"Glashyttan"
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050000
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047721
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
Nuvarande kategorierHistorikHuvudbyggnaden utgörs av ett bostadshus med butikslokaler i bottenvåningen uppfört under 1910-talets slut efter branden 1915 och har tidigare varit både en möbel- och tygaffär. Den är ett utmärkt exempel på stadsmässig jugendarkitektur. Karakteristiskt är bland annat det utskjutande burspråk med volutgavel och festong som bildar en frontespis i gatufasaden. Ett flertal äldre fönsterrutor finns också bevarade. På bakgården finns även två gårdshus i röd träpanel som är relativt välbevarade. Då de uppfördes fungerade de som lagerlokaler åt möbelaffären. Gårdshuset med sadeltak har tidigare även varit garnaffär, delikatessbutik och restaurang. Gårdshusen har flera välbevarade fönster med munblåst glas. Bostadshuset med butikslokaler är en av de bäst bevarade centrumbyggnaderna som uppfördes efter de stora bränderna i Mellerud år 1915. Husets stadsmässiga jugendstil är välbevarad och har få motsvarigheter i tätorten. Detta motiverar byggnadens särskilda kulturhistoriska och miljöskapande värde. De två gårdshusen på bakgården har en äldre småstadsmässig bak gårdskaraktär som är relativt unik. De har ett särskilt lokalhistoriskt och miljöskapande värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047743
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047758
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
StommeTakformMansardtak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047752
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047742
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
TakformTakformSadeltak - Med valmad spets
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047832
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Affär och butik
HistorikHistorikÄldre affärs- och bostadshus som delvis klarade sig under bränderna 1915 men som byggdes om därefter. Sockel i slät betong med små fönster av glasbetong. Den slätputsade fasaden har en orange kulör med vita putsade fönsteromfattningar. Typiskt för tillkomsttiden är frontespisen med brutet tak och balkongräcket i svart smidesjärn. Huset ligger på Storgatan, nära landsvägen, Värdshuset och gamla apoteket. På baksidan finns tillbyggnader från olika tidsperioder. Eftersom huset är en av de äldre mer stadsmässiga byggnaderna i Mellerud har det trots byte av takmaterial, fönster och dörrar ett miljöskapande värde, framför allt för Storgatan. Orsaken är att dess frontespis, brutet tak och symmetriska fönstersättning fortfarande är bevarad. För sin relativt höga ålder har den ett kulturhistoriskt värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047749
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Akvedukt
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikVid Håverud hade industriverksamheter pågått sedan 1600-talet med stångjärnssmedja, papperstillverkning och träsliperi. Forsen mellan sjöarna Åklång och Övre Upperudshöljen gav kraft till produktionen men omöjliggjorde en vanlig slussanläggning och kanal. Den smala dalgångens bergarter var lösa och strömmen var stark. För att lösa problemet konstruerades en akvedukt i plåt som kunde föra vattnet och båtarna vidare över forsen. Akvedukten leder vattnet över ravinen med en sluss vid Åklångs utlopp och tre slussar vid Övre Upperudshöljen. Akvedukt (lat. aquaeductus, vattenledning) är en smal brobyggnad som har som ändamål att leda ett vattendrag eller en kanal över ett hinder. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning. I Sverige finns flera akvedukter utförda i sten eller trä men akvedukten i Håverud är ensam i sitt slag som en plåtkonstruktion. Inspiration till den tekniska konstruktionen fick Nils Ericson troligtvis mest från samtida engelsk ingenjörskonst och kanalteknik Akvedukten tillverkades 1868 i Stockholm av Bergsunds Mekaniska Verkstad och sattes samman på land innan den lades på plats. Akvedukten är en fritt hängande bro som vilar på två murverk. Den är 33.5 m lång och plåtarna sammanfogades med 33 000 nitar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050634
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Apotek
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047759
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Apotek
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikByggnaden uppfördes 1873 och fungerade som apotekshus fram till 1927. Därefter blev det ett annex till Wärdshuset på Dal med hotellrum fram till 1970-talet. Sedan dess har det varit antikaffär. Konstruktionen utgörs av timmer och byggnaden präglades i sitt ursprungliga skick av profilsågade fasaddetaljer, så kallad snickarglädje. Fasaden kläddes med eternitskivor under 1960-talet. Det före detta apotekshuset är således kraftigt exteriört förändrat. Byggnadens främsta kulturhistoriska värde ligger i dess relativt höga ålder samt att det varit
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047744
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Assarebyn KVarn och såg
ByggnadsbeteckningHistorikVattendriven kvarn uppförd vid Krokån år 1920 på resterna efter en tidigare kvarnbyggnad av tegel som brann 1904. Vid uppförandet återanvändes väggarna av tegel som stod kvar av de förra kvarnen. Kvarnens putsade 1920-tals exteriör är i originalskick. Kvarnen har en tillbyggnad, från omkring 1980 samt ytterligare en men vars uppförandeår är okänt. Tillbyggnaden på södra fasaden är kraftverket placerat. Kvarnen är i drift 2005, och enligt inventeringen 1993 tillverkades krossat och malt svin- och kofoder samt hushållsmjöl såsom vete och rågsikt. Dessutom bedrivs utsädesrensning och betning i kvarnen., Kvarnen och dammen uppfördes i nuvarande utseende 1920 av riksdagsman Bengt Dahlgren som även drev sågverksamheten på platsen. Se mer historik under anläggningsnivå.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000977240
- Objekttyp
- BUILDING
Assarebyns såg
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001312720
- Objekttyp
- BUILDING
Bageri
FasadmaterialHistorikTvåplansvilla från sent 1800- eller tidigt 1900-tal uppförd i trä med fasaden omklädd i fibercementskivor. Fasaden mot Järnvägsgatan domineras av en mittställd tillbyggnad i två våningar med fronton upptill. På baksidan samt på gaveln finns ytterligare tillbyggnader. Sadeltaket är belagt med skifferplattor. Profilsågade taktassar antyder att villan ursprungligen präglats av snickarglädje och sirlig panelarkitektur. Villan har ett särskilt kulturhistoriskt värde på grund av dess höga ålder. Före detta butik och bageri, sannolikt uppfört under 1930- eller 1940-talet. Flera fönster och entrépartier med skärmtak och kupollyktor är ursprungliga. Byggnaden är en viktig del i den sammanhängande kulturmiljön som de äldre husen kring Vattenkullen och Esplanadgatan.utgör. Den har på grund av dess historia som butik och bageri och för dess bevarade exteriör och läge vid Esplanadgatan ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde. Allra viktigast att bevara är de breda äldre panelbrädorna, de munblåsta fönstren samt den nuvarande gaveln mot Esplanadgatan ( inklusive sockeln av utkragad betong ).
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047780
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bageri
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikPå fastigheten som ligger vid en av Melleruds pampigaste esplanadgator finns ett bostadshus från 1927 med mycket välbevarad exteriör. Det är uppfört i en tidstypisk arkitektur med influenser av jugend och nyklassicism. Småspröjsade jugendfönster på söderfasaden och korsspröjsade tvåluftsfönster omfattas av kraftiga släta fönsterfoder i vit puts som imiterar hörnkedjor. En del handblåsta fönsterglas finns bevarade. Huset har ett valmat, svagt kinesiserande mansardtak med en- och tvåkupigt lertegel. Huset fungerade ursprungligen som bageri. Under senare tid har det utgjort lokal för Rikets Sal. Det har för sin välbevarade fasad och tidigare funktion ett särskilt kulturhistoriskt värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047779
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bank
Nuvarande kategorierHistorikDalslands Bank hade tidigare sitt huvudkontor i byggnaden. Direktionsrummet på andra våningen är bevarat och fungerar nu som sammanträdesrum för bland annat kommunstyrelsen. Rummet har väggmålningar med motiv från Dalslands alla härader. Fasaden mot Storgatan kännetecknas trots en del förändringar av lågmäld nyklassicism. Typiskt för denna är den ljusa putsen samt de sexspröjsade tvåluftsfönstren. De flesta fönster är dock utbytta eller helt förtäckta med butiksskyltning. Värt att uppmärksamma är entréporten vars valv har en framhävd och dekorerad slutsten, samt den bevarade rektangulära stuprännan av kopparplåt. Byggnadens särskilda kulturhistoriska värde motiveras av dess historia och tidigare funktion. Det motiveras också av dess tidigare beskrivna arkitektoniska element som är typiska för 1920-talets nyklassicism. För omgivningen runt centrum har den också därför ett miljöskapande värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047740
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bank
Historiska/ursprungliga kategorierTakformMansardtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047751
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Biograf
Bebyggelse - byggnadHistorikDen välkända och för Mellerudsborna viktiga Centrumsalongen, tidigare kallad Centrum Cinema, är en tempelliknande, klassicistisk byggnad med tydliga funktionalistiska drag. Mot den ljusgula putsade fasaden kontrasterar vitmålade pilastrar och dörromfattningar. Det utskjutande centrerade mittpartiet bildar tempelgavel med joniska pilastrar. Huvudfasaden pryds av sex kupollyktor med koppararmar. En viktig detalj att värna om är de krökta gråvita balkongräckena i betong på var sida om entrépartiet. Biografen invigdes 1935 och ritades av arkitekten Gotthard Gillermo från Göteborg. Interiören med röda sammetsstolar från Gemla Möbelfabriker är mycket välbevarad. Biografen har mycket höga värden av såväl kulturhistorisk som arkitektonisk och miljöskapande art, bland annat för dess arkitektoniska uttryck som enkelt kan beskrivas som en blandning av funktionalism och klassicism. Biografen är också av ett stort lokalhistoriskt intresse då den under lång tid fungerat som en mycket viktig mötesplats för ortens befolkning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047796
- Objekttyp
- BUILDING
Bod
TaktäckningsmaterialHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049999
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOLSTADS KYRKA
TaktäckningsmaterialHistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) undersökning 1996 dateras till ca 1150. Genom en byggnadsarkeologisk undersökning av landsantikvarie Nils Ivan Svensson 1934 kunde kyrkans ursprungliga plan kartläggas med rakslutet kor med östväggen framför det nuvarande altaret. Av stort byggnadshistoriskt intresse är kyrkans bevarade medeltida räkenskapsbok från tiden 1471-1578, förvarad på landsarkivet i Göteborg. Det finns bara sex sådana räkenskapsböcker i landet, varav denna anses vara en av de utförligaste. Från 1500-talet finns bl a uppgifter om ett vapenhus på tornets sydsida. 1669-75 förlängdes kyrkan, liksom många andra dalsländska medeltida stenkyrkor, åt öster med ett tresidigt avslutat kor. Under 1700-talet fick sedan kyrkan i stort sin nuvarande exteriöra utformning. 1756-61 tillkom norra och södra korsarmarna, troligen också sakristian samtidigt som vapenhuset revs och södra tornporten sattes igen. 1752 uppfördes också den nuvarande tornspiran efter en brand. Från 1752 finns också uppgifter innertakets tunnvalv, vilket 1820 dekormålades av Anders Olsson, Vänersborg. Av hans målningar återstår idag fyra rosor. 1832 omlades yttertaket med skiffer istället för spån. Tornspiran förblev dock spånklädd till 1940-talet. Under 1800-talet genomgick kyrkan flera tidstypiska förändringar. 1849 förstorades fönsteröppningarna och nya fönster togs upp på korsarmarnas gavlar. 1877 skall taket ha övermålats. 1894 genomgick kyrkan en renovering som 1933-34 följdes av likaså tidstypisk "återrestaurering" efter handlingar av arkitekt Yngve Kernell, Göteborg. Från 1894 finns ritningar av Adrian Crispin Peterson, känd Västsvensk arkitekt som bl a ritade många kyrkor i nygotik. Ritningarna från Bolstad uppvisar också flera nygotiska stildrag, bl a rosettfönster ovan portarna på södra och norra korsarmen. Det är dock tveksamt om dessa verkligen utfördes. Troligen förstorades dock fönsteröppningarna till kyrkorummet för att sedan förminskas 1933-34 då de nuvarande fönstren och portarna sattes in. Samtidigt togs åter södra tornporten upp till vapenhuset, vilket iordningställdes efter att använts som vedförråd. Trappan till läktaren flyttades från kyrkorummet till vapenhuset. I kyrkorummet ersattes bänkinredningen från 1894 med den nuvarande och 1894 års nygotiska altarring byttes mot en sluten halvcirkelformad. 1987 återinsattes altarringen från 1894 och en träskiva på altaret ersattes av den nuvarande kalkstensskivan. Renoveringen 1933-34 innebar också konserverings- och rekonstruering av den 1894 övermålade altartavlan liksom framtagandet av takmålningar och ny färgsättning av kyrkorummet. Samtidigt tillkom predikstolens baldakin, dess symboler och texttavlan vid trappan. 1933-34 installerades också elektrisk belysning och ett nytt värmesystem med ett pannrum i en källare under koret. 1988 genomfördes en interiör renovering då större delen av kyrkorummet ommålades av Lars Dahlin, Bolstad, My Leffler och Anna Lena Hansen, Stockholm. I stora drag bibehölls färgsättningen förutom nya marmoreringar på bänkarna, läktarbröstningen, läktarkolonnerna och dörrarna. Samtidigt togs de tre främsta bänkarna vid predikstolen bort och en toalett installerades i vapenhuset. Under 2002 har fasaden renoverats genom putslagningar och avfärgning, målning av fönster och dörrar mm.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443911
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
StommeExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047916
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
StommeTakformMansardtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047756
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
StommeExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047816
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047823
- Objekttyp
- BUILDING
Bostadshus
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikNär Bergslagsbanan, Bergslagernas Järnväg ( BJ ), mellan Göteborg och Falun drogs förbi Mellerud under 1870-talet växte ett mindre samhälle runt stationen snabbt upp. Något senare byggdes Dalslands Järnväg ( DJ ) mellan Sunnanå Hamn och Fredrikshald i Norge, vars lokstallar och verkstäder placerades i Mellerud.Detta bidrog till att locka ännu fler järnvägsarbetare. Att sedan en tredje järnväg mellan ArvikaÅrjäng ochcMellerud invigdes 1928 vilken kom att kallas för Dal-Västra Värmlands Järnväg ( DVVJ ) befäste Mellerud tillcen knutpunkt för järnvägstrafiken i Dalsland.I själva verket var stationssamhället till stor del åtskilt från det äldre handelssamhället längre österut med tingshuset och köpmantorget i centrum. De många anställda vid järnvägen och stationen fick förmånliga lån av Österrådagårdens ägare Per David Lundgren och kunde därmed uppföra egnahem. Dessa byggdes initialt vid båda sidor av järnvägen men kom snart att växa västerut från lokstallarna, vattenreservoaren och järnvägsstationen. P. D. Lundgren engagerade sig även på flera andra sätt i stationssamhällets utveckling, bland annat genom att anlägga gas- och elektrisk belysning, mejerier och flera småindustrier. Han bekostade även ett vattenverk med vattenledningar till allmänhetens nyttjande, vilket senare blev föregångare till Melleruds köpings vattenverk. 1923 upprättades en ny stadsplan av den kände stadsplaneraren Albert Lilienberg vars främsta syfte var att knyta samman stationssamhället med handelssamhället. Detta skedde genom anläggandet av den diagonalt gående esplanadgatan Norra Kungsgatan. Kopplingen till både stationen eller Köpmantorget upplevs idag dock mycket otydlig. Sammanväxningen skedde framför allt under 1930- till 1950-talet, huvudsakligen runt Norra Kungsgatan. Sedan dess har den nya bebyggelsen mestadels utgjorts av förtätningar, både i form av villor, friliggande flerbostadshus och större bostadsområden. Många av Melleruds näringsverksamheter har varit lokaliserade till stationssamhället, exempelvis bryggeriet och mejeriet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047757
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047913
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580534
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048060
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Nuvarande kategorierHistorikFastigheten ligger i korsningen mellan Gränsgatan och Viaduktgatan i östra Mellerud. Huset i 1½ plan kan antas vara uppfört på 1920- eller 1930-talet. Det är sannolikt tillbyggt vid den södra fasaden, troligtvis bara ett par decennier efter att huset uppfördes. Trots tillbyggnaden har huset kvar mycket av en äldre karaktär. Sockeln är av sten och cement och fasaden av stående spontpanel är målad med röd slamfärg. Sexluftsfönstren som är typiska för 1920-talet har munblåsta fönsterglas och vita fönsterfoder. Sadeltaket täcks av eternitplattor, medan tillbyggnaden i söder har plåttak. Entrén utgörs av en oglasad pardörr av vit spontad panel som troligtvis är ursprunglig. Huset är en av mycket få bevarade egnahem i tätortens östra del, varpå det kan tillmätas ett särskilt kulturhistoriskt värde. För att huset ska behålla sin för området unika karaktär bör i första hand den spontade fasadpanelen och de ursprungliga månblåsta fönstren bevaras.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047833
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047748
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047822
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047776
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047922
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047915
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
HistorikHistorikMindre egnahem nära järnvägen och bryggeriet som troligtvis byggdes kring sekelskiftet 1900. Troligtvis har huset alltid utgjort bostad. Tidigare fanns enligt uppgift ett uthus med spånbeklädnad. Idag finns en yngre förrådsbyggnad på pelargrund med smal lockpanel och handblåsta glas samt en jordkällare. Av husets ursprungliga skick finns inte mycket bevarat efter att huset byggdes om under 1960-talet. Trots det har det ändå ett visst lokalhistoriskt värde för att belysa uppkomsten av stationssamhället. De flesta egnahem som idag finns bevarade i Mellerud är av betydligt större volym. Liljan 2 kan därför tjäna som pedagogiskt exempel på att mindre varianter också förekom.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047784
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
HistorikHistorikFastigheten ligger i ett villakvarter på Linnégatan strax söder om handelssamhället. Enplansvillan med källare uppfördes 1960 och är ett typiskt exempel på 1950-talets trend med förskjutna huskroppar. Ett garage med utbytt port är beläget under husets östra gavel. Fasaden av räfflat gult tegel och det stora vardagsrumsfönstret är andra byggnadselement som är kännetecknande för stilen. Villan har för sin välbevarade karaktär ett särskilt kulturhistoriskt värde. Viktigt att bevara är bland annat husets form och volym, tegelfasaden, fönster- och entrépartier.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047819
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Historiska/ursprungliga kategorier21420000047632http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047632Bebyggelse - byggnadMELLERUD UDDEN 1:35 - husnr 1BostadshusLän: Västra Götaland, Kommun: Mellerud, Landskap: Dalsland, Socken: Grinstad , Stift: Karlstads stift, Församling: Bolstads församlingNybyggnadsår: 1852 - 185212.667185605563523,58.638971147764316http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047632http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047632http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047632RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047632
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
FasadmaterialHistorikFastigheten ligger i Melleruds västra utkant intill åkermarker, villabebyggelse och affärsbyggnader. Byggnaden, som uppfördes 1951 och ritades av arkitekten Mogens Mogensen, var avsedd som bostad och läkarmottagning samt tandläkarmottagning. Mogens Mogensen var anställd av Kooperativa förbundet och ritade byggnader till Stockholmsutställningen 1930 då funktionalismen fick sitt genombrott i Sverige. Mogensen var länge verksam i Skåne och har ritat flera kända byggnader, inte minst i Helsingborg. Huset utgörs av en vinkelformad villa i ett respektive två plan byggd i svag souterräng. Formmässigt kännetecknas den typisk funktionalism med element som asymmetriska byggnadskroppar, blandade takformer ( sadel- och pulpettak ) och en öppen terrass vid ena gaveln. På gården står även ett enkelt uthus i korrugerad plåt. Snickerier som fönster och dörrar har i viss utsträckning bytts ut, i något fall satts igen eller fått förändrad färgsättning. Villans form och volym är emellertid oförändrad vilket gör den till ett intressant exempel på Mogens Mogensens djärva villaarkitektur. Villan tillmäts därför ett särskilt kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047827
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047921
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047810
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT