Bostadshus

Verifierad identitet

Bostadshus är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047757. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1870-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1870–1879.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mellerud · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikNär Bergslagsbanan, Bergslagernas Järnväg ( BJ ), mellan Göteborg och Falun drogs förbi Mellerud under 1870-talet växte ett mindre samhälle runt stationen snabbt upp. Något senare byggdes Dalslands Järnväg ( DJ ) mellan Sunnanå Hamn och Fredrikshald i Norge, vars lokstallar och verkstäder placerades i Mellerud.Detta bidrog till att locka ännu fler järnvägsarbetare. Att sedan en tredje järnväg mellan ArvikaÅrjäng ochcMellerud invigdes 1928 vilken kom att kallas för Dal-Västra Värmlands Järnväg ( DVVJ ) befäste Mellerud tillcen knutpunkt för järnvägstrafiken i Dalsland.I själva verket var stationssamhället till stor del åtskilt från det äldre handelssamhället längre österut med tingshuset och köpmantorget i centrum. De många anställda vid järnvägen och stationen fick förmånliga lån av Österrådagårdens ägare Per David Lundgren och kunde därmed uppföra egnahem. Dessa byggdes initialt vid båda sidor av järnvägen men kom snart att växa västerut från lokstallarna, vattenreservoaren och järnvägsstationen. P. D. Lundgren engagerade sig även på flera andra sätt i stationssamhällets utveckling, bland annat genom att anlägga gas- och elektrisk belysning, mejerier och flera småindustrier. Han bekostade även ett vattenverk med vattenledningar till allmänhetens nyttjande, vilket senare… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047757. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000047757. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.