Affär och butik
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050900
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Bod
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050904
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Brygghus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050903
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Drängstuga
Nuvarande kategorier21420000013820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013820Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 9DrängstugaLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.800785066175672,60.40537181092324http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013820RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013820
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GUSTAFS GRAVKAPELL
ByggnadsbeteckningTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548939
- Objekttyp
- BUILDING
GUSTAFS KYRKA
Bebyggelse - byggnadByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442359
- Objekttyp
- BUILDING
Härbre
Historiska/ursprungliga kategorier21420000013825http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013825Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 14HärbreLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.80109030599949,60.40561848261777http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013825http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013825http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013825RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013825
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Härbre
Nuvarande kategorier21420000013826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013826Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 15HärbreLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.800995830841059,60.40559580375538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013826RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013826
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KAFFESTUGA
Historiska/ursprungliga kategorier21420000013819http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013819Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 8KAFFESTUGALän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.800523782124722,60.405318276451034http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013819http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013819http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013819RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013819
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Källarbod
Byggnadsbeteckning21420000013821http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013821Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 13KällarbodLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.80076718267328,60.40543296773698http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013821http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013821http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013821RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013821
- Objekttyp
- BUILDING
Lada
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050902
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Loge
Byggnadsbeteckning21420000013823http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013823Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 11LogeLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.801257253167584,60.40565188656076http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013823http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013823http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013823RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013823
- Objekttyp
- BUILDING
Loge och vagnslider
Byggnadsbeteckning21420000013822http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013822Bebyggelse - byggnadSÄTER SKEDVI KYRKBY 35:2 - husnr 10Loge och vagnsliderLän: Dalarna, Kommun: Säter, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Skedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Säterbygdens församling15.801458254268928,60.405704507312215http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000013822http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000013822http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000013822RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013822
- Objekttyp
- BUILDING
MANGÅRDSBYGGNAD
Dagens användningHistorikHuvudbyggnaden uppfördes 1846 på platsen för en tidigare prästgård som boställe för socknens kaplan. Timmerstommen från den tidigare kaplansgården från 1700-talet återanvändes vid nybyggnaden. Huset renoverades 1903 varvid det bl.a. försågs med nya kakelugnar. En glasveranda tillkom också vid denna tid. 1923 upphörde byggnaden att fungera som prästgård och övertogs av hembygdsföreningen som hyrde ut byggnaden till pensionat, café, vandrarhem mm fram till 1994. Under åren 1996-2000 genomgick Kaplansgården en omfattande renovering.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013818
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
RÅDHUSET, SÄTER
Bebyggelse - byggnadHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en reveterad timmerbyggnad uppförd i två våningar och en attikavåningen under ett mansardtak belagt med svart plåt. Bottenvåningen är lägre än våningen en trappa upp som är utformad som en piano nobile. Entrén är centralt placerad, en tvåarmad trappa av trä leder till en pardörr. Portalen pryds av joniska pilastrar. Frontfasaden har en tre fönsteraxlar bred frontespis med rundad överdel. På gårdsfasaden skjuter trapphuset ut från byggnadskroppen. På gården finns timmerbyggnader med en frontespis liknande den som finns på rådhusets frontfasad. Den sal som kan ha inrymt rådhusrätten är genomgripande restaurerad 1936. Idag hålles här kommunfullmäktigesammanträden. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-11-19
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720879
- Objekttyp
- BUILDING
SILVBERGS KYRKA
ByggnadsbeteckningInteriörbeskrivningKyrkorummets kupolliknande valv är liksom väggarna putsade. Enligt Malmström skall kupo-len ursprungligen ha haft en öppning i mitten mot lanterninen, jfr Panteon. Den anges ha blivit igensatt redan under 1800-talet. Den befintliga fasta inredningen är delvis samtida med kyr-kans uppförande; med undantag av bänkinredningen som till viss del är ombyggd. I norr har koret en tidstypisk, men numera sällsynt, altarpredikstol inramad av en klassiserande altar-uppsats. I söder står en läktare med orgelfasad, buren av sex marmorerade doriska pelare (två tillsatta 1933). Kyrkorummets färgsättning härstammar från 1930-talets restaurering. Väggar och tak har en ljus lätt flammig färgsättning som är underordnad utsmyckade detaljer, marmorerade fönster-smygar, taklist och fast inredning. Vapenhuset inryms i södra gavelns utskjutande parti. På västra sidan finns, under trapptrum-man till övervåningen, en förvaringsskrubb. Från vapenhuset leder en trappa upp till en övre våning, ett mellanplan över vapenhuset med förvaringsutrymmen. Därifrån ansluter trappor dels till läktaren och dels till lanterninens tornkammare, som inrymmer klockor och tornur. Trappan till lanterninen är anlagd på kyrkorummets valvstomme. Sakristian är inrymd i norra gaveln, bakom koret. Ingången från kyrkorummet finns väster om altaret. Den balanseras i öster av en blindnisch med motsvarande storlek. Sakristian har även en ytterdörr och ingång i norra gaveln mot kyrkogården. Rummet har platt tak av bräder, put-sade vitslammade väggar, öppen spis mot norra muren och i söder en trappa som leder till altarpredikstolen samt till rummets vind. Nuvarande färgsättning och inredning med förva-ringsskåp för textilier härstammar från 1930-talets restaurering. Under sakristian fanns ur-sprungligen en liten källare. Samtliga golv i kyrkan har brädor av lackad furu, som inlades 1974. Föregående golv var ett skurat brädgolv (delar bevarat i sakristians skåp). Inredning och inventarier Kyrkan innehåller många äldre inventarier som härstammar från Nicolai Kapell och som överfördes till den nya kyrkan. Till dessa hör triumfkrucifixet, ett svenskt arbete från 1400-talet; dopfunten från 1500-talet av uppländsk kalksten, ett helgonskåp från 1400-talet med ursprung i Balticum; resterna av en träskulptur från 1400-talet föreställande S:t Kristoffer samt 1600-tals ljuskronor av såväl plåt som mässing. I övrigt speglar kyrkans inredning ny-klassicismens strama och sparsamma utsmyckning med enstaka monumentala inslag som al-taranordningen och orgelläktaren. Altaranordningen bildar en monumental uppbyggnad i koret, som är upphöjt i förhållande till kyrkorummets golv. Altaret inramas av korintiska dubbla kolonner som bär ett avrundat över-stycke med infällda liturgiska symboler. Till anordningen hör en altarpredikstol som är uppsatt i fältets mitt, över altaret. Predikstolen samt altaruppsatsen utfördes 1834 av Jan Görsson, bildhuggare och kyrkvärd i Torsång. Till altaret hör även en halvrund altarring med släta ytor och knäfall. Korets inredning är numera färgsatt i gråa och vita marmoreringar med förgyllda detaljer, en följd av 1930-talets restaurering. Till den ursprungliga inredningen hör även två ovala nummertavlor som är fästa i bänkarnas första rad. Inredningen består av slutna bänkar fördelade på två kvarter samt av väggbänkar längs med ytterväggarna. Bänkinredningen ombyggdes i samband med 1930-talets restaurering. Till ut-formning och omfång liknar den i stora drag den ursprungliga. Bänkarna är dock lägre och har annan färgsättning. Bänkarna har en svag profilerad list i överkant och enkla dörrar med speg-lar. Läktaren har liknande bänkar, vilka dock är öppna. Orgelläktaren som bärs av fyra doriska kolonner balanserar altaranordningen. Läktaren nås från vapenhuset genom en trappa. Kyrkans första orgel, tillverkad av Frans Andersson, installerades 1860 på läktaren. Den fick en fasad i delvis nygotisk stil. Orgeln kompletterades 1933, i samband med kyrkans 100-årsjubileum, med en större byggd av Hammarberg. Den nya skrymmande orgeln, som saknar fasad, placerades bakom den ursprungliga orgelfasaden. Den äldsta orgeln renoverades 1970. Det är troligt att orgelfasaden ändrades något i samband med detta. I anslutning till förnyelsen av kyrkorummet 1933 tillfördes läktarbarriären ett spegelfält i höjd med orgelfasaden. Kyrkan har en malmljuskrona som hänger i kupolen mitt över kyrkorummet samt en äldre ljus-krona av smide, upphängd i en väggkonsol i korets östra del. I samband med 1930-talets åtgärder infördes tidstypiska belysningsarmaturer, bl.a. under läk-taren och i sakristian. Även lyktan i vapenhuset härstammar från samma period. Kyrkans storklocka är gjuten 1856. Lillklockan från 1681 hängde tidigare i klockstapeln vid Östra Silvbergs kapell. Övriga upplysningar Kyrkan var ursprungligen uppvärmd med två kaminer, en i långhuset och en i sakristian. Nu-varande uppvärmning består av el-element uppsatta under bänkarna.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442360
- Objekttyp
- BUILDING
STORA SKEDVI KYRKA
TaktäckningsmaterialHistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byggnad utgör den medeltida delen det befintliga långhusets mittskepp Skedvibygden har alltid präglats av jord- och skogsbruk. Byarna ligger i anslutning till älvdalen medan fäbodarna är förlagda till storskogen i norr. Socknen har även präglats starkt av bergsbrukets näringar. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget förekom koppar- och silverhyttor, i Nyberget även en betydande gruva. I sen tid har malm brutits även vid Forsbo och Tomtebo. Bergshanteringens utveckling medförde en stark befolkningstillväxt under 1600- och 1700-talen. En följd av detta blev återkommande utvidgningar av kyrkan. Sidoskeppen tillkom under 1600-talets andra hälft och nuvarande korparti 1735. Kyrkans befintliga planform blev fullständig 1764, när tornet fogades till västgaveln. Vid en omfattande restaurering 1920-22, under ledning av arkitekt L. I. Wahlman, knackade man bort fasadernas puts samt frilade valvens senmedeltida målningar. Vid samma tillfälle utförde Filip Månsson dekorativa målningar i mittskeppets västra travé samt i korpartiet. Gravplatsen vid kyrkan anses vara äldre än själva kyrkan. Under århundraden har kyrkogården utvidgats i flera etapper, mot norr och sydost. Den äldsta och minsta delen ligger kring själva kyrkan, där det bevarade benhuset vittnar om äldre gravskick. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Backman, Hilmer. 1907. Ett besök i Stora Skedvi kyrka. I julboken för Västerås stift, 1907:49 Berthelson, Bertil. 1965. Stora Skedvi kyrka. I Dalarnas hembygdsbok, 1965:25 Carlsson, Sven. 1976. Kyrkogården (Stora Skedvi, D.2.) Ekström, Gunnar. 1952. Stora Skedvi kyrka. Gustafsson, Paul. 1922. Ett återuppståndet medeltidstempel. I Julbok för Västerås stift, 1922:130. Hyenstrand, Åke. 1972. Den synliga kyrkan (Stora Skedvi. D.1.) Norberg, Rune. 1933. Valvmålningarna i Stora Skedvi kyrka. I Dalarnas hembygdsbok, 1933:112. Stora Skedvi, kyrkan. 1922. I Julbok för Västerås stift, 1922:130. Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442363
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÄTERS KYRKA
LagskyddTakformLanternin, Mansardtak - Valmat, Mansardtak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442362
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
*Bispbergsfältet*
Fe;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07055
- Objekttyp
- Gruvfält
*Broddgruvefältet*
Fe; Cu;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07259
- Objekttyp
- Gruvfält
*Bråfallsgruvan*
Fe;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07122
- Objekttyp
- Gruvfält
*Hästhagsbergsgruvan*
Fe;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07082
- Objekttyp
- Gruvfält
*Lövåsfältet*
Fe; Pb;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Pb;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07098
- Objekttyp
- Gruvfält
*Tomtebogruvan*
Cu; Zn;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Zn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07045
- Objekttyp
- Gruvfält
*Vallbergs- Lobergsfältet*
Cu; Zn;SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Zn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED07092
- Objekttyp
- Gruvfält
Abborns
Antikvarisk bedömningUndersökningsstatusEj undersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1a83e12b-6d50-4a21-8ade-af096a588ec6
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Adolf Fredriks schakt
Zn; Pb;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Nybergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED23265
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Amerika
Zn; Pb;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Vallbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED22011
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Angersteingruvan
Fe;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Broddgruvefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED22164
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Anstaåsens fäbod
RAÄ-nummerSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/352c0a2e-5e00-4a19-8453-3f275dab5551
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Arvsbogruvan
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaEk. karta 1967.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/25ae6cc3-9209-4574-9586-83e8ac51343c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Arvsbogruvan 1
Fe;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED08148
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Arvsbogruvan 2
Fe;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED08147
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Augusta schaktet
Pb; Fe;SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb; Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Nybergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED23268
- Objekttyp
- Nedlagd gruva
Avrättningsplats
AktualitetsstatusBeskrivningAvrättningsplats, enligt uppgift av ortsbor. På plasten synesdock ej några lämningar.Beskrivningen enligt föregående inventering. Platsen ej besökt1990. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ec850ca9-0239-442f-91e6-802cca92800e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Avrättningsplats
PlaceringPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/09a88bb4-d06c-463d-bfc4-3a1277a6829c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källavon Fieandt, A.: Ö Silvberg. 1917. BMÄ 727 D.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4d19c098-facf-4085-bb04-2e3d4bbdb77d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats
BeskrivningBeskrivningÖdekyrkogård, 130x35 m (Ö-V), med ett 15-tal gravstenar och korsi järn. 5 gjutjärnskors har bevarade dödsår kring 1860 och 6stenar, varav 2 liggande, har dödsår fram till 1896. En grav hardelvis kvarstående gjutjärnsstaket. I SÖ kanten ligger någragravstenar och socklar samlade.I V, N och Ö omgiven av en granhäck.I S delen nära kanten mot en ravin är ett minneskors av trä, 5 mh.Bevuxen med lövträd. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c127149b-7a95-4b1e-a693-dc0a1b3430e1
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats enstaka
AktualitetsstatusBeskrivningLikkällare, 5x4 m (NNV-SSÖ) yttermått, ingrävd i sluttning. Innermått 2,8x2,2 m och 1,8 m h, välvt tak och väggar i kallmur och delvis ruttet brädgolv. Kraftig bräddörr med låsbom i NNV, partiet runt dörren murat med bruk och natursten. Mellan källaren och strandkanten är är en mindre platå 4x2 m (ONO-VSV) med kallmurade partier in mot källaren. (RAÄ dnr 326-2365-2008).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0b5772ad-31ba-41ac-b386-e29848b08410
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats enstaka
OrienteringOrientering31 m Ö om mindre markväg (N-S).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8d318a6c-1306-4707-b491-315d6001bbbf
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT