RÅGGÄRDS KYRKA

Verifierad identitet

RÅGGÄRDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443904. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1743–1746. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1743–1746.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Färgelanda · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Olika uppgifter förekommer kring kyrkans tillkomst. Vissa gör gällande att kyrkan nybyggdes 1743-46 på platsen för en nedriven föregångare eller att den äldre kyrkan genomgick en kraftig ombyggnad, i princip att betrakta som ett nybygge. Andra uppgifter talar dock om att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771. Kyrkans föregångare är alltså inte närmare känd men antas var en medeltida träkyrka. Kyrkan medeltida inventarier består av dopfunten och madonnafiguren. Från Råggärd finns också medeltida traditioner om en s k offerkyrka. Vanligaste offret skall ha varit kalvskinn, av vilka det gjordes pergament att skriva på. Traditioner om offerkyrkor i Dalsland finns även i Ödeborg, Gunnarsnäs och Torrskog. Vad dessa traditioner egentligen står för och hur långt tillbaka i tiden de går är dock oklart. Råggärds kyrka har sedan byggnationen 1743-46 bevarat sin planlösning och yttre form, med undantag av det vindfånget på korets södra sida, vilket eventuellt är från 1800-talets senare del. Kyrkan timmerväggar tycks ha varit oklädda på utsidan till 1830 då de kläddes med panel, och rödfärgades. Takbeläggningen hade 1819, skiftats från spån till tegel. Under 1800-talets mitt och senare hälft genomfördes flera tidstypiska åt… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443904. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443904. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.