest av, rundad, ca 8 m diam, 0,25 m h. Delvis övertorvad och -mossad fyllning, av 0,2 - 0,4 m st stenar. I stensättningen står en rest sten, 1,8 m h, 0,4 m br. Stensättningens V del bortgrävd vid grustäkt 1946. I samband därmed tillvaratogs delar av ett lerkärl samt brända ben. Vid efterundersökning påträffades under stenpackningen i grustagskanten en spjutspets av järn samt en järnnit. Stensättningen benämndes i äldre tid Assers rör. Namnet uppträder första gången 1492 i gränsbeskrivning… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre si… Uppgifterna är källspårade till Bebyggelseregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Albertas myr
Albertas myr är nature_reserve i Olofström, Osby i Blekinge län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2044688 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Ronneby Brunnspark
Brunnspark och odlingslandskap Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets förteckning över kulturreservat och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Begravningsplats
BeskrivningPest-/kolerakyrkogård, närmast rektangulär, ca 70 x 30 m (VNV-ÖSÖ). Omgärdad i VNV, ÖSÖ och i SSV av en stenmur, 1 m br och 0,6 - 1 m h, av kallmurade, tuktade 0,2 - 0,5 m st stenar. Längs NNÖ långsidan huvudsakligen begränsad av branta bergväggar. I mitten av den ÖSÖ kortsidan är en ingång, 1,8 m br, flankerad av grindstolpar med dubbla, korsförsedda järngrindar. Omedelbart N om den N grindstolpen, i stenmuren, är en stentrappa, 0,8 m br och 0,7 m h. På kyrkogården är 10 gravvårdar bestående av 5 gravs… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
DIGITAL LÄNSRESA6 stopp · 5 arvslager · Blandad eller okänd tid
Följ hela resan ↗Det här är portalens publicerade starturval, inte en begränsning av regionens arv. Samtliga registerposter finns fortsatt i det separata regionala registerindexet.
PASS 32 · REGIONAL REGISTERTÄCKNING
Blekinge län i de nationella arvslagren.
17 136 källspårade registerposter är regionalt kopplade genom explicita koder och relationer. Det redaktionella urvalet ovan är inte en fullständig artikelkatalog.
Regionala startpunkter
Publicerade kunskapsnoder visas först; övriga är separata registerposter.
Runstenar och runinskrifterKunskapsnod
DR 356, Sölvesborgs kyrka
Ursprunglig platsOsäker
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Assers rör
BeskrivningStensättning, rest av, rundad, ca 8 m diam, 0,25 m h. Delvis övertorvad och -mossad fyllning, av 0,2 - 0,4 m st stenar. I stensättningen står en rest sten, 1,8 m h, 0,4 m br. Stensättningens V del bortgrävd vid grustäkt 1946. I samband därmed tillvaratogs delar av ett lerkärl samt brända ben. Vid efterundersökning påträffades under stenpackningen i grustagskanten en spjutspets av järn samt en järnnit. Stensättningen benämndes i äldre tid Assers rör. Namnet uppträder första gången 1492 i gränsbeskrivning i ett dombrev utfärdat av rikshovmästaren Powel Laxmand.
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Begravningsplats
BeskrivningPest-/kolerakyrkogård, närmast rektangulär, ca 70 x 30 m (VNV-ÖSÖ). Omgärdad i VNV, ÖSÖ och i SSV av en stenmur, 1 m br och 0,6 - 1 m h, av kallmurade, tuktade 0,2 - 0,5 m st stenar. Längs NNÖ långsidan huvudsakligen begränsad av branta bergväggar. I mitten av den ÖSÖ kortsidan är en ingång, 1,8 m br, flankerad av grindstolpar med dubbla, korsförsedda järngrindar. Omedelbart N om den N grindstolpen, i stenmuren, är en stentrappa, 0,8 m br och 0,7 m h. På kyrkogården är 10 gravvårdar bestående av 5 gravstenar, varav 3 med steninramning, 2 järnkors på stenfundament, 1 stenfundament med järnrest efter kors, 1 liggande sten med två små hål samt 1 stenram. Marken på kyrkogården är mycket ojämn. I den Ö änden är ett sentida, upprest träkors. På en närmast lodrät bergvägg i den NNÖ begränsningen av kyrkogården är en ingjuten, polerad, svart granitplatta, 0,64 m h och 0,45 m br. På plattan är, i upphöjd relief, inskriptionen: STILLHET OCH HELGD \ RÅDE PÅ DENNA \ HELGADE MARK \ UNDER KOLERAEPIDEMIERNA \ ÅREN 1710, 1834 och 1857 \ ANVÄNDES DETTA OMRÅDE \ TILL BEGRAVNINGSPLATS Bokstäverna och siffrorna är 2 - 2,5 cm h. Omedelbart S om ingången, på den lodräta sidan av den översta stenen i muren, är en uppsatt bronsplatta med Karlshamns kommunvapen i upphöjd relief och inskriptionen: Begravningsplats för dem som \ avlidit i pest och kolera. Platsen \ invigdes av prosten C L Wåhlin \ den 2 september 1834 Pesten härjade i Karlshamn under åren 1710-11. Det bestämdes att de som dött av pesten skulle begravas på en särskild kyrkogård, Ö om staden. Pest-/kolerakyrkogården invigdes i februari 1711. Under åren 1834 och 1857 drabbades staden av koleraepidemier och kyrkogården togs återigen i bruk med en återinvigning 1834. Anhöriga till dem som begravdes 1857, vilka avlidit senare har även begravts här. Den äldsta gravstenen är daterad 1834 och den yngsta 1891. Kyrkogården vårdas. För äldre beskrivning se scannat dokument.
Öppna kunskapsnoden ↗Skyddad och värdefull bebyggelseKunskapsnod
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige från Riga. Under 1800-talet, när man insåg att det inte skulle vara möjligt att ersätta Ulrica Pia med den stenkyrka som man planerat, målades kyrkan gul för att se ut som en stenkyrka. Idag är Ulrica Pia rödmålad igen och renoverades invändigt 1985 och utvändigt 2001. Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/
Öppna kunskapsnoden ↗Naturreservat och skyddad naturKunskapsnod
Albertas myr
Källspårad post i det regionala registerindexet.
Öppna kunskapsnoden ↗KulturreservatKunskapsnod
Ronneby Brunnspark
Brunnspark och odlingslandskap
Öppna kunskapsnoden ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
DR 357, Stentoften
Ursprunglig platsOsäker
Öppna källposten ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
DR 358, Gummarp
MaterialbeskrivningSten
Öppna källposten ↗EN PORTAL · TRE RIKTNINGAR
Fortsätt där nyfikenheten tar vid.
KÄLLSPÅRBAR PORTAL
Så vet vi detta.
Länskopplingen bygger på SCB-koder och uttryckliga källrelationer. Registerposter publiceras inte automatiskt som artiklar.
Öppna en källbelagd nod ↗