Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Albertas myr

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2044688

Objekttyp

NATURE_RESERVE

AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)

HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige från Riga. Under 1800-talet, när man insåg att det inte skulle vara möjligt att ersätta Ulrica Pia med den stenkyrka som man planerat, målades kyrkan gul för att se ut som en stenkyrka. Idag är Ulrica Pia rödmålad igen och renoverades invändigt 1985 och utvändigt 2001. Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698855

Objekttyp

BUILDING

Assers rör

BeskrivningStensättning, rest av, rundad, ca 8 m diam, 0,25 m h. Delvis övertorvad och -mossad fyllning, av 0,2 - 0,4 m st stenar. I stensättningen står en rest sten, 1,8 m h, 0,4 m br. Stensättningens V del bortgrävd vid grustäkt 1946. I samband därmed tillvaratogs delar av ett lerkärl samt brända ben. Vid efterundersökning påträffades under stenpackningen i grustagskanten en spjutspets av järn samt en järnnit. Stensättningen benämndes i äldre tid Assers rör. Namnet uppträder första gången 1492 i gränsbeskrivning i ett dombrev utfärdat av rikshovmästaren Powel Laxmand.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7aedbcb6-36e2-4271-9c97-9554407ea554

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

BeskrivningPest-/kolerakyrkogård, närmast rektangulär, ca 70 x 30 m (VNV-ÖSÖ). Omgärdad i VNV, ÖSÖ och i SSV av en stenmur, 1 m br och 0,6 - 1 m h, av kallmurade, tuktade 0,2 - 0,5 m st stenar. Längs NNÖ långsidan huvudsakligen begränsad av branta bergväggar. I mitten av den ÖSÖ kortsidan är en ingång, 1,8 m br, flankerad av grindstolpar med dubbla, korsförsedda järngrindar. Omedelbart N om den N grindstolpen, i stenmuren, är en stentrappa, 0,8 m br och 0,7 m h. På kyrkogården är 10 gravvårdar bestående av 5 gravstenar, varav 3 med steninramning, 2 järnkors på stenfundament, 1 stenfundament med järnrest efter kors, 1 liggande sten med två små hål samt 1 stenram. Marken på kyrkogården är mycket ojämn. I den Ö änden är ett sentida, upprest träkors. På en närmast lodrät bergvägg i den NNÖ begränsningen av kyrkogården är en ingjuten, polerad, svart granitplatta, 0,64 m h och 0,45 m br. På plattan är, i upphöjd relief, inskriptionen: STILLHET OCH HELGD \ RÅDE PÅ DENNA \ HELGADE MARK \ UNDER KOLERAEPIDEMIERNA \ ÅREN 1710, 1834 och 1857 \ ANVÄNDES DETTA OMRÅDE \ TILL BEGRAVNINGSPLATS Bokstäverna och siffrorna är 2 - 2,5 cm h. Omedelbart S om ingången, på den lodräta sidan av den översta stenen i muren, är en uppsatt bronsplatta med Karlshamns kommunvapen i upphöjd relief och inskriptionen: Begravningsplats för dem som \ avlidit i pest och kolera. Platsen \ invigdes av prosten C L Wåhlin \ den 2 september 1834 Pesten härjade i Karlshamn under åren 1710-11. Det bestämdes att de som dött av pesten skulle begravas på en särskild kyrkogård, Ö om staden. Pest-/kolerakyrkogården invigdes i februari 1711. Under åren 1834 och 1857 drabbades staden av koleraepidemier och kyrkogården togs återigen i bruk med en återinvigning 1834. Anhöriga till dem som begravdes 1857, vilka avlidit senare har även begravts här. Den äldsta gravstenen är daterad 1834 och den yngsta 1891. Kyrkogården vårdas. För äldre beskrivning se scannat dokument.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ffb28e92-6eb1-48f0-ad4d-ff9085ee95a3

Objekttyp

PLACE

DR 356, Sölvesborgs kyrka

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/b23ceea1-19d6-4f46-8731-4edb69823f24

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ronneby Brunnspark

Brunnspark och odlingslandskap

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-STATE-011

Objekttyp

STATE_CULTURAL_RESERVE

Aftonsångsstenen

TerrängSÖ-del av moränrygg. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5bb82eca-a20a-4ce9-b8da-cafb42d9dff2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agerums gamla tomt

Referens: kartmaterialI10-2:1

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/be8bf70c-30fd-4adb-9168-4271ba4ecbfc

Objekttyp

PLACE

ALLTIDHULTS SKOLA

HistorikI byn Alltidhult anordnades en skola på byns allmänning 1844. Skollokalen utgjordes av ett torp som flyttades från sluttningen mitt emot allmänningen. 1877 byggdes skolan till med en riktig skolsal. De tidigare lokalerna i det gamla torpet blev lärarbostad med tre rum och kök vilket ansågs vara en mycket förnämlig bostad med tidens mått. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2005-11-01, Dnr 432-3122-01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672534

Objekttyp

BUILDING

Almö

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000057

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Almö torn

TerrängKrön av bergrygg. Betesmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/dc0299b9-2646-4e22-9eaa-b765e8542a29

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alnaryd

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000034

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Altare hall

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3ccc6085-b14c-4e83-880f-dc1e7071e97e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Altarehallen

Referens: skriftlig källaCronholm, Ch.: Blekings beskrivning. Författad ca 1750-1757. Specialtryck 1976.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/03935c5a-6afd-4605-b8e1-826ae286e525

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AMIRALITETSKLOCKSTAPELN (K0018.551)

HistorikKungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698859

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AMMUNITIONSFÖRRÅD

21000001270060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270060Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:27 - husnr 7AMMUNITIONSFÖRRÅDLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.607651741428572,56.157559881536436http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001270060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001270060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001270060RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270060

Objekttyp

BUILDING

Anders Karlsatorpet

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/65837316-7383-473a-915e-a370e30cff33

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ANKARSTIERNA EXERCISHUS (K0018.501)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691734

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aplakärrs gamla tomt

TerrängÅkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ab8dd0fc-7860-4330-935f-2010f955eaa4

Objekttyp

PLACE

Aplakärrs gamla tomt

Referens: kartmaterialI13-2:1

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/897835f1-c7df-4a8c-81f3-38d5f5b6603c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

APTERINGSVERKSTADEN

21000001270104http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270104Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:27 - husnr 11APTERINGSVERKSTADENLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.609603485734974,56.15745388112726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001270104http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001270104http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001270104RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001270104

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ARBETARBOSTAD

Historik1835 uppfördes förvaltarebostaden i linje med östra längan. Denna inrymde även en s.k. "folkstuga" samt dräng- och pigkammare. En omfattande renovering har under åren 1993-95 genomförts av förvaltarebostaden och uthuslängorna. Bland annat har den kullerstensbelagda gårdsplanen tagits fram och nytt vasstak lagts på lälngorna. Förvaltarebostaden, tidigare i ett ruinerat skick, har totalrenoverats för att återigen fungera som bostadshus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1995-05-19, Dnr 221-2700-94

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578428

Objekttyp

BUILDING

Arvidstorp

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000041

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ASARUMS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti samt en utbyggd femsidig sakristia i öster. Murverket är i huvudsakligen i natursten. Fasaderna är vitputsade och det valmade korstaket har koppartäckning. Fönsteröppningarna är rundbågiga med smäckra bågar i gjutjärn från 1883 och blyspröjsade glas. Korsarmarna pryds av enkla tempelgavlar med runda fönster. Den västra har årtalet 1799 i järnsiffror. Utmed takfoten löper en profilerad list. Porten i västra fasaden är huvudingång. Ingång finns även i korsarmarna. Portarna är utformade som pardörrar med fyllningar och målade i gråsvart.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441392

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ASPÖ KYRKA

ByggnadsdelSakristia - Söder, Torn - Öster, Kor - Rakt, Torn - Öster, Kor - Väster, Kor - Smalare, Kor - Väster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441414

Objekttyp

BUILDING

Aspö sten, stångmärke

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027972

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ASSCHIERSKA HUSET, GAMLA RÅDHUSET

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING -Det forna rådhuset består av två tvåvåningslängor uppförda i korsvirkeskonstruktion. Teglet kommer från ett tegelbruk som borgerskapet hade anlagt utanför det så kallade Österport (Svenska Handelsbankens skrift, 1959, s. 6ff). Timret är tjärat och fyllningarna av tegel har delvis lagts i mönstermurning. Det höga sadeltaket med en antydan till konkav kontur har belagts med rött lertegel. Andra våningen är delvis utkragad. Mot torget har byggnaden två entréer och mot sidogatan, Christopher Schröders gata, finns en port. Fönstren är utformade som tvåluftsfönster förutom tre skyltfönster som tagits upp i fasaden mot torget. Under huset finns en kryssvälvd källare i vilken stadens häkte och stadskällare var belägen. Under rådhustiden var byggnaden försedd med torn och klocka (Byggnadsminnen 1978-1988, 1989, s 1999). Efter rådhustiden övergick huset i privat ägo som köpmansgård. Byggnaden kallas Asschierska huset efter den släkt som köpte det år 1848 och använde det som privatbostad. När Svenska Handelsbanken övertog huset i slutet av 1950-talet beslutades att huset skulle återställas i så ursprungligt skick som möjligt. Under ledning av arkitekten Kjell Westin genomfördes omfattande restaureringsarbeten som syftade till att återskapa en 1600-tals karaktär. Byggnadens korsvirkesstomme är i stort sett ursprunglig (Svenska Handelsbankens skrift, 1959, s. 6ff). Stommen var enligt restaureringsarkitekten 1959 av så god kvalitet att den kunde ha fungerat i skeppsbygge. Den norra fasaden har stora partier av ursprunglig mönstermurning. Närmast porten är fasaden emellertid helt av 1959 års datum. Huset byggnadsminnesförklarades 1982. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-26, Svenska Handelsbankens skrift (1959) Från rådhus till bankhus, Karlshamn, Byggnadsminnen 1978-1988, Riksantikvarieämbetet, 1989, s 199 , Huset är beläget vid Stora torget och består av två längor i två våningar, uppförda i korsvirkeskonstruktion av tjärat timmer med fyllningar av tegel, delvis mönstermurning. Under en del av huset finns en kryssvälvd källare, tidigare använd som stadens häkte och stadskällare. Huset mot torget uppfördes 1682 som stadens rådhus. Inte alltför lång tid därefter bör längan mot Christopher Schrödersgatan ha tillfogats. Under tiden som rådhus var byggnaden försedd med torn och klocka. I början av 1800-talet upphörde rådhusfunktionen och huset övergick i privat ägo som köpmansgård. Korsvirkesfasaderna återställdes vid en omfattande restaurering 1957-59. Asschierska huset är en av de få kvarvarande byggnaderna från den första stadsperioden i Karlshamn. Exteriören mot torget och Christopher Schrödersgatan har i allt väsentligt bevarat sin ursprungliga utformning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000578404

Objekttyp

BUILDING

AUGERUMS KYRKA

HistorikAugerums medeltida kyrka tros ha uppförts under senare delen av 1300-talet. Avbildningar eller mer noggranna beskrivningar av kyrkan saknas men den har ha bedömts varit en salkyrka med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Om så var fallet var den Blekinges enda kända medeltida landsortskyrka med salform. På 1630-talet beskrivs byggnaden vara i så dåligt skick att den borde rivas. Gråstensmurarna var då vitputsade och taket spåntäckt. Ett klockhus av trä fanns intill den västra långhusmuren som också fungerade som förhall till kyrkans ingång. Inredningen var både i dåligt skick och bristfällig, bland annat saknades såväl bibel som dopfunt. Det senare införskaffades emellertid 1648. 16971698 revs klockstapeln och nyuppfördes, en procedur som kom att upprepas 1763. Rivningen av själva kyrkan sköts däremot på framtiden och istället följde under 1700-talet upprepade reparationer som delvis var av omfattande karaktär. Bland annat murades den västra långhusgaveln om i tegel 1744. Interiört fanns en läktare i väster. 1930 påträffades fragment av kalkmålningar som dateras till 1700-talet, möjligen den ommålning av interiören som ska ha utförts 1712. Under 1790-talet lades grunden för en ny kyrka i Augerum, ett arbete som dock avstannade på grund av missväxtåren 17981800. Först 1813 togs frågan om nybyggnationen åter upp, men betydande originalritningar var då försvunna. De få delar som idag finns bevarade är osignerade men har bedömts vara verk av Olof Tempelman, bland annat grundat på den för honom typiska symmetriska planformen. 1817 anhölls om nya ritningar hos Överintendentsämbetet vilka kom att upprättas av Tempelmans förre biträde Jacob Wilhelm Gerss. Dessa ritningar gillades 1819 och året därpå inleddes arbetet med att den medeltida kyrkan revs. Delar av murverken bevarades emellertid och kom att integreras i den nya kyrkobyggnadens östra, västra och södra murar. Vid undersökningar 1930 påträffades förutom de tidigare nämnda 1700-talsmålningarna även en medeltida sakramentsnisch i sydöstra muren. Samtidigt konstaterades att de bevarade murarna som mest sträcker sig två och en halv meter över golvnivån. Byggmästare var Nils Fredrik Wahlqvist från Augerum och i december 1822 kunde den nya helgedomen invigas, även om församlingen då redan hade brukat kyrkorummet i över ett års tid. Resultatet blev en putsad stenkyrka i en stramt nyklassicistisk stil med generösa gavelpartier. Arkitekten Gerss hade argumenterat för att kyrkan skulle vara tornlös och den förblev så fram till 18601862, då tornet uppfördes efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och två nya kyrkklockor införskaffades. Samtidigt tillkom orgelläktare och orgelfasad i kyrkorummet. Kyrkans tak, som ursprungligen var täckt med ekspån, avtäcktes 1896 med galvaniserad plåt. Utöver tornets tillkomst och takbytet kom annars relativt få ingrepp att göras under de första hundra åren. 1927 upprättas ett första omfattande restaureringsförslag av arkitekt Ragnar Hjorth. Åtgärderna genomförs 19291930 och innefattar utöver underhåll och reparationer bland annat att plåttaket målas svart samt att delar av torntaket beläggs med kopparplåt. De kaminer som tidigare värmt upp kyrkan avlägsnas och ett pannrum ordnas öster om sakristian samtidigt som värmeledningar installeras under kyrkgolvet. På södra väggen sätts två ovala fönster på ömse sidor om altarpredikstolen igen och dörrarna till trapphall och förråd byts ut. Bänkinredningen byggs om för högre komfort bekvämlighet och sex bänkrader avlägsnas. 1953 installeras eluppvärmning och året därpå kompletteras belysningen med armaturer efter ritning av arkitekt Sigge Ullén. På 1960-talet tillkommer mattor i naturmaterial och nya innerfönster sätts in. Vid en interiör renovering 19721973 tillkommer toalett, väntrum och städutrymmen under läktaren och arkitekt Bengt Lagerlöf ritar de skåp som byggs för textilförvaring i sakristian. Den danska firman Fog & Mørup levererar nya takkronor i mässing och A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund tillverkar en ny orgel. 1989 beläggs långhustaket med kopparplåt. Tre år senare tillgänglighetsanpassas toaletten och väntrummet i läktarunderbyggnaden och ytterligare en bänkrad avlägsnas. Arkitekt Hans Holmer i Sölvesborg ritar bänk, belysningsarmatur och hatthylla. Vid samma tillfälle installeras ett nytt värmesystem och bänkvärme. 2009 genomförs en interiör och exteriör renovering efter programhandlingar upprättade av Lewis Jonsson Arkitektkontor, FLK Sverige AB samt Blekinge Elkonsult AB. Arbetena omfattar bland annat återställande av äldre färgställningar på bänkar och predikstol, sänkning av golvnivån i anslutning till altaret som hade höjts 1930 samt att sakramentsnischen, där puts och kalkmålningsrester hade påtagligt dålig vidhäftning, muras igen och kalkas över.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441415

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AVASKÄRS KAPELL

Antal våningarKällare, 01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441429

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7eb8dcb0-2ce2-44fa-bc79-e9a04e457933

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/046b995b-b442-4430-9630-f5d75fdbf1e0

Objekttyp

PLACE

Avrättningsplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e9ed746b-e8ab-409a-ad8f-6682d69e3bb9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

Beskrivning"Galgalyckan", enligt traditionen platsen för Sölvesborgs avrättningsplats. På en rågångskarta från 1753 står beteckningen "Röfvaregravarna" på ungefär samma plats. Milton, H., Listers och Sölvesborgs historia. 1994 Rågångsbestämning 1753. Sölvesborgs sn 134:78:1

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9ea74e75-0096-47ec-8e97-8bd92f5190fa

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AVTRÄDE

21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001274620Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:28 - husnr 9005AVTRÄDELän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1835 - 183515.614342918817572,56.15954102481649http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001274620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001274620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001274620

Objekttyp

BUILDING

AVTRÄDE

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676127

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

aVTRÄDE

21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052094Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA ANCKARSTJERNA 1 - husnr 16aVTRÄDELän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.581886362933012,56.15702953576887http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052094http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052094RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052094

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)

TakformKorstak, Korstak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441442

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Badhus

21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989120Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:30 - husnr 9BadhusLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1913 - 191315.587446690333033,56.109372953878825http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000989120http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000989120RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989120

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Badstuga

21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052091Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 63BadstugaLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.582357142802865,56.151924851128626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052091http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052091RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052091

Objekttyp

BUILDING

BAGARSTUGA

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676005

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT