Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
ALGUTSTORPS KYRKA
Nuvarande kategorierHistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset. 1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443688
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
ASKLANDA KYRKA
Dagens användningTakformTorntak, Sadeltak, Kägeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443689
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
ASKLANDA-ORNUNGA MISSIONSKYRKA
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001548140
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
BERGSTENA MISSIONSKYRKA
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001547641
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Bod
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029454
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Bårhus
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029448
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
BÄNE-JONSTORPS MISSIONSHUS
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001546180
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Ekonomibyggnad
Bebyggelse - byggnadHistorikByggnaden finns med på en karta från 1943 och är sannolikt från denna tid. 1994 skall den ha tillbyggts.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029451
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Ekonomibyggnad
Dagens användningAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029449
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Ekonomibyggnad
Dagens användningExteriörbeskrivningEKONOMIBYGGNAD - Ekonomilängan vilar på en sockel av betong. Fasaden är klädd med en rödfärgad lockpanel och svarta foder samt vita dörrar. Byggnaden bär ett flackt sadeltak med täckning av tvåkupigt lertegel. I byggnaden ryms toalett, personalutrymme och förråd. Upp till toalettdörren är en lång, omålad rullstolsramp av rostfritt stål.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029453
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Ekonomibyggnad
TaktäckningsmaterialAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029456
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Ekonomibyggnad
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029457
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Finnatorps kvarn
HistorikHistorikFör beskrivning och historik-läs på anläggningsnivå.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040718
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Finnatorps såg
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningInteriören beskrivs inte närmare då byggnaden är uppförd 1990. Ingår ej i inventeringen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040719
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
FLY MISSIONSKYRKA
StommeHistorikFly Missionshus uppfördes 1875. 1955 beslöt församlingen att utreda möjligheten att bygga en ny missionskyrka. Efter många turer, bl a på grund av ombyggnad av allmänna vägen, kunde bygget påbörjas först 1964. Arkitekt var Gillbert Sultan, Göteborg. Arbetet utfördes till största delen av frivilliga med byggmästare Gottfrid Lindstam i Röttorp som ansvarig. Kyrkan invigdes 1966. Källarplanets ungdomslokaler färdigställdes något senare. Byggkostnaderna uppgick till 114.128 kronor. Frivilligt arbete och gåvor i form av bl a virke har nedbringat kostnaderna. Senare gjordes en mindre tillbyggnad som innebar en utökning av entrén och en förbättring av trappan till källaren.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001548060
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Frikyrka / bönehus /missionshus
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001548160
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Frikyrka / bönehus /missionshus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001542640
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
FULLESTADS KYRKA
FasadmaterialAntal våningarKrypta, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549745
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Förråd
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041961
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
HALLABERGETS SOMMARHEM
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001533820
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Hjultorps kvarn och kraftverk
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningVäggarna invändigt är slätputsad, vitmålat betong. Innertaket är av trä. Golvet är obehandlade spontade brädor och trappan till andra våning är av trä. Vid inventeringstillfället pågick en invändig renovering i form av byte av insektsangripna bjälkar. All renovering har skett i samråd med sakkunniga personer bland annat Lödöse Museum.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043040
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
HOBERGS MISSIONSHUS
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001528723
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
HOLS KYRKA
HistorikHistorikKyrkan är sannolikt uppförd av gråsten under 1200-talet. Den hade ursprungligen romansk planform med smalare, rakslutet kor och triumfbåge. Sakristian torde vara senmedeltida. I samband med Kalmarkriget 1611 använde danskarna kyrkan som stall enligt sägnen. Klockan togs som krigsbyte och en ny göts enligt uppgift 1620. En ny klockstapel byggdes 1698. Vid biskopsvisitation 1695 påbjöds sockenmännen att göra "ännu ett fensterhool". En läktare byggdes 1702. Följande år färdigställdes en altaruppsats i barock av Gustaf Kihlman, Borås. 1709 tillkom en predikstol i samma sena renässansstil som läktaren. 1717 kompletterades denna med ett ljudtak i samma stil. Vid visitation 1706 "förmantes socknemännen at nedtaga det onyttige hwalfvet eller muren emillom Kyrkan och Choret, så finge de bägge sedan då bättre utseende och folket större rum". Ombyggnaden dröjde dock ända till 1776 då prästen noterade: "Ehuru tvärmuren inuti Kyrkan, emellan Choret och Kyrkan, blef utdömd redan i Biskop Haquin Spegels tid 1688 och äfven sedan vid alla Biskops- och Prostevisitationer, kom det dock ej till verkställighet förr än nu, då den till undergång lutande kyrkan blef med tak, tråssning och murband aldeles raserad, gamla tvärmuren nedrifven tillika med Choret utom östra gafveln, nytt blef igen uppmuradt jemte ett styck af långmuren; hvälft paneltak blef lagdt med ny himling; och åter annat nytt tak på bjelkarne. I stället för den gamla klockstapeln uppsattes Torn på kyrkan, och Vapenhuset, som förut var af träd, blef nu uppmuradt af sten." En inskription på predikstolens gamla trappskärm berättar att arbetena utfördes "genom Sochnebornas egen möda och Kostnad". Inredningen förnyades delvis. 1789 målades kyrkan av konstnär Johan Lundgren, Alingsås, vilket inbegrep ny stoffering av altaruppsats och predikstol samt en takmålning med änglar. I 1829 års inventering omnämns att kyrkan hade tre "medelmåttigt stora" fönster i söder och ett i norr. Någon gång före 1893 (teckning av Wennerblad) fick dessa sin nuvarande storlek och kompletterades med ett fönster i norr. Sannolikt skedde detta år 1865, ett årtal som är angivet på tornets vindflöjel, vid sidan av 1776. 1829 var alla kyrkans tak spåntäckta och vinden användes som sockenmagasin. Vid slutet av 1800-talet installerades en kamin för uppvärmning. 1905-06 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Kaminen försågs med nytt rökrör och skorsten. Vapenhuset försågs med ny vidgad port mot långhus och en cementtrappa. Vapenhusets båda ytterportar i norr och söder igenmurades och en ny bröts upp i väster. En ny läktartrappa byggdes emedan den gamla fick rivas för porten. Under arbetet påträffades en runsten som lutades mot kyrkogårdsmuren. Nytt golv lades in i kyrkan, varvid en murad och välvd gravkammare hittades, i vilken fanns fem kistor med välbevarade lik. Kyrkorummet försågs med en ny öppen bänkinredning i nyrenässans. Läktarpelarnas utformning ändrades. Predikstolen försågs med fot och trappa. Den nya skärmen gjordes i överensstämmelse med korgens fyllningar. En ny altarring med svarvade dockor byggdes. En ny nummertavla tillverkades, likaså i nyrenässans. Upp till tornet gjordes en trappa från läktaren, inklädd med pärlspont. Interiören ommålades. Väggarna gråmarmorerades och försågs med kvaderimitation. Läktare och predikstol marmorerades på ett grovt sätt medan altaruppsatsen fick en känsligare påmålning, enligt arkitekt Anders Rolands inspektion 1917. Takmålningen på- respektive övermålades delvis. 1938-39 försågs taken med ny tegeltäckning (den gamla tillkommen någon gång under 1800-talets senare del). Tornspiran täcktes med nya ekspån. Fasaderna vitkalkades. 1941-42 restaurerades interiören under ledning av arkitekt Ärland Noréen. Syftet var att återskapa 1700-talskaraktären. Elektricitet drogs in för belysning och uppvärmning. Kaminen slopades. En ny sluten bänkinredning tillverkades med två bevarade bänkdörrar på vinden som förebild. Sitsar och ryggar sparades från Zettervalls bänkar. Mot väggen sattes slätspontspanel. Altarringens dockor doldes bakom masonitfyllningar och längs överliggaren sattes en äggstavslist i likhet med på bänkinredningen. Den pärlspontsklädda torntrappsinbyggnaden byggdes om och målades med samma dekor som taklisten. Vapenhusets cementtrappa ersattes av en i kalksten. Konservator Thorbjörn Engblad borttog över- och påmålningar från taket och rengjorde orörda partier. Altaruppsatsens påmålningar från 1906 och 1789 togs bort. Den ursprungliga färgen var välbevarad utom på figurerna där den fick rekonstrueras utifrån fragment. Predikstolens marmorering från 1789 togs fram, liksom de färger ljudtaket fick vid samma tillfälle. Läktarbröstets marmorering från 1906 avlägsnades och den ursprungliga, välbevarade färgen togs fram och retuscherades medelst iprickning. Väggarnas kvadermålning togs bort och de kalkades i ljust grå ton. Inredningens nya färgsättning tog sin utgångspunkt i framtagna äldre färger. Bänkinredning och altarri
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443690
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
HORLA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikKyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. 1684 eldhärjades kyrkan av vådeld som med vinden spridit sig från ett närliggande hus i byn. Endast murarna kvarstod efteråt. Först restes ett nytt tak och reparerades murarna. Omkring 1690 tillverkades en predikstol. Först 1699 kalkades kyrkan av murarmästare Sven Persson på Klinten, Bredared, och fick ny bänkinredning, tillverkad av snickaren Lars Jonsson i Mälltorp. 1715 färdigställdes en altaruppsats av Gustaf Kihlman, Borås, enligt inskriptionen "Af Samtelige Horla Sochns Gudälskande Hiertan Bekostad". Kihlman utförde även ett ljudtak till predikstolen och målade korgen. 1729-30 täcktes taken med ekspån. Samma år byggdes en läktare i väster. En mäster Levenborg målade dess tak med slingdekor och målade ljudtaket. Troligen i samband med dessa arbeten tillkom ett vapenhus av trä i väster. 1825 uppsattes en läktare i norr "att gagnas af fruntimmer" medan den västra gagnades "af karlar". Vid denna tid tjänade ett med brädskrank avskilt hörn av koret som sakristia. Inredningen hade ännu kvar sin ursprungliga bemålning, i den mån sådan fanns. 1845 försågs kyrkan med ytterligare ett fönster i söder och de två befintliga vidgades. Takens spåntäckning byttes mot tegel. Murarna putsades och kalkades på nytt och äldre målningar övermålades. Troligen igensattes nordporten vid detta tillfälle. Någon gång före 1893 ersattes den slutna bänkinredningen av en öppen. Den norra bänken i triumfbågen revs för att ge plats åt en kamin och dennas rökrör. Inredningen vitmålades till stor del. Altaruppsatsen miste sina utskjutande sidopartier med friskulpturer. Det plana innertaket kläddes med pärlspont, vilket någon gång under 1900-talet ersattes av slätspont. Konservator Thorbjörn Engblad utförde diverse konserverings- och målningsarbeten 1942. Altaruppsatsens sentida övermålning togs bort och den välbevarade ursprungliga färgen kom fram. Friskulpturerna återbördades och deras färgsättning rekonstruerades. De två större figurerna placerades på nya konsoler på väggen, flankerande altaruppsatsen. Predikstolens sentida övermålning i vitt och guld togs bort, liksom ytterligare två påmålningar. De ursprungliga färgerna var välbevarade. De sentida krön- och baslisterna målades in i dessa färger. Ljudtaket hade aldrig övermålats (under ett antal år låg det på vinden i början av 1900-talet) och behövde endast rengöras. Även senare påmålningar på nummertavla och västläktare avlägsnades. Under läktaren togs 1730 års bladslingor fram. Nordläktaren målades i anslutning till rummets övriga färger. Bänkar, altarring och port ommålades. 1950 installerades elektrisk uppvärmning. Kaminen och rökröret slopades. Två år senare elektrifierades belysningen. Elskåp installerades i vapenhuset som renoverades. 1954 skedde takomläggning varvid ekspån åter kom till bruk istället för 1845 års tegel. 1958 framtogs medeltida dekor i triumfbågen av konservator Engblad. Cementlagningar efter rökröret åtgärdades och en ny bänk av cement hade utförts i triumfbågen. Det kunde konstateras att målningen hade överkalkats redan före branden 1684. Vidare påträffades en svårt skadad drapering bakom altaret. 1966 färdigställdes ett orgelverk av A Magnusson, Göteborg. Detta placerades mellan nordläktaren och korväggen och gavs en utformning i stil med läktarbröstet. 1989 skedde putslagning och ommålning av väggarna i koret. Därvid användes cementputs och organisk färg, vilket förvärrade de befintliga fuktproblemen. 1995 omputsades korets innerväggar och dränering anordnades. Arkitekt var Sölve Johansson. 2003 omtäcktes det läckande taket varvid ekspånen ersattes av enkupigt lertegel. Exteriörens medeltida karaktär försvagades därvid. Nya vindskivor utfördes. Entreprenör var Rydlers bygg, Asklanda.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443691
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
HORLA MISSIONSKYRKA
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001546401
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
JORDKÄLLARE
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703598
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Klockstapel
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelFlöjel
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041968
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Klockstapel
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSpira
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029452
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Klockstapel
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningSKOGSBYGDENS KLOCKSTAPEL - Klockstapeln är förankrad i en betongsockel. Två hjärtstolpar och sex strävor av tjärat fyrkantsvirke bär ett brant sadeltak. Sistnämnda och dess rösten är klädda med tjärad lockpanel. I klockstapeln hänger en tidigmedeltida klocka deponerad från Nårunga kyrka. Enligt traditionen skall den ha tillhört en medeltida sockenkyrka vid gården Skjul. Klockan är försedd med elektrisk ringning från 1976.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041966
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Klockstapel
Dagens användningHistorikKlockstapeln är uppförd på 1670-talet och var ursprungligen öppen. 1909 skedde reparationsarbeten. 1950 fick stapeln ny brädfodring. 2003 byttes den rötskadade panelen, liksom port och luckor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029450
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Klockstapel
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Klockstapeln har en åttkantig plan och smalnar av uppåt. Dess inklädnad utgörs av en lockpanel från 2000 med röd, tät färg. Åt öster är en rak bräddörr från samma år och i samma färg. Åt öster och väster är raka ljudluckor från 2000 av röda bräder. Klockstapeln bär ett spetsigt tälttak med täckning av äldre, enkupigt lertegel, kraftigt takskägg och hängrännor av röd plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029455
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
KVINNESTADS KYRKA
TaktäckningsmaterialByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus - Norr, Torn - Indraget, Vapenhus - Norr, Torn - Gaveltorn, Kor - Rakt, Sakristia - Söder, Kor - Fullbrett, Sakristia - Söder, Kors - På kula, Kor - Rakt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549746
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
kvinnestads missionshus
HistorikHistorikFörsamlingen bildades 1879. Missionshuset uppfördes 1880 och renoverades 1936 och 1953. Verksamheten är numera nedlagd och missionshuset sålt och utnyttjas till bostad.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001548200
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
Kyrka
TaktäckningsmaterialTakformEj utrett, Sadeltak - Valmat, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443696
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
KÄRTAREDS mISSIONSHUS
ByggnadsbeteckningHistorikPå 1850-talet började väckelsemöten hållas i hemmen, där kringresande predikanter talade, bl a den s k Jurkamjölnaren A P Andersson. Församlingar bildades efter hand, och de som kom till tro i Kärtaredstrakten anslöt sig till den församling som fanns i Horla. När antalet mötesdeltagare växte, blev det för trångt att hålla till i hemmen, och 1878 uppfördes ett missionshus i Oryd, en dryg kilometer sydväst om Kärtared. Anders Andersson, ägare till Oryd, upplät en tomtplats med 49 års besittningsrätt mot 15 kr i köpesumma och 1 kr i årlig avgift. Missionsvännerna i Horla deltog i uppförandet av missionshuset genom att skänka virke och pengar och genom frivilligt arbete. 1883 blev Horla sockens missionsförening ägare till missionshuset. 1886 bildade medlemmarna en självständig församling i Oryd. När en ny väg byggdes genom Kärtared, fann man att missionshuset kom alltför ocentralt, och man beslöt att flytta missionshuset till Kärtared. Detta skedde 1905. Huset bestod ursprungligen av en enda sal med entré via en veranda på gaveln. År 1929 restaurerades missionshuset, och sannolikt uppfördes då den första delen av den nuvarande vinkelbyggnaden. 1930 installerades elbelysning i huset. 1979 skedde en omfattande renovering och en ytterligare tillbyggnad av huset gjordes. Antalet medlemmar har på senare år minskat, och närheten och gemenskapen med näraliggande församlingar (kretsen) har medfört att församlingen 1999 03 31 beslutade att lägga ner sin verksamhet. Missionshuset överlämnades till kretsen. Förhoppningen är att en försäljning av missionshuset skall ge grundplåten till en ny gemensam kyrka.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001546920
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
LADUGÅRD
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693508
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
LAGMANSHOLMS MISSIONSKYRKA
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001549504
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
LANDA KYRKA
StommeByggnadsdelFlöjel, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Västtorn, Vapenhus, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Rakt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443693
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
LANDA MISSIONSHUS
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001543000
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
LENA KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKors - På kula, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Sakristia
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443694
- Objekttyp
- BUILDING