AMBJÖRNARPS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak - Med valmad spets, Huv, Tälttak, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549730
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Björsdamms kraftstation
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningDammen är ca 60 meter lång och är uppförd i natursten och betong. På luftsidan har dammbyggnaden bibehållit mycket av sin ursprungliga karaktär med murverk i sten. På vattensidan är dammbyggnaden i sin helhet förstärkt med platsgjuten betong. Dammen hade från början totalt sju öppningar vilka alla finns kvar med undantag för öppningen längst bort från kraftstationen vilken har gjutits igen på vattensidan. Två av de mindre öppningarna i dammen var avsedda för flottgods och ålyngel. Nedströms fanns det tidigare en ränna liksom en trumma i trä i anslutning till de båda öppningarna. Övriga öppningar utgörs av kraftverkets intag, ett flodutskov, ett fem meter brett skibord och ett bottenutskov. Den igensatta öppningen var en reservöppning. Intaget liksom de mindre öppningarna bredvid är försedda med spettluckor i trä. Flodutskovet stängs med tre planluckor av stål som manövreras maskinellt. Skibordet och bottenutskovet är försedda med sättar. Innanför intagsluckorna sitter en rensgaller vilket rensas manuellt. Utloppet ansluter direkt till ån. Endast en kort betongmur skiljer utloppet från dammens stötbotten. Tidigare två utloppsöppningar med murade valv har i ett senare skede ersatts av ett valv i betong. Nuvarande kraftstation från slutet av 1950-talet är belägen på platsen för den ursprungliga byggnaden. Kraftstationen är uppdelad i ett fönsterlöst turbinhus och ett maskinhus försett med fönster. Det senare är uppfört i två våningar. Byggnaden i sin helhet bär en tydlig tidsprägel. Utmärkande är maskinhusets gula fasadtegel och de flacka taken. På maskinhusets södra gavel står årtalet 1918 vilket betecknar året då bygget av kraftverket påbörjades. Invändigt uppvisar kraftstationen en enkel utformning med putsade och målade väggar. Utrustningen är en blandning av gammalt och nytt. I början av 2000-talet byttes kontrollutrustningen m.m. Kvar i maskinhuset finns äldre kontrollutrustning från Asea med svastikasymbolen vilken Asea använde som logotyp fram till 1930-talets början. Kraftverkets två turbiner av francistyp är tillverkade vid Finshyttans Bruk i Filipstad och i Hällaryd, Vetlanda kommun. När de är tillverkade är inte känt. År 2017 byttes turbinernas sugrör. Tidigare turbinregulatorer är borttagna och ersatta av hydrauliska motviktsaggregat. Turbinerna är kopplade till två synkrongeneratorer från Asea med bevarade matarmaskiner från Asea. Den mindre av de två är märkt med en svastika och är enligt uppgift tillverkad 1920. Den större generatorns tillverkningsår är okänt. Fallhöjden vid Björsdamms kraftverk är ca 5,5 meter och generatorerna har en sammantagen effekt på ca 200 kW.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042387
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DALSTORPS KYRKA
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak, Sadeltak, Spira
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443827
- Objekttyp
- BUILDING
Damm
HistorikHistorikDammbyggnaden utgörs av en kombinerad damm och vägbro med brobana i betong. Dammöppningen stängs och öppnas genom två spettluckor av trä som hålls på plats av gåtar av stål. På insidan av dammöppningen kan äldre stenarbeten ses. Senare har pågjutningar i betong utförts.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052160
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Damm
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052159
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Damm
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052161
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Damm
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052157
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Damm
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052158
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ej utrett
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044887
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044917
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
StommeExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044905
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHistorikNämndemannen August Pettersson i Bäckatorpet tog 1893 initiativet till bildandet av en församling som gavs namnet Kinds Missionsförening. Han upplät även mark för ett missionshus på sin gård i Bäckatorpet. Medel för byggande av missionshuset samlades in bland församlingsmedlemmarna och andra från trakten. Många bidrog även med byggnadsvirke, och snart stod missionshuset klart. August var ordförande i församlingen och resande predikanter anlitades. 1907 sålde August missionshuset till en privatperson som byggde om det till bostad men upplät en sal om 35 kvadratmeter i husets bottenvåning som lokal för församlingen. Detta var till att börja med en bra lösning för församlingen, men problem uppstod när kommunen ville köpa huset för att göra om det till skola. Församlingen beslöt då att bygga ett nytt missionshus, och 1917 flyttades verksamheten till ett nybyggt missionshus på Grimstorp. Missionshuset i Bäckatorp användes därefter enbart som bostadshus och är numera fritidshus
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044916
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044914
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
Bebyggelse - byggnadHistorikMissionskyrkan invigdes 1956 och 1969 renoverades kyrkorummet. Balustraden mellan estraden och kyrkorummet togs bort, predikstolen flyttades åt sidan och nya kyrkbänkar inköptes. 1988 gjordes en renovering och ombyggnad av bottenvåningen så att lämpliga ungdoms- och församlingslokaler erhölls. 1994-95 gjordes en tillbyggnad innehållande ett rymligt kyrktorg, hiss, expedition mm till en kostnad av tre miljoner.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044886
- Objekttyp
- BUILDING
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044922
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Frikyrka / bönehus /missionshus
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044925
- Objekttyp
- BUILDING
Frikyrka / bönehus /missionshus
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044912
- Objekttyp
- BUILDING
Fritidshemslokal
HistorikHistorikÖlsremma Missionsförsamlings SMU fick 1957 ett erbjudande att disponera bottenvåningen i soldattorpet Lindstorp för sin verksamhet,vilket tacksamt togs emot av föreningen. Året därpå hade verksamheten ökat och därför byggde föreningen en sporthall innehållande lokaler för ungdomarnas fritidsaktiviteter, framför allt bordtennis. Hallen kallades Amandas Sporthall efter torpets tidigare ägare Amanda Orre. Den gamla soldatstugan tillsammans med utökad tomt fick församlingen och SMU som gåva 1959. På markområdet anlades en ishockeyrink och soldatstugan användes för scoutarbete, servering och bibliotek. Övervåningen hyrdes ut för privat bruk. 1989 flyttades verksamheterna till missionskyrkan, och bostadshuset såldes till privat bostad.Sporthallen är fortfarande i bruk.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044926
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Föreningshus och klubblokal
HistorikHistorikÖlsremma Missionsförsamlings SMU uppförde 1945 ett sommarhem i Kuvarp, i första hand för församlingens barn- och ungdomsverksamhet. Anläggningen är högt belägen med en milsvid utsikt över det omgivande skogslandskapet. Under 1940- och 1950-talen blev anläggningen också en omtyckt samlingsplats för bygdens folk under sommarhelgerna. 1950 byggdes sommarhemmet till med en samlingssal,och den ursprungliga byggnaden togs i anspråk för servering. Arkitekt var Gunnar Johansson, Ulricehamn. Ett rymligt markområde ställdes till förfogande av markägarna Paul och Emmy Johansson och inköptes 1954 för 500 kronor. 1972 övergick ägandet till stiftelsen Gruppsamlingsgården Kuvarp, och anläggningen har sedan vuxit med en logementsbyggnad 1978, en liten badsjö 1989, en byggnad för personalen på anläggningen 1993, ett kapell 1997 och en kåta där övernattning kan ske 2001. Under senare år har det tillkommit en smedja och en luffarloge.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044928
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GRIMSÅS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443830
- Objekttyp
- BUILDING
Kvarn
Nuvarande kategorierTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052139
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kvarn
StommeTakformPulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052146
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kvarn
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningVerksdammen är belägen knappt 300 meter sydost om kraftstationen och är tillkommen genom en uppdämning av Åsarpsån. Vatten återförs till ån genom en sättöppning i dammen. Drivvatten till kraftstationen rinner ut i en ca 250 meter lång tilloppskanal. Vid kanalinloppet sitter två avstängningsluckor i trä. Även vid turbinintaget i den andra änden av kanalen finns två luckor i trä. Ungefär mitt på kanalen finns en sättöppning för överflödsvatten vilken leder vattnet till en sidofåra som sedermera återförenas med ån. Från intagsluckorna leds drivvattnet genom ett rensgaller vilket är inrymt i en mindre, sentida träbyggnad. Gallret rensas maskinellt. Härifrån rinner vattnet i en ca 30 meter lång, nedgrävd plasttub ner till den tidigare kvarnen och kraftstationen, belägna nedanför en slänt. Fallhöjden har angetts till 16,5 meter. I äldre tid leddes drivvattnet till turbinerna via en trätub placerad ovan mark. Kvarnen är uppförd i liggande timmer på en sockelvåning av gråsten. Stommen är utvändigt klädd med rödfärgad locklistpanel. Runt fönsteröppningarna sitter figursågade och vitmålade foder. Öppningarna är igensatta med luckor. Taket är belagt med trapetskorrugerad plåt. Saknas gör en tidigare frontespis på östra långsidan. På norra sidan finns spår efter en tidigare sågbänk. Av den tidigare förmalningsutrustningen återstår ingenting idag. Den tillbyggda kraftstationen har en trästomme som vilar på en stensockel. Utvändigt knyter byggnaden an till kvarnbyggnaden avseende beklädnad och fönsterfodrens utformning. I två av fönsteröppningarna sitter vitmålade fönster med T-post. De övriga är igensatta. Invändigt rymmer byggnaden ett maskinrum vars golvnivå ligger en bit under marknivån. I rummet kan tidigare ombyggnader anas. Mycket av äldre fast inredning i form av profilerade lister och spontad panel på väggarna finns ännu kvar. Inne i kvarnbyggnaden går tilloppstuben i en stensatt kanal. Strax innan kraftstationen förgrenar sig tuben. Kraftstationen är utrustat med två turbiner av francistyp varav den ena troligen är tillverkad vid Finshyttans Bruk i Filipstad år 1917. Den andra är av okänt fabrikat. Båda turbinerna är placerade i maskinrummet. Reglering sker med hjälp av motviktsaggregat. Turbinerna driver två moderna asynkrongeneratorer vilka båda är insatta efter det senaste ägarbytet. Tillsammans har de en samlad effekt på 190 kW. Efter att vattnet passerat turbinerna rinner det via en utloppsöppning under kraftstationen ut i en längre utloppskanal som leder vattnet tillbaka till Åsarpsån.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052138
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kvarnbyggnad
TakformTakformSadeltak - Med asymmetriska fall
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052144
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kvarnbyggnad
Bebyggelse - byggnadTakformMansardtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052145
- Objekttyp
- BUILDING
Kvarntorps kvarn
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningDrivvattnet rinner i en över 200 meter lång tilloppskanal från en damm i ån fram till kraftverkets intag. Från intaget leds vattnet via en tub sista biten fram till kraftstationen. En tidigare trätub har i senare tid bytts ut mot en ståltub inklädd med gummi. Dammbyggnaden är utförd i sten med ett brett, stenbelagt dammkrön och endast ett mindre utskov utöver inloppet till kanalen. Inloppet är stensatt och på åsidan finns en mindre överfallsöppning för överskottsvatten. Både utskovet och inloppet är försedda med spettluckor. Kraftstationen utgörs av en mindre, fristående byggnad intill kvarnbyggnadens norra gavel, utförd i gjuten och putsad betong. Det flacka pulpettaket är belagt med plåt. Kraftstationen inrymmer turbin, turbinregulator, generator och elektrisk utrustning. Regulatorn är tillverkad 1916 vid Finshyttans Bruk i Filipstad. Turbinen är tillverkad av Nydals Gjuteri & Mekaniska Verkstad i Jönköping vid mitten av 1940-talet. Generatorn var vid inventeringstillfället bortplockad för renovering men är enligt uppgift tillverkad av Elektriska AB Eck i Partille 1918. Utmed byggnadens ena gavel finns en enkel, panelklädd tillbyggnad vilken innehåller utrustning för tidigare kraftöverföring. Kvarnbyggnaden är uppförd i liggande timmer på en sockel av murad natursten och rymmer tre våningsplan. Utvändigt är byggnaden klädd med stående locklistpanel. På det mittersta våningsplanet återfinns kvarnens rens- och förmalningsmaskineri och på det översta dess siktverk. All maskinutrustning i kvarnen är av märket Wilhelm Bäckman, Björköby.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988620
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kvarntorps smedja
ByggnadsbeteckningHistorikDagens smedja är egentligen en rekonstruktion av den smedja som tidigare stod på platsen, men som efter många år av förfall eldades upp i början av 1970-talet. Ässjan och murstocken är delvis ursprungliga, men själva byggnaden uppfördes 1994-1995 delvis av virke från den gamla sågen. Ägaren har fått såväl bälg som städ till skänks från andra smedjor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988622
- Objekttyp
- BUILDING
Kvarntorps såg
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988624
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LIMMAREDS KYRKA
HistorikHistorikLIMMAREDS KYRKA och församlingshem uppfördes 1957 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Martin Westerberg. Ansvarig byggmästare var Martin Karlsson, Limmared. Invigningen ägde rum den 6 oktober 1957. Redan 1917 upptogs kollekt för byggandet av en kyrka i Limmared. Kyrkobyggandet realiserades dock inte förrän på 1950-talet, och bakom uppförandet stod den på 1940-talet bildade Stiftelsen Limmareds församlingshem. Kyrkplatsen ligger i samhällets centrum i den så kallade "Gamla trädgården". Kyrkoanläggningen är tegelmurad och utgörs av kyrka och vinkelbyggda församlingslokaler med vitputsade fasader. Pastorsexpedition med väntrum samt i souterrängvåningen ytterligare inredda lokaler. En senare tillbyggnad för hiss har tillkommit på den östra fasaden.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000604054
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LJUNGSARPS KYRKA
FasadmaterialAntal våningar02, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443829
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LÄNGHEMS KYRKA
StommeAntal våningar04, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549731
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Medborgarhus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027740
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MOSSEBO KYRKA
Nuvarande kategorierTakformEj utrett, Huv, Sadeltak, Torntak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443831
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MÅNSTADS KYRKA
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443832
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NITTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Lackat brädgolv. Rödbrun matta i mitt- och sidogångar. Grå heltäckningsmatta på golvet under läktaren. VÄGG - Putsade väggar avfärgade i bruten vit kulör. Fast skåpinredning längs västväggen. PORT - Sydportal med speglad grönmålad pardörr. Två liggande rektangulära speglar nedtill målade i ljusgrönt och uppglasade övre dörrblad, spröjsade till tre rutor. Portalomfattningen är utspringande i kyrkorummet och avslutas upptill med ett rakt profilerat överstycke. INNERDÖRRAR - Pardörr åt väster lika sydportalen fast något lägre. FÖNSTER - Rundbågiga femluftsfönster med ospröjsade innanfönster, fyra åt norr och fyra åt söder. Ett lunettfönster ovanför sydportalen och ett åt norr ovanför ingången till sakristian. Fönstersnickerierna målade i ljust gråblå kulör. TAK - Tunnvälvt träinnertak målat i ljust blå kulör. Profilerad taklist marmoreringsmålad i grön kulör. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas KOR GOLV - Brädgolvet är gråmålat framför bänkskärmarna. Förhöjt korgolv i ett steg täckt med grå heltäckningsmatta. Förhöjt golv i ännu ett steg innanför altarringen samt i ytterligare ett under altaret. VÄGG - Lika långhus. PORT - Saknas INNERDÖRR - Nyare brunbetsad dörr åt norr till sakristian. FÖNSTER - Två fönster lika långhus, åt nordöst respektive sydöst. Bemålat blyinfattat smårutigt fönsterglas insatt 1931. TAK - Lika långhus. FAST INREDNING ALTARE - Vägganslutet träaltare målat i ljust grön kulör. Altardisk målad i mörkare grönt. ALTARUPPSATS - Klassicerande altaruppsats med två grönmarmorerade kolonner med förgyllda baser och kapitäl. Dessa bär ett rakt överstycke krönt av en förgylld sol med det hebreiska gudsnamnet. Kolonnerna står på kvadratiska fundament, marmoreringsmålade i grön kulör. ALTARRING - Halvrund grönmålad väggansluten altarring. Svarvade balusterdockor målade i blågrön kulör med förgyllda detaljer. Armstöd och knäfall stoppat och klätt med tyg i ljust grön kulör. Ingångar i norr och söder. BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i tre vägganslutna kvarter, två i söder med 15 bänkrader och ett i norr med 18 bänkrader. De tre främsta norra bänkraderna är förkortade invid predikstolen. Bänkskärmarna är speglade och målade i ljust grön kulör. Fyra liggande rektangulära speglar på fram- och bakskärmarna, marmoreringsmålade i blågrön kulör. Stående rektangulära speglar på bänkdörrarna, bänkradsnummer i svart ovanför. Släta odekorerade sidostycken. Listverk i brunrött och mörkgrönt. Bänkarna är grönmålade och stoppade och klädda med tyg i samma kulör. PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad vid norra väggen och härrör från den gamla kyrkan. Den fyrsidiga korgen är smyckad med polykromt bemålade träskulpturer av de fyra evangelisterna samt tre änglahuvuden med förgyllda vingar. Korgen står på en kvadratisk fot målad i rosa och grönt och dess undersida täcks av gråmålade nedåtriktade fjäll. Förgylld rundstav i korgens nederkant och vinrödmarmorerade överliggare. Korgen är invändigt grönmålad. Rak trappa åt öster. Trappbarriären är grönmålad och smyckad med förgyllda bladornament. Femsidigt ljudtak målat i vinrött, grönt, rosa och grått. Taket är invändigt blåmålat med en förgylld sol i mitten, från vilken en vitmålad snidad duva hänger. Polykrom och delvis förgylld snidad blomdekor i överkant. ORGEL - Klassicerande orgelfasad målad i gröna nyanser med listverk i grått, rosa och guld. Tre fasadsektioner med raka överstycken, de två flankerande mittpartiet är förhöjda och kröns av tandsnitt och förgylld snidad dekor. En rundbåge inramar mittsektionens orgelpipor. Grönmålat fristående spelbord orienterat mot kyrkorummet. Orgeln byggdes 1862 och orgelverket ombyggdes 1950 av A Mårtensson, Lund LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av tio runda läktarpelare på åttkantiga baser. Målade ljust gröna med listverk i mörkare grönt, rosa och guld. Läktarens undersida är slätspontad och blåmålad. Läktaren har ett rektangulärt framskjutande mittparti. Lackat brädgolv med sju gradänger i söder med fast öppen bänkinredning i sex rader. Grönmålade bänkar som är stoppade och klädda med tyg i grön kulör. Rosa heltäckningsmatta på golvet i norr, där de fyra bakre bänkraderna är bevarade. LÄKTARBRÖSTNINGEN är speglad och målad i ljust grön kulör. Kvadratiska speglar målade i grönt med ramlister i rosa, mörkt grönt och guld. Mittpartiet är dekorerat med en balustrad i halv relief, pilastrar med förgyllda kannelyrer markerar hörnen. Skyddsräcke. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARTAVLA - Altartavla med rakt överstycke i guldram föreställande "Kristi förklaring". Målad 1871 i olja på duk av konstnären Anders Gustaf Ljungström. Altartavlan har en klassicerande inramning. DOPFUNT - Dopfunt i trä skänkt till kyrkan 1920. Liten blåmålad cuppa på skaft med snidade delvis förgyllda ornament. Kvadratisk fot med avfasade hörn målad i mörkare blått. NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor står i norr respektive i söder i koret på grönmålade runda pelare med förgyllda kannelyrer. Rektangulära tavlor med svart botten. Ram
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443833
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SJÖTOFTA KYRKA
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningKyrkorummet i SJÖTOFTA KYRKA är rektangulärt med polygonalt avslutat kor i öster, täckt av ett trätunnvalv markerat med en tandad gesims. Utgång till sakristia i norr, sydportal samt utgång till vapenhuset i väster inrett i tornets första våning. Läktare i väster med senare tillkommen underbyggnad. Predikstol på norra väggen. LÅNGHUS GOLV - Lackat brädgolv med ljust grå matta i mitt- och sidogångar. Bred grön golvlist. VÄGG - Väv målad i bruten vit kulör. PORTAR/ INNERDÖRRAR - Speglad pardörr med rakt överstycke i söder med tre fyllningar per dörrblad. Dörrbladen är grönmålade och fyllningarna ådringsmålade i beige kulör och inramade av lister målade i grönt och brunt. Grönmålat profilerat foder runt om. Speglad dörr mellan predikstol och sakristia med tre fyllningar målade ljust grå med lister i mörkare grått. FÖNSTER - Tre rundbågiga fönster åt norr och tre åt söder. Innanfönstren är ospröjsade och består av tre lufter vardera. Två lunettfönster med ospröjsade innanfönster i väster på läktaren. Ett lunettfönster ovanför sydportalen. Samtliga fönstersnickerier målade i grön kulör. TAK - Tunnvälvt tak målat i blågrön kulör. Profilerad tandad taklist målad i guldaktig kulör. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnader i norr och i söder klädda med gråmålad stående panel. Fönsterband i överkant mellan läktarbjälklaget och dörrarnas överstycken. Läktarunderbyggnaderna är indragna från läktarens framkant och från mittgångens läktarpelare. Invändigt är väggarnas väv målad i ljust grå kulör. På golven ligger brun heltäckande matta och taken är målade i mörkt grå kulör. Dörrarna är speglade och grönmålade med fyllningar ådringsmålade i grått. KOR GOLV - Korgolvet är förhöjt i två steg och täckt med grå heltäckningsmatta. Bakom altarringen är golvet ytterligare förhöjt i ett steg. Framför bänkinredningen ligger en smalare blå heltäckningsmatta. VÄGG - Väv målad i bruten vit kulör. PORTAR/INNERDÖRRAR - Port till sakristian i norr. Speglat gråmålat dörrblad med tre fyllningar ådringsmålade ljust grå inramade av en brun och grön list. FÖNSTER - Fyra rundbågiga fönster med tre ospröjsade innanfönster, lika långhuset. TAK - Tunnvalv målat i blågrön kulör. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är vitmålat och utfört i trä av Johannes Andersson i Ollsbo i Mjöbäck. Altaret är väggfast och sammanbyggt med altaruppsatsen. Framstycket är dekorerat med en liggande spegel som kantas av en förgylld profilerad list. I dess mitt finns en förgylld sol med en vitmålad triangel i mitten. Altardisken är vitmålad. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är utförd av Johannes Andersson i Mjöbäck i klassicerande stil i form av en tempelgavel dekorerad med tandsnitt vilande på vitmålade dubbla kolonner med förgyllda kannelyrer. Gavelpartiet är vitmålat med förgyllda detaljer. I gavelfältets mitt finns en triangelsymbol omgiven av strålglans. I mitten dominerar ett tomt förgyllt träkors med törnekrona och mantel. Altartavlan beställdes 1854 av Johannes Andersson och föreställer staden Jerusalem, som skulle utgöra bakgrunden till altarkorset. Målningen inramas av en rundbågig förgylld äggstavslist. ALTARRING - Altarringen är bågformig och målad i grågrön kulör. Balustraden är sluten och balusterdockorna målade vita med förgyllda lister. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med guldfärgat tyg. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är sluten och uppdelad i tre kvarter, ett i norr och två i söder åtskiljda av gången till sydportalen. I norr finns 14 bänkrader och i söder åtta i östra kvarteret och fyra i det västra. Brädgolvet i bänkkvarteren är förhöjt. Den främsta bänkraden saknar framstycke. Sidostyckena är målade i grågrön kulör med spegelfyllningar i ljusare grönt. Bänkdörrarna har marmoreringsmålade fyllningar i grått kantade av bruna lister. Bänkinredningen är invändigt målad i rödbrun kulör. Bänksitsarna är stoppade och klädda med tyg i blått. Överliggare målad i mörkare grön kulör. KORBÄNKAR i norr och i söder. Slutna grönmålade bänkar med dörrar i väster. En liggande spegelfyllning på framstycket, marmoreringsmålad i grå kulör. Invändigt är bänkarna målade i rödbrun kulör och sitsarna stoppade och klädda med tyg i blått. LÄKTARBÄNKAR i form av sex öppna bänkrader i söder på fem gradänger i av omålat trä och tre öppna bänkrader i norr. Gavlar med grönmarmorerade spegelfyllningar. PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad på den norra långhusväggen med ingång från sakristian och tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck. Predikstolskorgen är rund till formen liksom ljudtaket. Predikstolen är grå- och vitmålad med förgylld ornamentik, främst bladmotiv. Korgen har en gråmålad kvadratisk pelare som stöd ned till golvet och mittpartiet är dekorerat med balusterdockor. Korgens insida är målad i ljust grön kulör. Ljudtakets insida är blåmålad och i mitten finns dekor i form av en förgylld triangel inom en vitmålad cirkelform omgiven av förgylld strålglans. Dörromfattning med vitmålade pilastrar med förgyllda kannelyrer. Trappa via sakristian i
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549732
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÖDRA ÅSARPS KYRKA
HistorikHistorikSÖDRA ÅSARPS KYRKA uppfördes av sten under senare delen av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkans planform utgörs av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare rakslutet kor i öster. Långhuset och koret utgör kyrkans äldsta delar och mursträckningarna är sannolikt i huvudsak intakta sedan medeltiden. Vapenhuset i väster uppfördes i trä under förra hälften av 1800-talet och sakristian vidbyggdes i norr 1928 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Anders Roland. Interiören bär tydliga spår av skilda tidsepoker. Korets stentunnvalv är sannolikt samtida med det medeltida murverket. Träinnertaket i långhuset har formen av tunnvalv och härrör troligen från 1800-talet. I kyrkan finns bevarade kalkmålningar från 1400-talet, bäst bevarade i koret. Under 1700-talet byggdes orgelläktaren i väster och denna förändrades delvis under 1800-talet. I långhustaket målades 1840 en draperibård i rött och vitt av målaren Löfstedt. Glasmålningen i korets östfönster utfördes 1929 av Stockholmskonstnären Albert Eldh. Under ledning av länsarkitekten Allan Berglund blev kyrkan 1933 föremål för en genomgripande restaurering. En ny triumfbåge uppmurades mellan långhuset och koret. Kyrkan fick ny bänkinredning samt ny värmeanordning, då pannrum också anordnades under sakristian. I kyrkan inlades nya furugolv. Konserveringsarbeten utfördes av konservator C O Svensson som frilade kalkmålningarna som upptäcktes i samband med sakristians tillkomst 1928. Vid denna restaurering markerades i den utvändiga fasadputsen spåren efter äldre syd- och nordportaler.Inför julen 1940 elektrifierades kyrkan. I slutet av 1940-talet beslöts att utbyta den dåvarande värmeanordningen med kaminer, då kalkmålningarna nedsotats. Radiatorer installerades istället. En större restaurering genomfördes 1953 efter förslag av Göteborgsarkitekten Herman Norgren. Åtgärderna omfattade bland annat invändig ommålning och flyttning av predikstolen närmare väggen. Altarringen omkläddes med ny textil och bänkinredningen ommålades. Vindfång uppfördes i vapenhuset. Konservering av kalkmålningarna, målningarna på predikstolen och läktarbröstningen utfördes av konservator Thorbjörn Engblad. Utvändig fasadrenovering utfördes 1986. På hösten 2002 utfördes elarbeten i kyrkan.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051505
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TORPA STENHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443840
- Objekttyp
- BUILDING
TRANEMO KYRKA
StommeByggnadsdelKors - På kula, Absid - Norr, Turell, Torn - Centraltorn, Sakristia - Väster, Portal, Kor - Rakt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443845
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Vg 189, Lilla Svenstorp
ObjektFöremålsbeskrivningRunsten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/4a666f0d-204d-4577-92e1-d2e4ea73fdc7
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT