Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041578
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Boningshuset
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningBoningshuset är en typisk dalslandsstuga - den byggnadstyp som mer än någon annan kommit att förknippas med Dalsland. Med en dalslandsstuga menas en enkelstuga uppförd i två våningar. Boningshuset är träpanelat och falufärgat samt täckt av enkupigt tegel. Enkelstugan utgör en av de äldsta timrade byggnadstyperna vi känner till. Dalslandsstugan började uppträda vid 1800-talets början och förekomsten överensstämmer med landskapets högkonjunktur på 1800-1880. En av orsakerna till att man nu börjar uppföra sina hus med ytterligare en våning kan vara att allmogen genom att bygga i två våningar, ville visa sin nyvunna rikedom som kommit i samband med tidens mycket omfattande nyodlingsverksamhet. Exteriör och inre planlösning samt viss äldre fast inredning är skyddade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015593
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bostadshus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041575
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041581
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042617
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042614
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042445
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
LagskyddTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042665
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
FasadmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042441
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
LagskyddTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042446
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Dyrtorps kraftverk
HistorikHistorikDyrtorps kraftverk byggdes 1982 och beskrivs utöver ett antal fotografier inte närmare i denna inventering.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042344
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Edstenafors kvarn
Antal våningarAntal våningar03
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042386
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042666
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
Dagens användningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042613
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041582
- Objekttyp
- BUILDING
Ekonomibyggnad
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041577
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ekonomibyggnad
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042442
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ellenö kraftverk
Nuvarande kategorierAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001052323
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ellenö kvarn
Bebyggelse - byggnadHistorikVattendriven kvarn uppförd vid Valboån på 1890-talet. I början av 1900-talet fanns här även ångsåg, vattensåg, tegelbruk och mejeri. Idag återstår, förutom kvarnen, ett senare tillkommet kraftverk. Ellenö kvarn är en av Dalslands få vattenkvarnar byggda i tegel. Ett äldre fotografi visar att kvarnen haft åtminstone en takkupa men när den eller de har försvunnit framgår inte. Kraftverket ligger tätt intill kvarnen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001029520
- Objekttyp
- BUILDING
FORNSALEN I ÖDEBORG
TaktäckningsmaterialAntal våningar01, Vind - Inredd
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689264
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FÄRGELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med mycket av den ursprungliga nygotiska och klassiserande inredningen bevarad. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare med underbyggnader. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan, samt från sakristian via dörrar på båda sidor om altaret. Golvet är av trä och väggarna är putsade i en ljusgul ton. Taket, i nygotisk stil, har grågröna öppna takstolar mellan ljusblå panel. Taket accentueras också av den breda takfoten samt genom att var tredje takbjälke bärs upp av s k knektkonsoler längs väggarna. Parspegeldörrarna mot söder och till vapenhuset, liksom enkelspegeldörrarna till sakristian, är ljust grönt ådrade och laserade. De stora rundbågiga fönstren är gråmålade. Korväggen mot öster har en speciell utformning med en triumfbåge kring en djup nisch som sträcker sig över sakristian. Nischen avslutas i öster av ett fönster med glasmålningar. I nischens framkant, ovan altaruppsatsen står ett stort förgyllt latinskt träkors. Kring korset finns förgyllda pilastrar och lister samt ett hålkälsformat parti med en himmel av förgyllda stjärnor på mörkblå botten. Triumfbågens yttre ram utgörs av ett språkband med texten "Ära ware Gud i höjden". I triumfbågekompositionen ingår också sakristiedörrarna på var sida om altaret samt nummertavlorna ovan dessa. Dörrarna och nummertavlorna inramas av klassiserande listverk med förgyllningar. Själva altaret är av trä och altaruppsatsen en triptyk av konstnären Harry W Svensson från 1970. Triptyken, en målad och förgylld relief föreställer Jesus sista måltid med lärljungarna. Även den stora altarringen har en speciell form. Den är av massivt trä med tvärsnitt som bullig karnisform, rundade hörn och slingrande yttersidor. Den slutna barriären är marmorerad i gult med en fint bearbetad yta. Kyrkans predikstol är placerad längst fram på långhusets norra vägg. Den utgör en del av kyrkans ursprungliga inredning och har gotikinspirerade spetsiga listverk på korgen och baldakinen. Färgsättningen domineras av grågröna kulörer, ljusblå partier och förgyllningar. På korgens mittparti finns en Kristusfigur med en förgylld glob och ett kors i handen. I kyrkan finns två dopfuntar. Den äldsta, i täljsten från 1200-talet, av norsk typ med repstavsornamentik, är placerad vid den nisch som bildats vid den igensatta norra ingången. I korets södra del står en funt från 1977 av slipad konststen i gotikinspirerad form. Bänkinredningen är indelad i fyra ej vägganslutna kvarter delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar mot norr och söder. De öppna bänkarna är från 1940 och har tidstypiska rektangulära gavlar. Bänkarna är gulbrunt ådringsmålade med rödbrunt marmorerade speglar på gavlar och skärmar. Även i koret och på läktaren finns bänkar. Den senare nås antingen genom en trappa i norra delen av läktarunderbyggnaden eller från två trappor i vapenhuset. Läktarunderbyggnaden, från en renovering av kyrkan 1995-96, inrymmer även ett samlingsrum (mot söder) samt kapprum, handikapptoalett och städutrymme (mot norr). Läktaren bärs upp av åtta pelare och två pilastrar vilka, liksom bröstningen, är marmorerade i grågrönt. Pelarna har förgyllda grekiska kors på överstyckena och bröstningen är indelad i spegelfält. Även orgelns ursprungliga klassiserande fasad från 1873 är marmorerad i grågröna kulörer och försedd med förgyllda utsmyckningar i form av änglar med basuner, facklor, harpa och växtornamentik. LÅNGHUS - Läktarunderbyggnadens delar beskrivs under läktarunderbyggnad nedan. GOLV - Trägolv, lackat eller laserat. Träramp i södra sidogången till förhöjda korgolvet. VÄGGAR - Putsade. Ljusgul ton. Närmast taket finns listverk i grågrönt som accentuerar fönstrens bågform och de kraftigare tvärgående bjälkarna i den synliga takstolskonstruktionen accentureras genom s k knektkonsoler. PORT - Mot söder: Som hög parspegeldörr (1995-96). Ljust grönlaserad på insidan, ljusblå fasspontpanel och smidesbeslag på utsidan. INNERDÖRRAR - Till vapenhuset: Parspegeldörr av yngre datum, ljust grönlaserad och ådringsmålad. Mellan vapenhusets övre plan och läktaren: Stor parspegeldörr, ljusgrönt ådrad och laserad. Troligen ursprunglig. FÖNSTER - Stora rundbågiga, fem på var långsida, varav en på varje sida inbyggd i läktarunderbyggnaden. 6-lufts med ytterbågarna indelade i kvadratiska smårutor med antikglas. Ovan södra porten och den igensatta norra porten: Rundbågiga fönster motsvarande de stora fönstrens 2 övre lufter. På västfasaden: Två st runda fönster med stjärnformad mönsterspröjs och antikglas i ytterbågarna. TAK - Tredelat med ljusblå panel mellan de synliga takbjälkarna, målade i grågrönt. Bred takfot utformad på samma sätt (ljusblå panel mellan grågröna synliga bjälkar. Tak under läktaren: Panel i beige ton. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1995-96. Inrymmer samlingsrum mot söder samt kapprum, handikapptoalett, städutrymme och läktartrappa mot norr. GOLV- Som långhuset i övrigt förutom i städutrymmet oc
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443899
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042616
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Förråd
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041583
- Objekttyp
- BUILDING
Förråd
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042444
- Objekttyp
- BUILDING
Förråd
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043076
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
LagskyddTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041579
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Garage
LagskyddTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041576
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gravkor / mausoleum
TakformTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029683
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÖGSÄTERS KYRKA
Nuvarande kategorierTakformSadeltak, Spira, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443901
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Högsäters valskvarn
Historiska/ursprungliga kategorierAntal våningarKällare - Delvis, 02, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001029568
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
JÄRBO KYRKA
StommeHistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga koret. Troligen gjordes därefter, oklart när, en förlängning mot väster. Förlängningarna konstaterades vid en byggnadsarkeologisk undersökning 1924. Samtidigt påträffades också gravar och skelettdelar i mittgången och koret, bl a fem rektangulära flermansgravar med en stor mängd ben. Kyrkans klockstapel, som brann 1915, var placerad öster om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren, där det idag finns en modern ekonomibyggnad (1994). Genom foton och avbildningar framgår att klockstapeln var ganska stor och klädd med faluröd panel samt en vitmålad överdel med luckor, krönt av en huv, förmodligen spånklädd. Spån låg på kyrkspiran till 1975-76 då den byttes ut till kopparplåt. Under 1800-talet tillkom troligen de nuvarande stora fönsteröppningarna liksom ett vapenhus av trä på västgaveln, vilket placerades på kyrkogården som förråd i samband med tornbygget 1924. På 1890-talet kläddes innertaket med tidstypisk pärlspontpanel. De största förändringarna under 1900-talet har skett i samband med en renovering 1924 då också tornet och sakristian tillkom För byggnads- och renoveringsarbetena svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Tornet med dess huv och resliga spira fick en historiserande utformning anpassad till den relativt lilla långhuskroppen med raka, rena linjer. I kyrkorummet tillkom ny bänkinredning, trapporna till läktaren ersattes av nya i vapenhuset och pärlsponten i taket ersattes av de nuvarande släta brädorna. Även den nuvarande altarringen tillkom 1924, trägolven lades om och fönstren fick nya innerbågar. Kyrkan genomgick också en hel exteriör och interiör ommålning. 1932 installerades elektrisk belysning i kyrkan och 1939 ett centralvärmesystem med pannrum under sakristian. 1948 tillkom orgeln vars modernistiska fasad är ritad av arkitekt Axel Forssén som också uppgjorde handlingar för reparations- och målningsarbeten samma år och ritade bårhuset 1955. År 1948 genomgick kyrkan en större ommålning, såväl exteriört som interiört, samtidigt som altartavlan konserverades av konservator K J R Johansson, Skövde. En renovering 1975-76 omfattade huvudsakligen interiören. En exteriör åtgärd var dock bytet av ekspån till kopparplåt på tornspiran. Handlingarna till renoveringsprogrammet uppgjordes av arkitekt Jerk Alton, Kumla och för konservering av den stora altaruppsatsen svarade konservator Christer Wildenstam Älvsborgs länsmuseum. Kyrkan genomgick en interiör ommålning, enligt programmet med syftet att skapa ett varmare kyrkorum med bl a ockragula färgtoner. För att vinna utrymme togs de tre bakersta bänkraderna bort och i sakristian tillkom bl a nya skåp för textilförvaring. 1986-87 putsades långhusets och sakristians fasader om och år 2000 omlades skiffertaken.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443902
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kapell
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043442
- Objekttyp
- BUILDING
Klockstapel
ByggnadsbeteckningTakformHuv
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028763
- Objekttyp
- BUILDING
Källaren
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningDen lilla källaren är nedgrävd i backen, gjuten och har tegeltak. Ovan ingången står årtalet 1922 inristat. Har exteriört skydd.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015598
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ladugården
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015597
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LERDALS KYRKA
FasadmaterialByggnadsdelKor - Fullbrett, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt, Torn - Väster, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443903
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Magasinet
StommeAntal våningar02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015594
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Näsböle kvarn
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKvarnbyggnaden är uppförd i lertegel i två våningar med en mansardvåning. Taket är belagt med trapetskorrugerad plåt. Fönstren är rektangulära, enkla tvåluftsfönster i trä med spröjs, avfärgade i gult. Fönstren är innefattade i stickbågeformade fönsteromfattningar. Enstaka fönster är enluftsfönster. Pardörr i trä och port i stålplåt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001029543
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Redskapsboden
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningRedskapsboden från 1800 talets andra hälft ligger i vinkel med ladugården och är också den byggd i resvirke och klädd med faluröd lockpanel. Liksom ladugården har redskapsboden täckts med vasstak, ursprungligen var taket täckt med halm men för att få någorlunda hållbarhet på taket lades vass istället. I byggnaden har man förvarat redskap, vagnar och maskiner; här finns dessutom vedboden och dasset. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015596
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
RÅGGÄRDS KYRKA
HistorikHistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Olika uppgifter förekommer kring kyrkans tillkomst. Vissa gör gällande att kyrkan nybyggdes 1743-46 på platsen för en nedriven föregångare eller att den äldre kyrkan genomgick en kraftig ombyggnad, i princip att betrakta som ett nybygge. Andra uppgifter talar dock om att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771. Kyrkans föregångare är alltså inte närmare känd men antas var en medeltida träkyrka. Kyrkan medeltida inventarier består av dopfunten och madonnafiguren. Från Råggärd finns också medeltida traditioner om en s k offerkyrka. Vanligaste offret skall ha varit kalvskinn, av vilka det gjordes pergament att skriva på. Traditioner om offerkyrkor i Dalsland finns även i Ödeborg, Gunnarsnäs och Torrskog. Vad dessa traditioner egentligen står för och hur långt tillbaka i tiden de går är dock oklart. Råggärds kyrka har sedan byggnationen 1743-46 bevarat sin planlösning och yttre form, med undantag av det vindfånget på korets södra sida, vilket eventuellt är från 1800-talets senare del. Kyrkan timmerväggar tycks ha varit oklädda på utsidan till 1830 då de kläddes med panel, och rödfärgades. Takbeläggningen hade 1819, skiftats från spån till tegel. Under 1800-talets mitt och senare hälft genomfördes flera tidstypiska åtgärder med syfte att få ett ljusare och enklare kyrkorum, med utgångspunkt bl a från klassicismens ideal. Liknande renoveringar har av eftervärlden ofta betecknats som alltför hårdhänt hantering av de äldre kyrkorummen. Under 1900-talet har sedan vanligen följt olika återrestaureringar. I Råggärd sattes 1845 större och fler fönster in samtidigt som den nuvarande predikstolen, samt eventuellt också altarringen, tillkom. År 1875 vitmålades kyrkans exteriör och 1884 dess interiör, varvid flera väggmålningar övermålades. Samtidigt togs ett nytt korfönster upp bakom altaret och altaruppsatsen ersattes med ett enkelt träkors. 1884 sattes också nya, öppna, bänkar in. 1894 fick kyrkan uppvärmning genom en kamin och 1911 installerades dess första orgelharmonium. 1949-50 genomfördes en s k återrestaurering efter handlingar av arkitekt Tor Engloo, Stockholm. För konservatorsarbeten svarade konservator Olle Hellström, Skara. Altaruppsatsen från 1771, som varit deponerad i Ödeborgs fornsal, konserverades och återinsattes samtidigt som korfönstret mot öster sattes igen. Väggmålningarna togs dock ej fram utan väggarna fick troligen vid detta tillfälle sin gröna stänkmålade färg och bröstningslisten samt partierna under denna ådringsmålades. Kyrkorummet färgsattes också i övrigt med mycket grön ådringsmålning bl a på bänkar, dörrar och läktare. Övriga åtgärder var bl a ombyggnad av bänkarna, inläggandet av nytt trägolv samt elektrifiering av kyrkan, då elbelysning och elvärme installerades. Kyrkan har sedan renoveringen 1949-50 genomgått få förändringar och åtgärderna har huvudsakligen varit av underhållskaraktär. 1987 målades fasaderna och dess snickerier samtidigt som torntaket tjärströks. 1990 togs de två bakersta bänkraderna bort och 1995 konserverades altartavlan av konservator Anders Darwall.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443904
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT