Bo NIYR5;222, Norums kyrka
Översättning PUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/6c70e017-54a2-4dac-8f49-812c46d14504
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Bo NIYR5;229B, Kleva, Båtslycke
HäradHäradInlands nordre härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/15c9d622-81c2-4da7-a44c-f57d9286daf9
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GÄSTGIVARBYGGNAD
TaktäckningsmaterialAntal våningar02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579921
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
jordals kraftstation
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKraftstationen vilar på en gjuten betonggrund och är uppförd i murad betonghålsten som har putsats på insidan. Taket är belagt med sinuskorrugerade skivor. Mot nordväst har hela hörnet på byggnaden tagits ner, eventuellt i samband med att skrymmande utrustning har tagits ut ur byggnaden. Huvuddelen av kraftstationens utrustning finns dock kvar. Den kvarvarande dammen vid Stora Holmevatten, vilken har genomgått en ombyggnad, är utförd i betong. Dammen är försedd med en mindre överfallsöppning. En bit ovanför bebyggelsen vid bergets fot finns en tidigare intagsdamm, gjuten i betong. Dammen var förr försedd med en övre del i trä, vilken är borta i dag, därkraftverkets intag ska ha varit placerat. Vattnet gick i en trätub ner till kraftstationen. Tuben vilade på gjutna stöd av betong vilka ännu finns kvar. Av övriga dammar återstår enbart spår i form av tidigare dammvallar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051963
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Jordkällare
StommeExteriörbeskrivningJordkällaren är sannolikt från början av 1800-talet. Stenväggarnas tjocklek varierar mellan 1,5 meter och drygt två meter. Gavelröstena är av trä med lockpanel och taket är täckt med enkupigt lertegel på öppen läkt. Stenhällarna är av skiffrad gnejs och vilar på ytterväggarna och mellanväggen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044899
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
JÖRLANDA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras. 1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan. För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod kvar efter branden och det rådde delade meningar om huruvida man skulle nyttja sig av dessa eller om dessa skulle rivas och en helt ny byggnad skulle uppföras. Man enades om ett kompromissförslag som innebar att ett parti av norrväggen skulle ingå i den för övrigt nya byggnaden. Det är dock tveksamt om denna norrvägg kom att ingå, troligen revs också denna när arbetena väl var igång. Den nya kyrkan byggdes på den gamlas grund och fick därför också den gamlas form, och var i många delar snarlik den kyrka som brann. Många av kyrkans lösa inventarier kunde räddas undan branden, och även altaruppsatsen, dopfunten och nummertavlorna kunde återanvändas. De var dock skadade av branden, och bildhuggaren Johan Björk från Göteborg gjorde kompletteringar av altaruppsatsen, och han var också den som efter Sigfrid Ericsons ritningar utförde den nya predikstolen. Draperimålningarna bakom altaruppsats och predikstol, och kanske också det övriga dekorationsmåleriet, utfördes av Joel Mattson Mila. Inga större förändringar har skett i kyrkan fram till senaste renoveringen, då rum under läktaren har byggts, samtidigt som en grundförstärkning med pålning skedde. De sättningsproblem som fanns dokumenterade redan på 1800-talet hade nämligen fortsatt, med nivåskillnader och sprickor som följd. Arbetena skedde efter handlingar av Christer Rydén, Jörlanda, och för färgsättning svarade konservator Anders Darwall.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549719
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kraftstationsbyggnad
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028917
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KRISTINEDALSKYRKAN
FasadmaterialByggnadsdelKor - Rundat, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443074
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LADUGÅRD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703269
- Objekttyp
- BUILDING
NORUMS KYRKA
Nuvarande kategorierTakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat, Lanternin
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443071
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SPEKERÖDS KYRKA
ByggnadsbeteckningByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Korsarm, Torn - Västtorn, Kor - Polygonalt, Torn - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443072
- Objekttyp
- BUILDING
STENUNGSUNDS KAPELL
TakformTakformSadeltak, Sadeltak, Torntak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443073
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STENUNGSUNDS TINGSRÄTT
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset, som fick sin nuvarande yttre form efter den senaste tillbyggnaden 1985, består av en rad byggnadskroppar som uppfördes för olika funktioner. Sedan 1950-talet har många förändringar genomförts, bland annat har huvudentrén flyttats, häradshövdingens villa har inretts som kontorslokal och den äldsta tingssalen är omvandlad till bibliotek. Det äldsta tingshuset är beläget mot Göteborgsvägen, och placerat i en naturlig miljö med träd och frambrytande bergknallar. Huset är uppfört i en våning med fasader av rött tegel. Den säregna huskropp som ursprungligen rymde tingshusets enda sal har ett högt kopparskott pulpettak och på den norra gaveln syns rester av en målning i grafiskt mönster. I fasaden mot Göteborgsvägen markeras salen också av höga fönster. Söder om salsdelen ligger den ursprungliga kanslidelen, uppförd i en våning med flackt tegeltäckt sadeltak och röda tegelfasader. I skarven mellan de två husdelarna låg tidigare huvudentrén vilken markerades av ett mönstermurat väggfält och ordet TINGSHUS i kopparplåt skrivet i fasaden. Häradshövdingens villa är uppförd i en våning med inredd vind, fasader av rött tegel och ett brant tegeltäckt sadeltak med takkupor. Byggnaden utgör en egen kropp men sammanbinds med tingshuset via en kort korridor dit en entré är förlagd. Den gamla bostaden används idag som kontor och lunchrum. Åt söder från det ursprungliga tingshuset finns också en tillbyggnad som tillkom för att rymma inskrivningsmyndigheter. Det är en liten plåtinklädd byggnad som står tom sedan datoriseringen av inskrivningsmyndigheterna i början av 1980-talet. Tillbyggnaden från 1985 är belägen väster om tingshuset, vid Kyrkvägen. Den har formen av ett envåningshus med valmat sadeltak och kraftigt taksprång. Väl innanför huvudentrén ansluter väntrummet direkt till de två tingssalarna som är stora och ljusa. Ljuset faller in från sidan i den större salen. Till inskrivningsmyndigheterna kommer man genom en dörr från entréhallen. En invändig ombyggnad gjordes 1996, då myndighetens lokaler och väntrummet byggdes om för att förbättra säkerheten. I väntrummet förbättrades även möjligheterna till medhörning. Vid samma ombyggnad byttes möblerna i tingssalarna ut och ett lunchrum inreddes på övervåningen i den före detta häradshövdingebostaden. Den gamla tingssalen fungerar idag (1997) som bibliotek men har i stort sett bevarat sin ursprungliga utformning. Podiet har avlägsnats men väggpaneler och urverk finns kvar liksom en väggmålning föreställande Stenungsund, målad av Folke Truedsson 1954. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-11
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000697002
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TINGSHUSET, SMEDSERÖD
ByggnadsbeteckningTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad byggnad i en våning, klädd med vitmålad locklistpanel. Sadeltaket är klätt med enkupigt tegel. Utmed takfoten löper en bågformad fris. I vart gavelröste sitter ett lunettfönster. Ovanligt nog har tingshuset två entréer, belägna bredvid varandra på långsidan mot gårdsplanen. En entré var avsedd för rätten och en för menigheten, vilka hade avskilda förstugor. Pardörrar med överljus leder in i förstugorna. Från förstugorna kommer man in i tingssalen. Planen är alltså den för tingshusen så vanliga salsplanen med arkiv samt rum för domhavanden, nämndemän och vittne utplacerade kring salen. Vittnesrummet ligger mellan de två förstugorna och där finns en liten klocka som förbinds med tingssalen via ett snöre. När någon ville kalla in ett vittne under förhandlingen kunde denne bara dra i snöret, så att klockan pinglade hos vittnet. Tingssalen samt förstugorna har väggar klädda med panel, medan tjänsterummen är tapetserade. I tingssalen finns två spisar och i de övriga rummen finns bevarade kakelugnar eller spår av sådana. Idag har inredningen förändrats något, bland annat genom att ett av rummen gjorts om till kök med järnspis och diskbänk. Inne i tingssalen är en toalett tillbyggd bredvid podiet. Ett rektangulärt podium är bevarat med skrank kvar utmed var kortsida. Skranket är format som balusterdockor. I slutet av 1930-talet flyttade tinget från både Grohed och Smedseröd till Ljungskile och Stenungsund. Argumenten var att gästgiverierna i både Grohed och Smedseröd dragits in och det gick inte längre ens att få kaffeservering. Det var inte heller längre möjligt att ordna övernattning på plats, vilket medförde dyra resor med automobil om förhandlingarna höll på till sen kväll. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-11
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581033
- Objekttyp
- BUILDING
ÖDSMÅLS KYRKA
ByggnadsbeteckningInteriörbeskrivningKYRKORUMMET är stort och rymligt, och inredningen är huvudsakligen hållen i en sent nyklassicistisk stil som samtidigt har vissa nygotiska inslag. Koret består av det egentliga koret, som är femsidigt och smalare än långhuset, samt långhusets främre del. Det smalare egentliga koret har välvt och bemålat tak, och skiljs från resten av kyrkorummet genom en hög korbåge, uppburen av bruna marmorerade kolonner med ett rött och brunt kapitäl. Korgolvet är två steg högre än i resten av kyrkorummet, och går fram till långhusets främsta fönsterpar. Koret är avdelat av ett altarskrank, gråmålat och med marmoreringar, med ingångar på ömse sidor om altaret till det utrymmet som tidigare utgjorde kyrkans sakristia. Nuvarande sakristia finns i läktarunderbyggnaden, på sydsidan; på norrsidan ett samlings- och förrättningsrum. Uppe på läktaren, i dess bakkant och på ömse sidor om orgelhuset, är inbyggda mindre kapprum. Läktartrapporna finns i varsitt trapphus på ömse sidor om vapenhuset. GOLVET är lackat trägolv, med blågröna mattor i gångarna. VÄGGARNA är slätputsade och ljust brunbeige. TAKET är ett välvt brädtak, skivklätt, och målat i ljust blått. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist målad i grått, rödbrunt och marmorering. Ovanför denna, i takets yttre och nedre del, finns en mindre välvning, som skiljs från det stora mittvalvet av en smal list. KORTAKET är ett murat och välvt ribbvalv, där valvribborna bärs upp av smala marmorerade halvkolonner i hörnen. Taket är målat i ljusblått med förgyllda stjärnor och i zenith en rosett med målade ornament omkransad av bevingade änglahuvuden. Valvribborna är prydda med trappstegsformade ornament. INGÅNGAR finns i öster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Spegeldörrar med tre speglar, grönmarmorerade med mörkare grönt ramverk, leder ut till vindfång innanför de egentliga ytterdörrarna (även mot vapenhuset). Ytterportarnas insida indelad i ett flertal spegelfält, målade i grönt, och med svarta smidda beslag. Ytterdörrarna till vapenhuset dubbla spegeldörrar. Ytterdörrarna från byggnadstiden, innerdörrarna och vindfången möjligen något yngre. FÖNSTREN är smala höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått, och med innanfönster. Fönstren sitter parvis i rundbågiga fönsternischer, och med små runda fönster ovanför de större. I koret smala höga rundbågiga spröjsade träfönster, ett i varje väggparti. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren yngre. Ovanför ingångarna i norr och söder sitter runda rosettfönster, med färgade glas i mitten. Äldre och något ojämna glas i långhuset, färgade antikglas i koret. Putsade gråmålade solbänkar. SAKRISTIA - Sedan 1971 i rum under läktaren, med inredning från denna tid. Skåpsinredning, antependieskåp, samt altare och altarring av omålad ek. Två keramiska tavlor: Över altaret en rund keramisk tavla, föreställande en pelikan som matar sina ungar med blod från sitt eget bröst (Kristussymbol) och på motsatta väggen en. Utförd av Bengt Lindkvist, Apleröd, 1977. VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av gult tegel i fiskbensmönster, putsade väggar, och gråmålat tak. I taket en armatur i blyinfattat glas, i korsform. Trappor till läktaren på norr- och sydsidan, i egna trapphus, med murade trappor. Ytterportens insida indelad i ett flertal spegelfält. Porten med smidda beslag. Från byggnadstiden. INREDNING: ALTARE - Altarbord av trä, med sidorna indelade i speglar. Marmorerat i brunt med förgyllda lister. Från byggnadstiden. Sammanbyggt med altarskranket, samt breddat i bakkant för att rymma den bredare altartavlan från 1944. ALTARRING - Halvrund, öppen vid sidorna. Med svarvade balusterdockor, marmorerade i grått och med förgyllningar guld. Rödbrun list med förgylld ranka längs överliggaren, av samma typ som på predikstolen. Knäfall och överliggare i grått tyg. Från byggnadstiden, troligen något ombyggd vid sidorna. ALTARUPPSATS - En stor och bred altartavla, en oljemålning på duk, föreställande Nattvardens instiftelse. Omges av en förgylld ram. Målad 1944 av Saga Walli, Göteborg. Ovanför målningen är placerat det tidigare altarkorset, ett förgyllt kors med svepning och törnekrona. Från byggnadstiden. PREDIKSTOL - Placerad på sydsidan, i långhusets främre del. Utförd i samma sent nyklassicistiska stil med nygotiska inslag som kyrkan i övrigt. Består av korg, trappa och ljudtak. Åttkantig korg, och i sidornas speglar målningar föreställande evangelisternas symboler (lejon, ängel, örn, tjur) samt i mitten ett Kristusmonogram. Kraftig men enkel underkantslist, och en rundad undersida som bärs upp av en åttkantig stolpe. Överkanten är något utsvängd och nar ett förgyllt ornament mot rödbrun botten. LJUDTAKET är åttkantigt även det, med ett lågtkupoltak krönt av ett förgyllt kors, och en profilerad och delvis genombruten kant. Mot ljudtakets blå undersida avtecknar sig en förgylld strålsol och därunder hänger en duva. TRAPPANS räcke är indelad i spegelfält medenkla marmoreringar och o
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443070
- Objekttyp
- BUILDING
Anviks gamla tomt
RAÄ-nummerBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bf00c8a9-b5c9-411c-80ce-ef5294ab8c10
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Avrättningsplats
TerrängTerrängSkogsmark SV om berg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/468e776f-5044-4cc6-b9d2-e73fe81b8b74
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bastevik, Hällungen
StenungsundBadplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
- Källa
- HAV_BATHING_WATERS
- Extern identitet
- SE0A21415000000110
- Objekttyp
- Officiell badplats
Blästbrukslämning
LämningsnummerPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/89901747-cc5d-4a77-b0fd-c37a6ae48f6f
- Objekttyp
- PLACE
Blästbrukslämning
BeskrivningBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/742abd10-c874-44ed-8ba9-ce01ac505679
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Blästbrukslämning
BeskrivningBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e6772e66-8208-4491-81be-f700aabf1f0f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Blästbrukslämning
AktualitetsstatusBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5d903063-8692-4346-9ac1-10663499dc0e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bockestenen
SkadestatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/be7a3f21-2386-4f54-b9ad-ccbaca4b5d16
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
LämningstypSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3ee12a32-3900-4ffe-97bb-9269f9bf8c42
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
LämningsnummerUndersökningsstatusDelundersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/42412ce5-3882-4c1f-a487-e623bcb8f46a
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
LämningsnummerBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/059a6f93-048b-4fdb-a57e-42a4a09a7530
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
KulturlämningSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/98630bcf-2203-4fcd-bdb3-06a291cb0c3b
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
KulturlämningPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b4bad6af-7dd7-4534-9997-b9ac1266a0a1
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
RAÄ-nummerBeskrivningBoplats, 230 x150 m (VSV-ÖNÖ) Fynd av 8 avslag, 1 flathuggen pilspets med urnupen bas samt rikligt med övrig slagen flinta. Vid uppodling kring sekelskiftet 1900 påträffades flinta, aska o dyl. Vid Göteborgsinventeringen påträffades 2 skivyxor, 2 kärnyxor, kärnor och annan slagen flinta.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1b8e6748-bb1f-4d5c-af5f-9bbbf9370051
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
Antikvarisk bedömningUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1ebbb2e9-8e00-4b2b-be2e-601b9fcf2b8d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
LämningsnummerReferens: skriftlig källaNyqvist, R. 1990. Rapport, Arkeologisk utredning. Bohusläns Museum. (RAÄ dnr 3177/90)
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/503e0601-1473-46ed-9b09-bf8c01def066
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
RAÄ-nummerPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a575705a-1662-44c7-8577-3ab3a14940ff
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
SkadestatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a48caca1-b149-4b0c-a70c-88cd4018c43f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
KulturlämningPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b1532454-7603-405b-b121-c8c9c3c1c768
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
LämningsnummerBeskrivningBoplats, osäker utbredning, ca 50x25 m (Ö-V). Inom området framkom i sökschakt 1 härd och en sotfläck samt fynd av flintavslag, knacksten och kvartsavslag. Påträffad vid arkeologisk utredning 2014. (RAÄ dnr 3.4.2-3716-2014).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2be7579f-98d5-4936-911d-a6ee11fa503d
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
PlaceringPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1c0713bb-32bf-468e-aa30-cca4f22d90aa
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
AktualitetsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e4fe7978-c787-40f9-83f3-67a553999af4
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
LämningsnummerBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5581d0b3-3144-486c-9817-574479b21183
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
LämningsnummerUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/45985f17-ad2b-4816-a93c-3d4aa9b2a952
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
BeskrivningBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7935e464-8a40-4322-b5eb-e6551c292bd1
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT