Anefors kvarn - kraftstation
FasadmaterialExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051962
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Björniskär, kummel
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027897
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bo Peterson1992, Hoga
MaterialRunbeskrivning16-typiga, men eventuellt urnordisk h- och w-runa
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e359bf28-9e2f-465c-bed0-00dd960dd354
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bod
Bebyggelse - byggnad21420000047630http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047630Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 9005BodLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1900 - 192911.332088118545586,58.09570727267914http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047630http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047630http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047630RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047630
- Objekttyp
- BUILDING
Fotogenbod
Byggnadsbeteckning21420000047623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047623Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 6FotogenbodLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1890 - 189911.330353052463183,58.09398375414802http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047623RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047623
- Objekttyp
- BUILDING
Fyrbetjäningens bostadshus
Bebyggelse - byggnad21420000047626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047626Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 4Fyrbetjäningens bostadshusLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1865 - 186511.331811848892178,58.0942864787774http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047626http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047626RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047626
- Objekttyp
- BUILDING
GULLHOLMENS KYRKA
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningGULLHOLMENS KYRKA är uppförd med en stomme av timmer, och består av rektangulärt långhus och kor, med sakristia tillbyggd i öster, och ett torn av trä i väster. Dessutom ett vindfång på sydsidan. FASADERNA är vitmålade och klädda med liggande panel (fasspont), med inbrädade knutlådor och förstyvningar mellan fönstren. Sockeln är en kraftig stensockel, högre på norrsidan eftersom marken sluttar. Kyrkans TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel (flacktegel). Tornspiran är klädd med kopparplåt. TORNET är av timmer, troligen jämnårigt med kyrkan men ombyggt 1904. Fasaderna är klädda med liknande panel som kyrkan, men är genom förstyvningar indelade i tre delar. Klockvåningen är klädd med stående panel, något utkragande ovanför panelen nedanför. Tredubbla gråmålade ljudluckor i alla väderstreck. Torntaket har i sitt nedre takfall spetsiga små takkupor. Ovanför detta en låg åttkantig turell, och ovanför detta en smal hög spira. HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fyra steg och med smidesräcken leder till en dubbel gråmålad trädörr, panelklädd och med svarta dekorativa smidesbeslag. Ovanför dörren ett skärmtak, plåtklätt och med snickeridekorationer i gavelspetsen. YTTERLIGARE EN INGÅNG finns på sydsidan till koret, genom ett inbyggt vindfång. Stentrappor leder upp till gråmålade trädörrar på vindfångets både östra och västra sida. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051509
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÄLLEVIKSSTRANDS KYRKA
StommeExteriörbeskrivningHÄLLEVIKSTRANDS KYRKA är uppförd i trä, och har en korsformad plan, med ett femsidigt kor på östra korsarmen. I väster ett torn. Exteriören har en fornnordiskt präglad stil, inspirerad av stavkyrkorna men också med vissa nygotiska inslag. FASADERNA är nertill klädda med liggande panel, och i gavelröstena med spån. I hörnen är knutlådorna utformade som snedsträvor. Fasaderna är också indelade i många mindre fält genom lister. Fasaderna är målade med röd linoljefärg. Kyrkans TAK är ett korsformat sadeltak med valmade nockar, täckt med mörkgrå skiffer, med mönsterläggning av ljusare skiffer vid taknockarna. Taket över koret har formen av en klockformad kupol, täckt med zinkplåt i fjällmönster, och krönt av en mindre lanternin. Tornspiran är också den klädd med zinkplåt i fjällmönster. TORNET är av trä med fasader likt kyrkan i övrigt. Tornets nederdel är bredare än överdelen. Tredubbla ljudluckor, rektangulära, inom rundbågiga omfattningar. Tornet avslutas uppåt av en spetsig tornspira, korönt av en vindflöjel i form av en tupp ovanför ett ringkors. HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa leder till en dubbel panelklädd dörr, med svarta gotiserande beslag. Dörrarna målade i ockragult. Ovanför ingången ett litet spetsigt skrämtak med genombrutet gavelröste. Ingångar också i norr och söder genom utbyggda vindfång, med portar av motsvarande utformning som i väster. FÖNSTREN är genomgående rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ockragult. Mest karaktäristiskt är det band av små rundbågiga fönster som löper runt nästan hela kyrkan. På norr och sydgavlarna, samt i koret, sitter höga rundbågiga fönster, i koret med glasmålningar. Ytterligare en del mindre fönster finns på olika platser, bla i spetsiga takkupor i korsarmarnas takfall.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443046
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Korsholmen, kummel
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027896
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Krutbod
Byggnadsbeteckning21420000047629http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047629Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 9004KrutbodLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1870 - 189911.330134471152157,58.09344856656039http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047629http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047629http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047629RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047629
- Objekttyp
- BUILDING
kråksundsgap norra, kummel
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027903
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kråksundsgap södra, kummel
FasadmaterialTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027902
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kråksundsgap, kummel
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027904
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kråksundsgaps fyr
ByggnadsbeteckningTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027816
- Objekttyp
- BUILDING
Kvarna i Mollösund
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningKvarnen, med tre våningar, är uppförd på en kallmurad sockel med ett par öppningar. Fasaderna klädda med rödmålad lockpanel. Taket, hättan är en så kallad båthätta belagd med bandplåt. Fönster med stor variation i utförande, såväl stående tvådelade, tredelade och sexdelade som kvadratiska fyrdelade bågar, samtliga med vitmålad båge. Dörrar i svartmålad fiskbensmönstrad panel vilka nås via trästege med tre steg eller en enkel trätrappa med 4 steg. Maskineriet är körbart och en elmotor finns inmonterad. Stenar uppe.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000974620
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
kvarnbyggnad
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051961
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KÄRINGÖNS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelSakristia - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051513
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Lilla bockholmen, kummel
HistorikHistorikVitt, två meter högt stenkummel på Lilla Bockholmen, söder om Edshultshall. Uppfört 1870. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027907
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LÅNGELANDA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningLÅNGELANDA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, målad i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist av trä, gråmålad. TORNET är av timmer, och äldre än själva kyrkobyggnaden. Det har fasaderna klädda med vitmålad bred locklistpanel. På norr- och östersidan är förmodligen panelen av äldre datum. Rektangulära ljudöppningar i alla väderstreck (mindre åt öster vid taknocken), med gråmålade plåtklädda luckor. Under torntaket en enkel konsollist målad i vitt. Ovanför ett kopparklätt takfall står en lanternin med rundbågiga grå blindöppningar. Lanterninens tak är något insvängt, kopparklätt, krönt av ett förgyllt kors. HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär äldre stentrappa i tre steg leder till en dubbel rektangulär trädörr, panelklädd och gråmålad. Ytterligare en ingång finns mitt på norra långsidan, idag kanske mer frekvent använd, med en dubbel spegeldörr och med ett halvrunt fönster ovanför, i höjd med de övriga fönstren. Till denna ingång leder också en stensatt ramp. Ramp och ytterdörrar av yngre datum. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Kopparklädda solbänkar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443066
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Maskinhus
Bebyggelse - byggnad21420000047628http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047628Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 2MaskinhusLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1883 - 188311.32971841447353,58.09226194550265http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047628http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047628http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047628RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047628
- Objekttyp
- BUILDING
Matkällare
Bebyggelse - byggnad21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047624Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 1MatkällareLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1865 - 186511.33136225527508,58.094299565591754http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047624RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047624
- Objekttyp
- BUILDING
MOLLÖSUNDS KYRKA
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningMOLLÖSUNDS KYRKA är uppförd i trä med stomme av timmer, och består av rektangulärt långhus och kor, med en tillbyggd sakristia på östgaveln och ett i byggnadskroppen indraget torn i väster. I sydöstra hörnet mellan sakristia och kor, är under senare år tillbyggt ett bårhus. Exteriören är hållen i en nygotiskt influerad träbyggnadsstil, där bl a de spetsigt avslutade fönstren efterliknar nygotikens spetsbågiga fönster. FASADERNA är klädda med en vitmålad locklistpanel. Listverk i hörn, knutlådor och kring fönster målade i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, täckt med svartglaserat enkupigt tegel. TORNET är av trä med fasader som kyrkan i övrigt. Spetsigt avslutade ljudluckor, gråmålade. Tornet avslutas uppåt med en låg tornspira, kopparklädd, krönt av ett kors av koppar. I takfallen finns i alla väderstreck kopparklädda takkupor med blindfönster. HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En hög gjuten sjöstenstrappa leder till en dubbel gråmålad panelklädd trädörr. Ovanför dörren ett skärmtak. Ytterligare en ingång finns mitt på norra långsidan, där en kalkstenstrappa leder upp till en motsvarande ingång. Under senare år har också en sidoingång tagits upp på sydsidan, med enkel utformning. FÖNSTREN är höga spetsigt avslutade spröjsade träfönster.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443062
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MORLANDA KYRKA
StommeHistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn. Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit. Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust (Hälleviksstrand, Käringön, Gullholmen, Fiskebäckskil, Grundsund, Flatön) varför kyrkan tidvis var för liten. Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor och blev egna församlingar, lättade trycket, men under 1800-talets slut fanns ändå planer på att antingen utvidga kyrkan genom tillbyggnader av korsarmar, eller riva kyrkan och bygga en större kyrka på annan plats i församlingen. Detta rivningshot upphörde dock i och med att Hällevikstrands kyrka byggdes 1904. KYRKOBYGGNADENS NUVARANDE FORM härrör från den stora ombyggnad som skedde på 1680-talet. Kyrkan både breddades och förlängdes åt öster, och sannolikt upptogs också de nuvarande fönsteröppningarna. Kyrkan kompletterades med ett klocktorn 1765-69, tidigare fanns en klockstapel. Senare tillbyggnader är sakristian vid östgaveln 1804, och ett vapenhus på sydsidan 1916, 1990 ersatt med ett förvaringsrum. Under 1600-talet och fram till 1760-talet skapades stora delar av inredningen i kyrkan, med predikstol, patronusbänk och dopfunt från 1600-talet och altaruppsats, ljudtak och kyrkans väst-, norr- och patronusläktare under 1700-talet. Vid mitten av 1700-talet fick kyrkan också sitt nuvarande lågt välvda innertak. Ytterligare kompletteringar skedde också under 1800-talet, framförallt anskaffandet av en orgel 1804. Den inköptes från Marstrands kyrka, och var ursprungligen från 1600-talets början. Den sattes upp på en ny orgelläktare som byggdes på korets norrsida. I övrigt skedde förmodligen inga större ändringar i kyrkan under 1800-talet, möjligen att det äldre dekorativa måleriet på träinredningen blev övermålat någon gång under 1800-talets senare del. Då det blivit bestämt att Morlanda kyrka skulle fä stå kvar, blev den i stället föremål för en grundlig inre restaurering. Denna företogs år 1916 under ledning av arkitekt Allan Berglund. Restaureringen hade som syfte att återställa det tidiga 1800-talsutseendet, varför bl a all senare övermålning avlägsnades. Samtidigt byggdes helt nya bänkar, och kyrkan elektrifierades. Några ytterligare förändringar i interiören har egentligen inte genomförts under 1900-talet. Något som uppmärksammats under 1900-talet är den gamla orgeln. Den är byggd 1604, men kraftig ombyggd 1715. Vid restaureringen 1916 var denna i ett mycket dåligt skick, och det fanns då planer på att ersätta den med en ny orgel. Samtidigt fanns det krafter som insåg det historiska värdet i orgeln. Slutresultatet blev att det 1923 byggdes en helt ny orgel på västläktaren, och den gamla fick stå kvar på sin orgelläktare. Den genomgick en restaurering 1952, vars utförande dock kom att diskutera senare. När det under 1990-talet blev aktuellt att åtgärda den igen, skedde en mycket noggrann restaurering 1999-2001 som förde den så nära 1715 års spelverk som var möjligt, samtidigt som den dokumenterades noggrant. Arbetet skedde på Gothenburg Organ Art center på Göteborgs universitet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443063
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MYCKLEBY KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Fullbrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549703
- Objekttyp
- BUILDING
mYCKLEBY MISSIONSHUS
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001822940
- Objekttyp
- BUILDING
Måseskärs fyr
FasadmaterialHistorikPå Måseskär utanför Orust uppfördes på kronans bekostnad år 1829 ett stångmärke. I lotsdirektörens förslag till fyrväsendets förbättring i landet år 1864 ingick en fyranläggning på Måseskär. Ritningar och kostnadsförslag togs fram och godkändes av Kungl. Maj:t samma år. Därefter uppfördes ett öppet pelartorn av järn, ca 21 meter högt, med en andra ordningens linsapparat och tillhörande lanternin. Fasadritningen upprättades av A. O. Alrutz. Detaljritningar togs fram av A. O. Alrutz, C. F. Carlsson och L. Fr. Lindberg. Alla ritningar godkändes av Nils Gustaf von Heidenstam. Tornet tillverkades på Eriksbergs mekaniska verkstad i Göteborg. Arbetschef var fyringenjör C. F. Carlsson. Fyrplatsen anlades 1865 och fyren tändes i oktober samma år. Stångmärket från 1829 revs. 1869 målades fyren med vita fält för att under dagstid kunna skiljas från Väderöbods och Pater-nosters fyrar. Fyren elektrifierades 1950 men 1978 byggdes en 13 meter hög fyr av plast med plastlanternin och fyrkantiga dagmärken. I fyren uppsattes en fjärde ordningens lins. Den gamla fyren släcktes 31 augusti 1978 men tänds för en kort stund runt nyår.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050003
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
måvholm, kummel
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027894
- Objekttyp
- BUILDING
Norra sjöboden
Byggnadsbeteckning21420000051998http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051998Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 9006Norra sjöbodenLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1900 - 192911.332130458822908,58.09582972365006http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051998http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051998http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051998RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051998
- Objekttyp
- BUILDING
NÖSUNDS KAPELL
Historiska/ursprungliga kategorierInteriörbeskrivningKYRKORUMMET bär stark prägel av det tidiga 1900-talet. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett två steg högre. Koret är något smalare än långhuset, tresidigt avslutat, och skiljs från långhuset genom en spetsbågig korbåge. Sakristia finns bakom en skärmvägg i koret, vilken är sammanbyggd med altaruppsats och altare. Det egentliga koret är litet, och som kor fungerar även den främre delen av långhuset, med predikstol och dopfunt på norrsidan och en kororgel på sydsidan. GOLVET är ett lackat trägolv, i mittgång och kor belagt med grågrön sisalmatta. VÄGGARNA är klädda med släta träfiberskivor, målade i ljust gråvitt, och med en gråmålad bröstning inne i bänkkvarteren. TAKET är ett tredelat tak (tredingstak), avvalmat i koret. Taket är klätt med släta träfiberskivor, och målat i blågrönt. I mötet mellan tak och vägg en enkelt profilerad taklist, målad i grått, rött och svart. Denna list kommer också igen i överkanten på skärmväggen i koret. INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, genom en dubbel gråmålad spegeldörr. Från byggnadstiden. Ingångar till sakristian på ömse sidor om altarringen, genom öppningar med draperi. FÖNSTREN är höga spetsigt avslutade spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna åt norr troligen från byggnadstiden, kanske också innanfönstren. SAKRISTIA - Bakom skärmvägg i koret. Enkel inredning. VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av brunmålade brädor, väggar och tak av ljust gråmålad pärlspont. Trappa till läktaren på sydsidan. INREDNING: ALTARE - Placerat mot skärmväggen i koret, byggt av trä, med sidorna indelade i fält, målade i blått med grått ramverk. Från byggnadstiden. ALTARUPPSATS - Sammanbyggd med skärmväggen i koret, en hög rundbågig relief inom ett gråmålat ramverk, och med texten "Si Guds Lamm" under. Reliefen är en målad gipsrelief, föreställande Kristi korsfästelse. Den är tillverkad 1890 av Carl Johan Dyfverman, och satt under en period i moderkyrkan i Tegneby. Vid sidan om denna altarprydnad, i skärmväggens speglar, sitter också fyra evangelistskulpturer, även dessa av Dyfverman. ALTARRING - Femsidig, öppen åt norr. Sidorna indelade i spegelfält, marmorerade i grått inom ett blått och blågrått ramverk. Överliggare och knäfall klädda med rött tyg. Från byggnadstiden. PREDIKSTOL - Placerad framför norra bänkkvarteret, står på fot, fristående från väggen. Består av en korg med något profilerad fot, samt en enkel trappa. Korgen är utförd i barockstil, med evangelistskulpturer inom arkadbågar på sidorna. I hörnen kolonner i konsolform, och med rikligt snidad dekor längs över- och underkant. Målad i blågrått med röda, och svarta samt enstaka förgyllda dekorationer. Tillverkad 1938 av bröderna Isaksson, Lunden (invid Nösund). Under tiden fram till 1938 stod Tegneby kyrkas gamla 1600-talspredikstol här i Nösund, men flyttades åter tillbaka till Tegneby, varför denna nya predikstol tillverkades, med den gamla som inspiration och förebild. DOPFUNT - Placerad framför norra bänkkvarteret, med ett utseende i barockstil som har flera detaljer gemensamt med predikstolen. Den insvängda timglasformade foten är likadan som predikstolens fot. Runt kanten små konsoler med änglahuvuden på, och mellan dessa snidade dekorationer. Målad i blågrått med röda, och svarta samt enstaka förgyllda dekorationer. Tillverkad 1938 av bröderna Isaksson, Lunden (invid Nösund). BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning utmed båda långsidorna. Släta med figursågade gavlar, med rundad överdel och litet armstöd, målade i grått. Sitsar och ryggar målade i brunt. Från byggnadstiden, sannolikt aldrig ombyggda. LÄKTARE - I väster, buren av två fyrkantiga pelare, gråmålade och med fasade kanter. Läktarbröstningen indelad i kvadratiska speglar, gråmarmorerade, omgivet av ett grönt ramverk, med grå över- och underkantslister. ORGEL - På läktaren står ett förhållandevis stort orgelharmonium, vars överdel är synlig nerifrån kyrkorummet. Det är tillverkat i brunfernissad ek. Framför södra bänkkvarteret står en KORORGEL från Tostareds kyrkorgelfabrik. Orgelhuset saknar egentliga dekorationer, annat än en enkel marmorering på luckorna. NUMMERTAVLOR - En nummertavla, placerad på väggen invid södra bänkkvarteret. Svart siffertavla med rundad överdel, omgiven av en slät grå ram. Tillverkad av målarmästare Arvid Olsson, Nösund. KLOCKOR - I tornet hänger en klocka, gjuten av Bergholz i Stockholm 1913.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443069
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Pipeskär, kummel
Nuvarande kategorierHistorikVitt, 2,6 meter högt betongkummel sydväst om Bråtö utanför Edshultshall. Försett med topptecken i form av en cirka 75 centimeter lång, österut mot farleden riktad arm. Uppfört 1933. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027905
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Redskapsbod
Historiska/ursprungliga kategorier21420000047625http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047625Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 3RedskapsbodLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1870 - 189911.331549045257308,58.094398670497924http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047625http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047625http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047625RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047625
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skeppsholmen, kummel
HistorikHistorikVitt, 3,6 meter högt stenkummel med svart bälte nordväst om Mollösund. Tidigare försett med rött mittbälte. Uppfört 1868. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027908
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skvaltkvarnen i Bro
Nuvarande kategorierHistorikEnlig noteringar uppfördes byggnaden 1734 av Olle Olsson som ägde gården Bro Nedergård och var i drift fram till 1930. 1949/50 gav ägarna Morlanda hembygdsförening kvarnen i gåva, som i och med gåvan startades. Kvarnen var i ganska dåligt skick när Morlanda hembygdsföreningen fick den men under åren har byggnaden underhållits och reparerats. Arbeten som utförts är bland annat plintarna som byggnaden står på har sets över, taket har lagts om och en skadedjurssanering har utförts. Källa förutom inventeringen: Traditionell kvarnteknik för malning av spannmål (2006) Ulla Karlström, Examensarbete. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000975180
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STALA KYRKA
TaktäckningsmaterialExteriörbeskrivningSTALA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus och kor i samma byggnadskropp, och med en tresidig absidliknande tillbyggnad i öster som inrymmer sakristia, och ett torn av sten i väster. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med enkupigt tegel. Kopparklätt kors över kornocken, liksom över norr och sydportalernas gavlar. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en något utskjutande sockel, putsad. Fasaderna har tunna strävpelare i hörn och mellan fönster, i två avsatser avtäckta med skifferplattor. Taklisten är profilerad med fris av gult tegel ovanför en rundbågig putsad fris. TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Även tornet har strävpelare i hörnen. Parvis placerade rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med rödbruna ljudluckor. Tornfasaderna är halvvägs upp avdelade med en profilerad gesims, och under denna en sågtandad list. Tornfasaderna kröns av gavelpartier med trappstegsformad taklist. Ovanför detta ett högt kopparklätt torntak, krönt av ett kopparklätt kors. Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär kalkstenstrappa leder till en rundbågig portal, under ett något utskjutande gavelparti, med bågfris under taklisten, och krönt av ett järnkors på nocken. Dörrarna är plåtklädda, brunmålade med gotiserande smidesbeslag. Ovanför dörrarna ett halvrunt överljusfönster. Mitt på södra och norra långsidorna finns liknande portar, med kalksenstrappor som leder upp till fyrsprångiga rundbågiga portaler, i vilka sitter dubbla brunmålade dörrar med halvrunda överljusfönster ovanför. Dörrarna är dubbla spegeldörrar av trä, den södra dock plåtklädd. Mellan dörrarna och överljusfönstren sitter runda minnestavlor med kyrkans byggnadsår på. Nord- och sydportalerna är något utskjutande och med mindre takfall över, krönta av järnkors. Alla ytterdörrar troligen från byggnadstiden, senare plåtklädda. Det gäller även sakristiedörren. FÖNSTREN är rundbågiga smala höga träfönster, parvis placerade, och småspröjsade i kryssmönster. Målade i vitt. Solbänkar av skiffer.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051501
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Svarten/sydbonden, stångmärke
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027906
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TEGNEBY KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierInteriörbeskrivningKYRKORUMMET upplev som intimt, trots att det egentligen är ganska rymligt. Inredningen är hållen i bruna nyanser mot de ljust beigevita väggarna. Koret har rak avslutning åt öster, med en hög spetsbågig nisch bakom altaruppsatsen. Korgolvet är två steg högre än i långhuset. Öster om koret finns ett rum, nu använt som "lillkyrka", var ursprungligen kyrkans kor, men avskildes från kyrkorummet med en vägg 1937-38. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan. GOLVET är lackat trägolv, huvudsakligen sannolikt från byggnadstiden. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust beigebrunt. TAKET är ett välvt brädtak, med ett plant parti längs ytterväggarna, uppburet av höga profilerade konsoler. Taket är målat i ljust brunbeige, med paritet närmast ytterväggen i mellanbrunt. I lillkyrkan har det tidigare korets blå och stjärnbeströdda valv bibehållits. INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Spegeldörrar med glaspartier i överdelen, med nygotisk utformning, målade i brunt. I norr och söder leder dess ut till vindfång innanför de egentliga ytterdörrarna, vars insida är klädd med panel, med ett synligt ramverk. Sannolikt från byggnadstiden. I väster under läktaren sitter dessutom en modernare dörr, samtida med läktarunderbyggnaden. FÖNSTREN är höga spetsbågiga spröjsade träfönster, målade i ljust beigebrunt, och med innanfönster. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren i väster. Framväggen går ända fram till läktarens framkant. Innehåller samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan. Byggd 1963 efter ritningar av J Olivegren. Väggen mot kyrkorummet klädd med vitlaserad panel, med glas i partierna närmast ytterväggar och upp mot läktarens undersida. Sakristian har en enhetligt utformad inredning, med bl a ett altare av obehandlat trä. LILLKYRKAN i öster, har en ingång bakom altartavlan. Det är ett smalt med relativt högt rum, med ljus genom höga spetsbågiga fönster. Taket är ett putsat ribbvalv, målat i ljusblått med stjärnor. Golvet av lackat trä. VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av gult tegel, vitputsade väggar och ett vitmålat pärlspontstak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida. Ytterportens insida är klädd med panel, med ett synligt ramverk. Dörrar till kyrkorummet är spegeldörrar med glaspartier i överdelen, med nygotisk utformning. Vapenhusets inredning helt från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP är inrett på motsvarande sätt. INREDNING: ALTARE - Av trä, placerat ett stycke framför östra korväggen. Sidorna indelade i fält med nygotiska detaljer. Målat i olika bruna nyanser. Från byggnadstiden. ALTARUPPSATS - Stor barockuppsats, placerad på altarets bakkant. Bildframställningarna utgörs av tre tavlor ovanför varandra. UNDERST en bred men låg relief föreställande Nattvardens instiftande. Ovanför denna HUVUDMOTIVET som är en målning på trä med rundbågig överdel, föreställande Kristi korsfästelse. ÖVERST en mindre rundbågig målning, föreställande Kristi Himlafärd. Målningarna är omgivna av ett rikt skulpterat bladverk och flera skulpturer. Korsfästelsemålningen är flankerad av två vridna kolonner, och utanför dessa två skulpturer föreställande Petrus till vänster och till höger troligen Paulus. Himlafärdsmålningen omges av änglaskulpturer och kröns av en skulptur av Kristus med segerfanan. TILLVERKAD av Niels Läs (eller Läse) och uppsatt i Marstrands kyrka 1696, och målad vid samma tid av Eric Grijs. Inköptes till Tegneby 1807. Vid nya kyrkans byggande 1890-91 ersattes målningarna av gipsreliefer av Carl Johan Dyfverman. Målningarna återinsattes efter renovering 1939, dock ej nattvardsscenen. Dyfvermans uppståndelsescen hänger på annan plats i kyrkan, förutom korsfästelsescenen vilken nu utgör altaruppsats i Nösunds kapell. ALTARRING - Rund altarring, öppen i sidorna. Sidan indelad i kvadratiska fält, med genombrutna femklövrar inom förgyllda rundlar i. Målad i brun lasering med djuprött tyg på knäfall och överliggare. Från byggnadstiden, ombyggd 1938. PREDIKSTOL - Placerad på korets norra sida, men fristående från väggen. Fot och trappa är moderna. Korgen är ett barockarbete, målat i blått med röda och grå dekorationer samt förgyllningar. På sidorna är reliefer med evangelisterna, samt den uppståndne Kristus. Relieferna sitter inom skulpterade arkadbågar, med textfält över och under. I textfälten löper bibelcitat. Överst: "DER SOM HANS AAND DET OPVACTE IESU FRA DE DØDE BOER UDI EDER, DA SKA OC DE SAME SO OPVACTE CRISTU FRA DE DØDE GIØRE EDERS DØDELIGE LEGEE LEFVENDIS. ROM CP8. Underst: "IEG ER OPSTANDELSEN OC LIFVIT. HVO SOM TROER PAA MIG HAND SKA LEFVA LIGEVEL HAND DØER, OC HVO SOM LEFVER OC TROER PAA MIG HAND SKAL ALDRIG DØE. IOH CP XI. 1638." samt "HVO VIL FÖRDØMME CHRISTUS ER HER SOER DØD, IA MEGET MERE DE SO ER OC OPVACT. ROM VIII". I hörnen sitter konsolformade pilastrar, stående på piedestaler i nederdelen och via små änglahuvudförsedda konsoler uppbärande den profilerade överkantsli
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549701
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Tenholmen, kummel
Nuvarande kategorierHistorikVitmålat, 1,8 meter högt stenkummel i farleden strax väster om Hälleviksstrand. Uppfört före 1937. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027898
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TINGSHUSET, VAREKIL
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en reveterad träbyggnad, uppförd i två våningar med granitsockel, slätputsade fasader och ett brant valmat sadeltak som är täckt med eternit. Enligt ägaren var tingshuset ett av de första husen i landet som fick eternittak. De grönmålade fönstren är oregelbundet placerade i fasaden. Entrén till tingshuset är förlagd till den norra fasadens mittparti och nås via ett litet vindfång som har fått formen av en glasveranda. På verandans tak finns en balkong som nås från andra våning, och i vars räcke står skrivet TINGSHUS. Mittpartiet kröns vidare av en frontespies med ett stort rundbågigt, småspröjsat fönsterparti. I den södra fasaden syns tingssalen skjuta ut från byggnadens mitt i en tydligt avgränsad byggnadskropp som avslutas åt söder av ett absidlikt burspråk. Salen markeras också av att de stora fönstren är placerade högre upp i fasaden än övriga. Entréhallen är rymlig och rätt fram ligger allmänhetens ingång till den forna tingssalen. Salen, vars fasta inredningen är bevarad sedan tingshustiden, hyser numera (1997) bibliotek. Förutom allmänhetens dörr finns ytterligare fem ursprungliga entrédörrar. Till vänster från entrén står skrivet på respektive dörr: nämndemän, vittne och allmän åklagare, till höger: kansli och domhavande. Rättens ledamöter satt i ett burspråk på ett podium, med ljuset infallande bakifrån. Den panelade bröstningen samt dörrar går i blå kulör. På andra våning fanns, och finns fortfarande, bostäder. Ytterligare en vindsvåning finns under taket. Det sista avtrycket från häradshövdingen Blomstedt (ämbetsperiod 1905-1928) i tingshusbyggnadsskyldiges protokoll är ett brev in värmeledningen och säger en del om tingshusets standard: "Till Orusts och Tjörns härads tingshusstyrelse. Med denna skrivelse vill jag för tingshusstyrelsen påpeka ett förhållande i tingshuset, som jag vill bedja styrelsen taga under prövning. Värmeledningen är synnerligen bristfällig i det skick den nu befinnes. Som styrelsen har sig bekant , var det för några år sedan nära att antändning ägt rum i rörgångarna och detta avhjälptes för tillfället med en mindre reparation, men faran för självantändning torde ej därmed vara utesluten. Vidare kan ej tingssalen och överläggningsrummet uppvärmas. Så fort värmeluckorna till övre våningen öppnas går värmen upp och detta har till följd att rummen på nedre botten utkylas. Sista vintern har varit besvärligare än någonsin. Värmen har på förmiddagen ej kunnat höjas över 11-12 grader och jag har nödgats sitta i päls på domstolen. De nuvarande kaminerna fordra mycket mer bränsle än som kunde vara nödigt för tingshusets uppvärmning varigenom i längden en onödig kostnad för bränsle uppstår. De påpekade olägenheterna synas ej kunna avhjälpas på annat sätt än genom anordnande av en och annan tidsenlig uppvärmningsapparat, varför jag får bedja styrelsen att taga saken under övervägande och föra den till ett för såväl tingslaget som domaren lyckligt resultat. Svanesund den 25 juni 1927. H. Blomstedt." En utredning i frågan om centralvärmeanläggning beslöts redan på ett styrelsemöte den 8 juli 1927 och den 7 september 1927 hade en arbetsbeskrivning upprättats av ingenjörsfirman Ericssom & Möllenborg i Göteborg. Henrik Blomstedt höll sitt sista ting i november 1927 och dog kort tid därefter, i mars 1928. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-11
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697012
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Tofta, kummel
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikSvart, cylindriskt, 3,7 meter högt stenkummel med vitt bälte på fastlandet söder om Stocken. Uppfört 1895. Bildar enslinje med Måvholms kummel. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027893
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Tornö, kummel
HistorikHistorikSvart, 3,5 meter högt cylindriskt stenkummel på högsta höjden av Tornö, norr om Vedholmen, nordväst om Käringön. Uppfört 1886. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027895
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT