Bagges kvarn
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001132224
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak
HäradStångenäs härad
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningBRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade tegellisten i takfoten är utförda i gult tegel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, lägre och avvalmat över koret, täckt med skiffer. Varje gavelspets är krönt av kors, spira eller korsblomma, utförda i koppar. Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet, genom en hög rundbågig tresprångig tegelportal under ett spetsigt avslutat gavelparti. I gavelspetsen sitter en rektangulär minnestavla. Portens dubbeldörrar är sedan 1938 helt släta och kopparklädda, med ett rundbågigt överljusfönster. Ingångar mitt på norra och södra långsidorna i utskjutande vindfång med liknande utförande som västporten. FÖNSTREN är rundbågiga, gråmålade spröjsade träfönster inom fönsternischer med gula tegelomfattningar. Fönstren har genom spröjsning och mittpost formen av två smala rundbågiga fönster med ett mindre runt fönster ovanför. I koret sitter de höga rundbågiga fönstren högt placerade, och under dessa sitter parställda mindre rektangulära fönster, vilka leder in ljus till sakristian. I tornet sitter två rundfönster på ömse sidor i läktarhöjd, och en våning upp sitter ytterligare runda fönster med rosettspröjsar åt norr, söder och väster. TORNET är av sten med fasader som kyrkan i övrigt. Två kraftiga gördelgesimser i mittpartiet, och ovanför dessa rundbågiga ljudöppningar, parställda i väster och öster och enkla men med mer arbetade omfattningar i norr och söder. Tornet har ett sadeltak mellan kraftiga profilerade gavelpartier, krönta av ringkors i väster och korsblomma i öster. I tornets bottenvåning, på norra respektive södra sidan, sitter två stenhällar från gamla kyrkan inmurade. Hällarna har reliefer med djur och människofigurer. Hällen på sydsidan har dessutom en runristning: "Maria mer hialbi þam er þina stain gerþe ("Maria hjälp dem som denna sten gjorde") Hällarna bör vara från 1100-talet och satt vid sidan om kordörren i den gamla kyrkan.
ExteriörbeskrivningBRO KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en delvis utskjutande granitsockel. Granitsockeln är synlig i västra delen av kyrkan, framförallt på norrsidan. Det nordvästra hörnet av kyrkan är den medeltida kyrkans murar, och i västra delen av södra långhusväggen finns sydgaveln av ett medeltida vapenhus. Övriga murar från 1692-96-talet. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. Även sakristian har ett tegeltäckt sadeltak. Taklist av trä, vitmålad. Under takskägget i norr sitter två kraftiga träkrokar, förmodligen för att hänga upp stege på. TORN - av sten med vita spritputsade fasader som kyrkan i övrigt. Uppmurat 1937-38 av tuktad granit. Klockvåningen är något indragen. Rundbågiga ljudluckor sittande i par åt alla väderstreck. Mycket små fyrkantiga fönster, högt sittande åt norr och söder, samt små runda fönster i läktarvåningen, samt ytterligare ett rundbågigt fönster i bottenvåningen på sydsidan. Tornet avslutas uppåt av en kopparklädd tornhuv som avslutas uppåt som en spira, krönt av ett kors med klot på ändarna. Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rundbågigt avslutad öppning med dubbeldörr av trä med diagonalpanel, målad i brunt. På väggen ovanför sitter en ellykta av patinerad koppar i form som tornspiran. Ytterligare en ingång på södra korväggen, under ett fönster. Rektangulär öppning med enkeldörr av trä, brun. FÖNSTREN är rundbågiga halvhöga träfönster, spröjsade med korspost. Fönstren är ljust gråmålade. Två på vardera långsidan och tre i koret. Kopparklädda solbänkar. Sakristian har ett mindre rundbågigt avslutat fönster i öster och två kvadratiska gluggar i norr. Tornet är försett med små kvadratiska fönster samt rundfönster i norr och söder, och dessutom ett mindre rundbågigt avslutat fönster i södra vapenhus väggen.
TakformEj utrett
ByggnadsdelSakristia, Kor - Rakt
Exteriörbeskrivning
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Fiskebäckskil har haft egen kyrka sedan 1500-talets slut. Den låga på samma plats som den nuvarande, och var liksom den en träkyrka. Enligt uppgift var den rödmålad och hade torvtak fram till 1733. Den låg enligt uppgift något tiotal meter längre ner i slänten än nuvarande kyrkan. Till denna kyrka skänkte Margareta Hvitfelt en altaruppsats 1665. Kyrkans tak målades 1746 invändigt av Jonas Ahlstedt, och brädor från detta tak kan ha återanvänts vid det nya kyrkbygget. Mot 1700-talets slut ökade befolkningen kraftigt i Fiskebäckskil, från omkring 150 år 1750 till 360 år 1772, och den gamla kyrkan befanns vara för liten. Dessutom var den ständigt i behov av reparationer. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1772-73 av kyrkbyggare Olof Guldbrandsson, Anders Gustafsson, Anders och Hans Guldbrandson, alla från Ale härad. Även den nya kyrkan är av trä men klädd med panel och vitmålad. Tornet var koppartäckt. Altaruppsatsen överfördes från den gamla kyrkan. 1783 bemålades kyrkans interiör invändigt i såväl tak som på väggarna av målaren Joachim Gotthard Reimers. 1792 fick kyrkan sin predikstol, vilken enligt uppgift tillverkades för domkyrkan i Göteborg. Kyrkan hade enligt 1830 års inventeringsprotokoll tegeltak. 1868 omtalas "omläggning" av skiffer på delar av taket och tornet, så efter 1830 och senast 1868 fick kyrkan sitt nuvarande skiffertak. Kyrkan var också vitmålad 1830, vilket är förhållandevis tidigt bland de bohuslänska träkyrkorna. Sannolikt var den rödfärgad vid uppförandet. Orgel installerades 1876. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 var kyrkan trång, vilket ledde till att den 1912-13 förlängdes genom att en ny sektion lades till mellan långhuset och koret, det sistnämnda försköts alltså motsvarande en fönsteraxel åt öster. Nya målningar kompletterade de gamla i det nya partiet. Ombyggnaden leddes av professor C.A.Th. Lindholm. Vid denna tid var man redan uppmärksam på interiörens värde, och några större förändringar av kyrkan har därför sedan inte skett under 1900-talet. Elektrisk belysning installerades 1938 och elvärme på 1950-talet. 1981 konserverades innertakets målningar och 1995 återskapades altartavlans äldre måleri.
HistorikVäderkvarnen i Fiskebäckskil är en holländare och byggdes 1854-55 av mjölnaren Per Olsson. Den sista ägaren änkan Olivia Bengtsson sålde kvarnen 1913 till föreningen Sjöstjärnan som fortfarande äger den. Föreningen sköter om underhållet och visar den för besökare. År 2002 gjordes omfattande arbete med bland annat vingaxeln och vingarna, men även fasaderna. År 2011 ströks fasaderna med tjära.
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Man agerade i Grundsund på 1790-talet för att få en egen kyrka till stånd, och i februari 1798 fick man tillstånd. Kyrkan stod klar för invigning 5 oktober 1799, en mindre timmerkyrka med tresidigt avslutat kor, byggd av Olof Hansson i Starrkärr. Ett torn byggdes 1818. Vid 1800-talets slut hade befolkningen växt och kyrkan ansågs för liten. Man diskuterade såväl en ny kyrka i sten, som en ombyggnad av befintlig kyrka, och det var det senare som kom till utförande 1893, då kyrkan genom en stor ombyggnad dels förlängdes åt öster och dels fick korsarmar tillbyggda. Tornet fick ny spira, och de flesta detaljer såväl exteriört som interiört är från denna ombyggnad. En större renovering skedde sedan 1932-33, då bl a den nuvarande altarkompositionen tillkom. Ursprungligen stod en hög Kristusstaty som altarprydnad, en Thorvaldsenskopia. 1959 sattes glasmålningar in i korfönstren. 1953 installerades elvärme, och 1972-73 gjordes grundförstärkningar då kyrkan drabbats av sättningar. 2001 byggdes två rum under läktaren i väster.
TakformSadeltak
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningHolma kvarn är en vattenkvarn (turbin). Kvarnen är en ganska hög byggnad i 2½ plan, vilande på stenplint. Fasaderna är klädda med liggande panel. Sadeltaket är belagt med korrugerad plåt. En skorsten mitt på taket. Vattendraget går under byggnaden. Till anläggningen hör även en bastant dammkonstruktion utförd i huggen granit.
InteriörbeskrivningInteriört har byggnaden en enkel utformning med pärlspontpanel i väggar och tak. Plankgolvet i furu är lackat. Läktarbarriären dekorerades 1936 av målarmästaren Ragnar Lundqvist med sju stycken målningar från med motiv från bohuslänskt landskap och arbetsliv. Över scenen finns en målad devis: "HÅLLEN SAMMAN OCH VI SKOLA SEGRA". Stora salens väggar är klädda med hög brunmålad bröstningspanel. I köket finns bänkar och skåp från 1930-talet. Mellan entréutrymmet och köket finns även en biljettlucka. På övervåningen finns vaktmästarbostaden med bevarade 1930-talsskåp och såpade furuplankgolv. Ett innertak är pappspänt.
TakformEj utrett
TakformSadeltak
HistorikVitt stenkummel med rött bälte vid västra inloppet till Lysekil och Gullmarn. Tidigare helt vitt. Uppfört 1874. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
Historik1905 beslöt man att bygga ett nytt missionshus. En byggnadskommitté tillsattes, som utarbetade två olika förslag, och församlingen beslöt att inhämta kostnadsförslag på båda. Byggmästare Gust. Nihlmark från Göteborg kom då in med ett delvis ändrat förslag till nytt missionshus, som godkändes av församlingen.Vid slutet av 1920-talet genomgick kyrkan en fullständig renovering med ommålning både in- och utvändigt.1985 gjordes en tillbyggnad med ett entréutrymme. Kyrkans namn ändrades till Kungstorgskyrkan
HistorikDen mindre villan - Lillstugan - präglas, liksom den första Storstugan, starkt av de norska förebilderna. Bottenvåningens timmer är bart medan den svagt utkragade övervåningen är klädd med locklistpanel och har fönster formade som kopplade rundbågsarkader. Fasaderna är målade i ljusrött och blekgult. Taket är tegeltäckt och har dekorativt utformade vindskivor, nockprydnader och kambräda. Interiören fick en rustik utformning med omålade väggar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
ByggnadsdelKor - Smalare, Sakristia - Norr, Absid - Öster, Kor - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster
TakformKorstak, Sadeltak - Med dubbla fall, Spira
ExteriörbeskrivningRÖDS KAPELL har en rektangulär byggnadskropp vars uttryck domineras av det låga vägglivet och det höga, branta sadeltaket. FASADERNA är klädda med rödmålad locklistpanel där listen på västgaveln är profilerad, vilket bidrar till att ge denna sida representationskaraktär. Knutbrädorna är vitmålade. Kapellet har en låg, gjuten sockel. Kyrkans TAK är täckt med grå eternitskivor lagda i fjäll. Vattenrännorna är utförda i koppar. Vid nockspetsen i byggnadens östra och västra ände finns takspiror i järn. Vindskivorna är utförda i vitmålat trä. Under den östra sidans nockspets finns en ventilationsöppning försedd med ett galler i koppar. HUVUDINGÅNGEN är i väster och utgörs av en dubbeldörr i trä klädd med en kraftig, snedställd panel med profilerade kanter och målad i blekgrönt. Omfattningen utgörs av en kraftig, slät och vitmålad träpanel. Upp till ingången leder en låg trappa i granit. Kring entrén finns ett entrétak med takfall i pulpetforn, buret i framkant av två stolpar i vitmålat trä. Ovanför entrén sitter ett kraftigt kors klätt med bladguld. På ömse sidor om entrédörren finns en väggfast armatur i koppar och försedd med glasglob kring lampan. Förrådsdörren på den södra långsidan är klädd med rödmålad stående dekorpanel i trä. FÖNSTREN ligger innanför vägglivet i ganska djupa nischer. Långsidornas fönster har fönsterbleck i koppar men i övrigt ingen artikulerad omfattning. Östväggens cirkulära fönster har en enkel omfattning i koppar.
InteriörbeskrivningByggnadens nedre plan består av gemenskapsutrymmen som matsal och sällskapsrum samt kök. På det övre planet finns ateljén med sovalkov samt övriga sovrum. Den murade spisen i matsalen har ett W i smide. Byggnadens trästomme har vitmålats invändigt. Taket har synliga bjälkar och fönstren har blyspröjsning. Golven är såpskurade. Övervåningen domineras av den stora ateljén som vänder sig mot havet. Innanför ateljén finns en sovalkov. Sovrummen har äldre trägolv och kakelugnar. På övervåingen finns reproduktioner av Carl Wilhelmssons målningar av Fiskebäckskilsborna.
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
BeskrivningGårdstomt, 110x20-50 m (VNV-ÖSÖ). Hemmanet Axtveten enligt kartafrån 1792. Äldstaskrivning, Axhuet, år 1395. Platsen är öde ochgården flyttad. Enligt de bosatta i Axtveten revs byggnadernaför ca 10-20 år sedan. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
Referens: skriftlig källaJägerbrand, M. 2009 Heliga vägen - guidebok till Lysekils mest berömda hällristningar
BeskrivningBarlastplats, ca 4 meter i diameter, påträffad vid marinarkeologisk utredning utförd av Bohusläns Museum mars 2014. Består framför allt av mörk svallad sten. Barlaststenarna påträffades ce en dm ned i bottensedimenten. Platsen ligger i anslutning till en mindre småbåtshamn. Barlasthögen ej daterad.
TerrängMoränsluttning nedanför och Ö om berg. Igenväxande hagmark.
Referens: skriftlig källaOrtman, O. 2007. "Förthen skull och som onyttig mark samt ofruktsamme berg ej annorlunda kunna räknas än för det som nämes ledt" Arkeologisk utredning, Gröskult 1:11 m.fl., Skaftö socken, Lysekils kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007:15. (RAÄ dnr: 321-1507-2007)
SkadestatusEj skadad
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
TerrängÖ-sluttning mot flack hagmark
UndersökningsstatusOkänd
TerrängFlack till V-sluttande åkermark mot bäckravin.
PlaceringEj synlig ovan mark