SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Bovattnet, Stigens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kuserudssjön, Rådanefors badpl
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ragnerudsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sandvikesjöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östersjön, Ellenöbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boningshuset
ExteriörbeskrivningBoningshuset är en typisk dalslandsstuga - den byggnadstyp som mer än någon annan kommit att förknippas med Dalsland. Med en dalslandsstuga menas en enkelstuga uppförd i två våningar. Boningshuset är träpanelat och falufärgat samt täckt av enkupigt tegel. Enkelstugan utgör en av de äldsta timrade byggnadstyperna vi känner till. Dalslandsstugan började uppträda vid 1800-talets början och förekomsten överensstämmer med landskapets högkonjunktur på 1800-1880. En av orsakerna till att man nu börjar uppföra sina hus med ytterligare en våning kan vara att allmogen genom att bygga i två våningar, ville visa sin nyvunna rikedom so… Tidsprofil: 1800–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ellenö kvarn
HistorikVattendriven kvarn uppförd vid Valboån på 1890-talet. I början av 1900-talet fanns här även ångsåg, vattensåg, tegelbruk och mejeri. Idag återstår, förutom kvarnen, ett senare tillkommet kraftverk. Ellenö kvarn är en av Dalslands få vattenkvarnar byggda i tegel. Ett äldre fotografi visar att kvarnen haft åtminstone en takkupa men när den eller de har försvunnit framgår inte. Kraftverket ligger tätt intill kvarnen. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRGELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med mycket av den ursprungliga nygotiska och klassiserande inredningen bevarad. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare med underbyggnader. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan, samt från sakristian via dörrar på båda sidor om altaret. Golvet är av trä och väggarna är putsade i en ljusgul ton. Taket, i nygotisk stil, har grågröna öppna takstolar mellan ljusblå panel. Taket accentueras också av den breda takfoten samt genom att var tredje takbjälke bärs upp av s k knektkonsoler längs väggarna. Parspegeldörrarna mot söder och ti… Tidsprofil: 1995–1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRBO KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugården
ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Redskapsboden
ExteriörbeskrivningRedskapsboden från 1800 talets andra hälft ligger i vinkel med ladugården och är också den byggd i resvirke och klädd med faluröd lockpanel. Liksom ladugården har redskapsboden täckts med vasstak, ursprungligen var taket täckt med halm men för att få någorlunda hållbarhet på taket lades vass istället. I byggnaden har man förvarat redskap, vagnar och maskiner; här finns dessutom vedboden och dasset. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅGGÄRDS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Olika uppgifter förekommer kring kyrkans tillkomst. Vissa gör gällande att kyrkan nybyggdes 1743-46 på platsen för en nedriven föregångare eller att den äldre kyrkan genomgick en kraftig ombyggnad, i princip att betrakta som ett nybygge. Andra uppgifter talar dock om att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771. Kyrkans föregångare är alltså inte närmare känd men antas var en medeltida träkyrka. Kyrkan medeltida inventarier består av dopfunten och madonnafiguren. Från Råggärd finns också medeltida traditioner om en s k offerkyrka. Vanligaste offret skall ha varit kalvskinn, av… Tidsprofil: 1743–1746. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄNNELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med sin bredd och höga tak. Det är sparsmakat inrett med en ljus sammansatt färgsättning dominerad av gröna kulörer. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen upphöjt ytterligare ett steg. I väster finns en orgelläktare. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian på korets södra sida. Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade, i koret täckt av en röd heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade med dekormålningar i fönsternischerna liksom kring sakristiedörren. Det välvda trätaket är vitmåla… Tidsprofil: 1943–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Smedjan
ExteriörbeskrivningDen lilla gårdssmedjan uppfördes 1908. Den är byggd i resvirke och klädd med omålad stående lockpanel. Taket är ett s.k. åstak täckt med enkupigt tegel. Huset saknar golv och inredningen utgörs av eldstaden i husets ena hörn. Exteriört skyddad. Tidsprofil: 1908. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, TÅNGELANDA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad envåningsbyggnad klädd med vitmålad panel under ett sadeltak. Ursprungligen hade huset en typisk salsplan med förstuga, centralt placerad tingssal och fyra kammare, två på var sida om salen. Under de sista åren på 1800-talet utvidgades västra sidan av tingshuset med en halvcirkelformig tillbyggnad av tingssalen och vid ingången till tingshuset byggdes en veranda. 1896 byggdes huset till med veranda och trapphus på entrésidan. En arkivbyggnad i tegel uppfördes samma år norr om tingshuset. Det fanns också en uthuslänga med ett häradshäkte som fly… Tidsprofil: 1997–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är relativt brett i förhållande till sin längd. Det tresidigt avslutade koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset samt förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen. I väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan samt från sakristian på korets norra sida. Inredningen i kyrkorummet präglas av en sammansatt helhet med olika tidsskikt. Golvet är ett slipat och lackat trägolv och väggarna är putsade i en vitgul ton. Det välvda trätaket är gråmålat. Mellan långväggarna löper två dragbjälkar i underkant av den enkelt profilerade och d… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ödeborgs kraftstation
ExteriörbeskrivningDen stora fabriksbyggnaden är uppförd i tegel på en grund av natursten. Byggnaden är en karaktäristisk fabriksbyggnad från 1800-talet i utpräglad industriarkitektur med trappfriser och gördelgesims i flera varv. Taket är belagt delvis med papp och plåt, delvis med korrugerad eternit. Utvändigt har den långa tegelbyggnaden indragna fasadliv med ett stickbågefönster i varje sektion. Alla fönster mot ån är utvändigt igensatta. Den tillbyggda delen för kraftstationen är uppförd 2011 i betong med sidor av trapetskorrugerad plåt. Utbyggnaden har ett snedtak belagt med trapetskorrugerad plåt. Utbyggnaden saknar fönster, medan den… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kroppefjälls norra våtmarker
Kroppefjälls norra våtmarker är nature_reserve i Färgelanda i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ragnerudsjöns branter
Ragnerudsjöns branter är nature_reserve i Färgelanda i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bråteberg
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hästestruten
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rådane N
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; soapstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rådanefors
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rösäter
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granitoid; sedimentary rock; diabase (dolerite);. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tegen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; soapstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torkelsrud
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: feldspar; quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Källaren
ExteriörbeskrivningDen lilla källaren är nedgrävd i backen, gjuten och har tegeltak. Ovan ingången står årtalet 1922 inristat. Har exteriört skydd. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Näsböle kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnbyggnaden är uppförd i lertegel i två våningar med en mansardvåning. Taket är belagt med trapetskorrugerad plåt. Fönstren är rektangulära, enkla tvåluftsfönster i trä med spröjs, avfärgade i gult. Fönstren är innefattade i stickbågeformade fönsteromfattningar. Enstaka fönster är enluftsfönster. Pardörr i trä och port i stålplåt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skällsäters såg
ExteriörbeskrivningSågbyggnaden är uppförd av regelverk beklädd med stående lockpanel. Byggnaden är bemålad med Falu rödfärg. Taket är belagt med plåt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stigen västra (nedre)
ExteriörbeskrivningKraftverksbyggnaden utgörs av två sammanbyggda huskroppar i två olika nivåer. Den övre är ett äldre bostadshus med sadeltak, faluröd locklistpanel och vita fönster med sexdelad spröjs, medan kraftverket är sammanbyggt i souterräng med den äldre byggnadens källarvåning. Kraftstationen har karaktären av en enkel industribyggnad med röd tegelfasad med rundstrukna fogar, profilerad takfot och ett halvt valmat sadeltak täckt med svart trapetskorrugerad plåt. Underbyggnaden är av betong och väggarna är av tegel förutom det vidbyggda turbinhuset som har väggar av trä. Fönstren är stora och spröjsade två före detta fönsteröppninga… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.