PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ExteriörbeskrivningByggnaden är klädd med locklistpanel och målad med Falu rödfärg. Sadeltak med tvåkupigt lertegel. Portar och entrédörrar är svartmålade, liksom fönstersnickerier och foder.
TakformSadeltak
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Arkivbyggnaden i vitputsad sten med plåttäckt tälttak byggdes i början av 1900-talet. Det har ett småspröjsat rundbågigt fönster mot baksidan och två smala nyckelformade fönster på var sin sida om förstugan. Inredningen är även här ålderdomlig med fasta arkivskåp, förmodligen ursprungliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING- enskeppig salkyrka med treklöverbladsformat trätak av slätpanel. Entré via vapenhus i västtorn. Det smalare koret i öster är tresidigt avslutat och förhöjt. Vidbygd sakristia norr om koret. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter öppna mot mittgången. Inbyggd predikstol i långhusets nord-östra gavel. Altartavla bakom 6-kantig altarring. I långhusets sydvästra hörn står en dopfunt med dopbord. I KYRKORUMMETS tak finns 5 stycken tvärgående bjälkar av trä som drar samman konstruktionen. Dessa är försedda med skuren relief på mitten och är målade i ljust grått. En enkel gråmålad taklist med målad dekor i grått och vitt. Väggarna, som är försedda med fem strävpelare på varje långhusvägg, är putsade och målade i gräddvitt. Runt hela kyrkorummet går en bröstpanel marmorerad i blått, grönt och brunt, upptill försedd med grön list. Golvsockeln är laserad i brungrönt. Väggarna bryts upp av spröjsade rundbågade fönster med karmar och dubbla bågar av trä målade i grått. Invändiga bågar blyspröjsade och försedda med färgat glas. Långhusets mittgång av rött tegel, lagt i mönster. Röd heltäckningsmatta som går ända ut till de förhöjda BÄNKKVARTEREN. Golvet i dessa är lagda med lackat trä. De två bänkkvarteren är öppna mot mittgången och innehåller på var sida 21 bänkar vilka avslutas med spegelförsedda gavlar. Dessa är utvändigt dekorerade med tre olika former och marmorerade i grönt mot brun botten och försedda med brunlaserat ramverk, mörkbrun sockel och krönt av en grön list. Invändigt strålaserade med mönsterverkan i ryggspeglarna. Lösa gröna dynor. Bänkvärmare under varje bänk. Bänkarna längst bak går ända fram mot väggen till vapenhuset. De två främsta bänkarna är mot mittgången avkortade ca 50 cm. Ingångsdörrar från vapenhuset är svängbara, av trä, målade i grönt och försedda med marmorerade speglar samt upptill rundade glasade partier. Det smalare och lägre KORET är förhöjt med tre steg och försett med golv av rött tegel lagt i fiskbensmönster. Taket utgörs av ett putsat stjärnvalv av tegel och avfärgat i brunorange. De två mittersta kryssen är dekorerade med förgyllda kors. Tresidig avslutning i öster med ALTARSKÅP i fonden. Detta utgörs av en triptyk med målningar av professor Olle Hjortzberg. Mitten föreställande "Kristi förklaring" med en vitklädd Kristus med bruna hårlockar och en gloria av guld. Bakgrund av guld med molnskyar. Bilderna på sidodörrarna föreställer Moses och Esaias. De är svävande och vitklädda med röda mantlar mot en varmt röd bakgrund. Baksidan av sidostyckena är marmorerade. Altaruppsatsen kröns av ett skuret, brunmålat träkors som hänger på väggen. Ett skuret "band" på översta korsarmen med initialerna INRI inmålat. På väggen vitmålade strålar som utgår från korsmitt. Uppsatsen vilar på altaret på en bred fot av trä. Altarbord av trä, gråmålat, med krokar som upphängning för antependierna. ALTARRINGEN har spjälor av vågformiga, sågade balusterdockor och är till formen en halv sexkant. De gråmarmorerade dockorna vilar på en gråmarmorerad list försedd med brunmarmorerade speglar. Knäfall och överliggare klätt med blått tyg. På golvet innanför altarringen ligger en grå heltäckningsmatta. Fönsteröppning i väggen mot söder försett med GLASMÅLNING föreställande Kvinna vid Sykars brunn. Försett med texten: "Jakobs brunnen. Var och en som dricker av detta vatten han bliver törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag giver honom han skall aldrig någonsin törsta. Utan det vatten jag giver honom skall bliva honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv. Till minne af Sofia A Mossberg komp av prof Olle Hjortzberg. Glasmålare Hugo Schultz, Kristinehamn 1929". På norra korväggen rektangulär spegelförsedd, grönlaserad trädörr till sakristian. Ovanför denna en väggmålning föreställande ett kors med en slingrande orm. Rosabruna strålar utgår från korset med en vit duva på var sida. Foder kring dörren utgörs av rostrosa avfärgning i putsen. Öster om dörren en själaringningsklocka. Kormatta i ryateknik, ritad och komponerad av prästfrun Brita Elving, Blomskog. Vävd av Signe Sterner och Ida Ahlfors, Töcksfors. Två stycken 11-armade golvljusstakar från 1929 av mässing. Den ena försedd med ett lamm, den andra med ett skepp. På var sida om trappstegen en marmorerad träkub med varsin 5-armad kandelaber av mässing. Ambo av lackerat trä. Väggradiatorer. PREDIKSTOL på långhusets nordöstra kortsida. Med ingång från sakristian. Den 5-kantiga korgen är försedd med speglar och marmorerad i brunt, grått och grönt. Under hänger festonger, band och druvklasar. Ovanför den trekantiga dörröppningen en målning på väggen föreställande en förgylld strålande sol med en duva som flyger ut ur solen. Därunder en vit-grå drapering. Nedanför predikstolen på golvet; piano, katafalk och diverse annat material. Vid långhusets sydöstra gavel, på en 8-kantig förhöjning i golvet står den 8-kantiga DOPFUNTEN av målat trä. Benen utgörs av 8 stycken voluter och dopskålen
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformTälttak
Antal våningar02, Halvvåning
Antal våningar01
TakformHuv
TakformPlantak
ExteriörbeskrivningVaktmästarnas servicebyggnad med kontor, garage mm. Rektangulär byggnad med faluröd lockpanel, svarta portar, gröna fönster och foder samt sadeltak med valmade spetsar belagt med enkupigt lertegel.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
HistorikDel av byggnaden uppfördes som en beredskaps barack under andra världskriget, men är senare tillbyggd. Den ligger i en sluttning och har delvis souterängvåning.
TakformSadeltak
TakformSadeltak
Antal våningar01
Historiknull
HistorikPrästgårdens manbyggnad är ett trähus i två våningar, uppfört 1806. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Häradsfängelset, som uppfördes samma år som tingshuset, har en klockstapel på taket. Det är en timrad byggnad med rödmålad panel och ett plåttäckt sadeltak. Byggnaden innehåller två ålderdom-ligt inredda celler. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12
Historiknull
HistorikIntill manbyggnaden ligger den s.k. Karl XII-stugan, en till denna plats flyttad gäststuga, där Karl XII enligt traditionen övernattat i samband med fälttåget mot Norge. Den har hög källarvåning av gråsten samt timrad och rödpanelad övervåning med inbyggd svalgång och torvtak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak
TakformSadeltak
TakformSadeltak
21400000675748http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675748Bebyggelse - byggnadÅRJÄNG DUSSERUD 1:18 - husnr 6LADUGÅRDLän: Värmland, Kommun: Årjäng, Landskap: Värmland, Socken: Västra Fågelvik , Stift: Karlstads stift, Församling: Västra Fågelviks församlingNybyggnadsår: 1844 - 184411.883476724701318,59.47439378506708http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000675748http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000675748http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000675748RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
Huvudbyggnaden, Långelanda tingshus, uppfördes 1802 och har använts som tingshus fram till 1936, varefter den överlämnats i hembygdsföreningens vård. Till anläggningen hör även en arkivlokal av senare datum samt en arrest. Tingssalen med dess inredning har bevarats i orört skick. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad envåningsbyggnad klädd med faluröd panel. Det står på en sockel av grovhuggen granit. Sadeltaket med valmad spets är belagt med skiffer. Den centralt placerade en-trén flankeras av två smala fönster och nås via en nytillkommen trätrappa. Fönstren pryds av profi-lerade över- och understycken. Entrépartiet kröns av ett kraftigt utskjutande profilerat överstycke som vilar på kurviga konsoler. Tingshuset byggdes av timmer från det äldre tingshus som stod öster om det nuvarande. Tingshuset har typisk sexdelad plan med förstuga, sal och fyra kammare varav en har fungerat som kök. Interiören är ålderdomlig. Yskikten förefaller härröra från seklets början. Tingssalen är nästan kvadratisk och förutom entrédörren finns ytterligare tre dörrar till intilliggande kammare. Podiet inhägnas av ett halvrunt konstfullt utsirat skrank, "domarringen", med en grind på ena sidan. Utef-ter skranket löper en fast bänk för nämndemännen. Vissa av dem satt således med ryggen mot åhö-rarna. Häradshövdingens svartmålade bord står i mitten av ringen. Fasta bänkar för åhörarna sträcker sig utefter väggarna i salen. Mellan köket och kammaren intill tingssalen finns en lucka, förmodligen för mat. I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Huset befanns vara i "temligen godt skick". Förstuga, sal och fyra rum. Tingslokalerna ansågs för ändamålet otjänliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12
TakformPulpettak
Historik1638: Rian sägs vara byggd detta år. 1839: Enligt uppgift är samtliga stugor vid hemmanet försedda med näver och ved. 1928: Rian flyttas inom gården från en bergknalle strax nordöst till sin nuvarande position. En lillstuga byggdes på bergknallen, vilken senare brann ned. 1930-talet: Annika Nyholms farmor torkade lin i bastun och farfar började samla och iordningställa föremål till ett gårdsmuseum i rian. 1989: Restaurering med stöd av länsstyrelsen.
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Silbodals nuvarande kyrka är troligtvis den tredje kyrkan i socknen. Denna kyrkoplats togs i anspråk vid 1800-talets mitt och ersatte då en äldre kyrkoplats med medeltida ursprung. Om den allra äldsta kyrkan finns inga säkra arkivaliska uppgifter och dess utformning är sålunda okänd. Troligtvis revs den kyrkan år 1664 när en modernare kyrkan uppfördes i trä som fick korsform. Den var byggd under spåntak och invändigt brädfodrad på väggar och valv. Enligt uppgift var den 35 ½ alnar lång från öster till väster samt 40 alnar från söder till norr. Koret var 13 ½ alnar brett och valvet invändigt 12 alnar högt. Bänkarna var 76 st jämte två i koret. Tretton fönster och fyra dörrar fanns. I valvets mitt satt två målade bilder föreställande Luther och S:t Paulus och däromkring nitton andra bilder föreställande bland annat profeterna, evangelisterna och apostlarna samt Maria Magdalena. På den östra sidan bakom altaret fanns en sakristia. Ett torn fanns vid den västra gaveln, 24 alnar högt med en åttkantig huv 5 alnar hög. En altartavla fanns från 1729 och en predikstol från 1700-talet av okända bildhuggare. Denna kyrka revs efter att en ny kyrkoplats valts ut och bebyggts. Dagens nuvarande murade kyrka uppfördes 1855-59 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i söder, som ursprungligen innefattade en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i norr. Exteriören är välbevarad och ett tydligt exempel på den mer elaborerade nyklassicismen som präglade kyrkoarkitekturen strax efter 1800-talets mitt. Byggmästare var P Pettersson från Åmål. År 1855 startade grundarbetena och 1958 var kyrkan till det yttre färdigbyggd. Inredningsarbetet avslutades under första halvåret 1959. Invigning skedde den 29 augusti 1959 av biskop J A Millén. År 1888 inskaffades två kaminer till kyrkorummet och ca 1890 renoverades tornspiran. Den var ursprungligen zinkbeklädd men täcktes då med kopparplåt. Dessutom insattes fyra dragstag i kyrkans skepp. År 1912 byggdes en piporgel med 13 stämmor. Sedan går det fram till 1929 innan nya arbeten vidtar, nu med exteriören. Putsen på fasaderna renoverades och kalkavfärgades. Stuprören ombyggdes och andra plåtarbeten utfördes. Dessutom justerades yttertrapporna och i koret, bakom altaret, igenmurades två fönster och en dörr med tegel. Cirka 1933 inlades ett nytt golv i kyrkan. Gällande interiören har kyrkorummet flera gånger under 1900-talet förändrats vid renoveringar, den mest genomgripande skedde 1941-42 under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkorummet förminskades genom läktarunderbyggnader, fick en ny färgsättning och korets tresidiga fondvägg avrundades samt fick en konstnärlig utsmyckning i koret med al-secco målning och ny altaruppsats med en monumental skulptur av trä föreställande Kristus som "den gode herden" av konstnären Gunnar Torhamn, Stockholm. Under läktaren inreddes sakristia, sammanträdesrum, toalett och kapprum samt en ny trappa upp till läktaren. Sammanträdesrummet avskiljdes från kyrkorummet via en vikvägg. I sakristian anbringades väggfasta skåp för textilier. I vapenhuset inlades ett nytt skiffergolv (tidigare låg här trägolv) och trapp till tornet monterades bort. Nya dörrar in till kyrkorummet och isolering av trätunnvalvet. Taket, tidigare blått, målades gult. Predikstolen med tillhörande baldakin sänktes ned ca 50 cm. I samtliga kyrkfönster insattes blyinfattade antikglas och innerväggarna omputsades och färgsattes. Nytt altare som bas till skulpturen byggdes. Det gamla altaret visade sig vid demonteringen vara byggt av gamla bemålade väggbrädor. Altarringen utvidgades. Koloriten blev rik, ljust ockrafärgat trätunnvalv, grågröna bänkgavlar, ljust grönaktig predikstol med åtskillig förgyllning. Relieferna i koret rödbruna samt den polykromerade skulpturen med en dominerade karmin och en blå himmelmålad bakgrund. En modern värmeanläggning infördes med pannrum under koret, där även bårkällare byggdes och toalett annordnades. Ny elektrisk belysningsanläggning. Återinvigning skedde den 14 november 1943 av biskop A Runestam. År 1948 kompletterades utsmyckningen med två trärelifer utförda av Gunnar Torhamn, "Dopet" och "Nattvarden". De insattes i de södra korfönstren. Fasaden renoverades därfter år 1954 efter underlag av arkitekt Harald Thafvelin. Putsen på fasaderna renoverades och kalkades. Järnplåt på lister med mera ersattes med kopparplåt. Övriga målningsarbeten utfördes och en ny kalkstenssockellist tillkom vid entréerna. Ett nytt orgelverk invigdes 1955, med 29-stämmor. Något år tidigare hade även en ny storklocka införskaffats. 1973 utfördes invändiga målningsarbeten, väggarna målades med alkydoljefärg. Året därfter tillverkade plåtslagare Lindgren, Bengtsfors nya tornfialer till tunellerna. Dessa utfördes i kopparplåt, de var tidigare utförda i gjutjärn. 1978 förvärvades en kororgel från Nikolai kyrka i
HistorikKomplettering vid inventering 2002: År 1881 gjordes ritningar till en ny kyrka i Sillerud av arkitekten Emil Viktor Langlet. Till byggmästare anlitades L Forsberg, och kyrkan invigdes den 4 november 1888. Langlets uppfattning var att endast i en centralkyrka kunde man till fullo följa en gudstjänst. Silleruds kyrka gavs en åttkantig form med kraftigt centraltorn flankerat av fyra mindre. Exteriört utformades kyrkan i blandstil med framför allt nyromanska detaljer. En kyrkorgel installerades 1901. Den var tillverkad av Thorsell och Ericsson och hade 10 stämmor. Från 1933 finns förslag på elektrisk värmeanläggning till kyrkan, det är oklart om den installerades. Arkitekten Einar Lundberg genomförde 1936 ett förslag på renovering av kyrkan, ett arbetet som aldrig genomfördes. Kyrkan besöktes 1950 av bland annat byggnadsrådet, arkitekt Ragnar Hjort, Stockholm. Från församlingen fanns det önskemål om ett lugnare kyrkorum och under åren 1952-56 utfördes ett antal ritnigar av Hjort på interiöra förändringar. Förändringarna gällde till exempel bänkarnas placering från snedställda till raka med en mittgång, belysning samt elvärmeanläggning, predikstolens placering och läktarnas utformning. 1956-58 skedde så omgestaltningen av interiören efter Hjorts förslag. Predikstolen flyttades från väggen och placerades lägre och fristående. En ny trappa gjordes till detta och väggen ovanför sakristian murades igen. Orgeln flyttades från läktare intill koret till läktaren mitt bak. Läktaren i söder avkortades och där orgeln stått togs läktaren bort helt och väggen murades igen. Altarringen var tidigare svängd men ändrades till rektangulär. Under läktaren i öster gjordes en textilförvaring och ett väntrum och under läktaren i väster anordnades ett rum där bland annat den gamla dopfunten placerades. Samtidigt ordnades praktiska förbättringar i sakristian och en toalett installerades i vapenhuset. Konservator Gunnar Schiller, Stockholm konserverade vissa inventarier 1956. Samma år omgjöts en kyrkklocka från 1772 hos Bergholtz klockgjuteri. 1957 införskaffades en tredje klocka till kyrkan. Orgeln byggdes om 1958 av orgelbyggaren Magnusson till att omfatta 20 stämmor. En doptavla av ek invigdes 1977. Den är skuren av distriktstandläkare Leif Andersson, Årjäng. År 1980 skedde en yttre renovering. Då togs Serponitputsen bort genom sandblästring. Ett KC-puts lades på, och fasaden avfärgades vit. Från 1992 fram till 2002 har en rad förslag på handikappanpassning såväl WC som trappa gjorts. 1993 skedde takraparationer då vissa delar av taklåtarna byttes och hela taket ommålades. 1997 utfördes en utredning beträffande fukt och mögel av bottenbjälklag. Från 1998 finns tillstånd till konserveringsarbeten av altaruppsats och vissa inventarier och uppöppnande av ljusinsläpp. Då skulle ett byte av golvbjälklag pga fukt och mögelskador ske. Likaså, installation av nytt uppvärmningssystem, rengjörning och målning av invändiga putsytor och bänkar. Bidrag beviljades från Kyrkofonden, men något arbete kom aldrig till utförande. Handikappanpasning av kyrkan skedde under hösten 2002 då trappas byggdes om och en hiss installerades vid den södra porten. En hiss installerades också ner till gravkoret under koret.
TakformSadeltak
TakformPulpettak
Historiknull
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningStigporten består av ett murat valv av otuktad kalkad natursten. Taket är pyramidformat och klätt med spån. Taket kröns av ett kors fäst på en kula av koppar.