Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Adolfsbergs kyrka
StommeHistorikTill en början hyrde kyrkan tillfälliga lokaler i olika profana byggnader för sin verksamhet. 1978 invigdes den nybyggda stadsdelskyrkan ritad av Arton arkitekter genom Olof Tengroth. Arton var det ledande arkitektkontoret i Helsingborg från slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Under en period arbetade den välkände arkitekten Jørn Utzon på kontoret. Kyrkoanläggningen innehåller även församlingslokaler och arbetsrum. 1998 sattes en ny orgel in på ny plats, då ändrades också placeringen av predikstolen. Lokalerna har renoverats och byggts om vid olika tillfällen. 2006 togs vikväggen i kyrkorummet bort och samlingssal och kyrksal blev ett rum. Stolarna flyttades då från kyrkorummet till samlingssalen och altaret flyttades ut från östväggen. En tät tegelvägg i korridoren har glasats upp mot atriumgården. Den tidigare stora barnlokalen har delats upp i mindre arbetsrum med glaspartier mot korridoren. 2012 byggdes ett större förråd på östra fasaden på församlingslokalerna ritat av arkitekt Dan Rahmqvist. 2015 sattes mörkläggninspersienner upp till de höga fönstren i kyrkorummets kordel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581929
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Allhelgonakyrkan
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelKor - Söder, Kor - Söder, Kyrkodel
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548714
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
ANKHUS
StommeExteriörbeskrivningVid den gamla kvarndammen uppfördes runt sekelskiftet år 1900 ett åttkantigt ankhus. Stommen är av trä som utvändigt är klädd med rödfärgad locklistpanel panel, liksom dörren. Taket är täckt med vass. Ankhuset är grundligt renoverat 2017.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699447
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Bensinstation
FasadmaterialTakformPulpettak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047015
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BILLEHUSET
Historiska/ursprungliga kategorier21000000988379http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988379Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 19BILLEHUSETLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.830576529303592,56.09126868275721http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000988379http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000988379http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000988379RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988379
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Björkakyrkan
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014625
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Bostadshus
Historiska/ursprungliga kategorier21400000704275http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704275Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 2BostadshusLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.830135872998117,56.08701225304161http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000704275http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000704275http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000704275RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704275
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikJöns Jonsgården i Kattarp är ett synnerligen välbevarat exempel på en typisk nordvästskånsk bondgård från 1800-talets förra hälft. Den ligger på ursprunglig plats i Signestorps by och är en fyrlängad anläggning i korsvirke under stråtak. Byggnaderna uppfördes under 1805-55 och ersatte successivt en äldre gård. År 1816 stod nuvarande boningslängan mot söder klar. Boningshuset i södra längan är uppbyggt kring den stora ugnen på sedvanligt vis med storstugan som ett genomgående rum åt öster och lillstugan, "Storahus" och spiskammare åt väster. Storstugan fick sin värme genom en sättugn, som sköt in genom väggen från skorstenen. Senare tillfogades salen och kamrarna, ouppvärmda rum i längans östra del (1876-77). Huset är byggt i korsvirke med fyllningar i rött tegel med vita fogar på trädgårdssidan. Gårdssidan är klädd med locklistpanel målad i en ljust blågrön färg, typisk för 1870-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län 1991-10-08, Dnr 221-6445/90
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582718
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Byggnadsbeteckning21400000704286http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704286Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.833392714408868,56.09155152766985http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000704286http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000704286http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000704286RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704286
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd i trä på en sockel av sten. Fasaderna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är ett brant sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. På långsidan mot gården finns en (senare?) utbyggnad med en farstu. Dörrar och fönster är vitmålade liksom omfattningar och takbrädor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357165
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningBostadshuset är uppfört kring sekelskiftet år 1900 och innehåller tre lägenheter med separata källare. Uppfört i tegel med vitputsade väggar och ett sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. På taket finns tre skorstenar av tegel. På gavelrösten sitter en brunmålad panel. Fönstren är spröjsade med tre rutor i varje båge och gråmålade. Nedtill på fönstren finns en putsad fönsterbänk täckt av en gråmålad plåt. Entrédörrarna mot vägen är brunmålade med ett mindre fönster i den övre delen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357166
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
HistorikHistorikHenckelska gården anlades på 1680-talet som en handelsgård i korsvirke av borgmästaren Herman Schlyter. Från anläggningstiden kvarstår huvudbyggnaden i hörnet Norra Storgatan - Springpostgränden. Gården präglas dock av en ombyggnad, företagen på 1760-talet av dåvarande ägaren F. W. Köster. Huvudbyggnaden fick den panelbeklädnad som ännu är synlig på gaveln mot gränden. Längan uppåt gränden och en länga inne på gården tillkom, liksom den lilla trädgårdsanläggningen omedelbart öster om byggnaderna. En ombyggnad av huvudbyggnadens fasad åt Norra Storgatan skedde på 1920-talet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997250
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21400000704338http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704338Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 5BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.828875057209265,56.08950405709386http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000704338http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000704338http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000704338RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704338
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21000000988369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988369Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 14BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.830658739284285,56.08784020020131http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000988369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000988369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000988369RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988369
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21000000988383http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988383Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 21BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.833206050471281,56.0917439031474http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000988383http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000988383http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000988383RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988383
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21000000988381http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988381Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 20BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.8328320906838,56.09186652049632http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000988381http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000988381http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000988381RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988381
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
BRUNNSHOTELLET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikStora hotellet uppfördes omkring 1880 efter ritning av en arkitekt Stenberg från Stockholm, på platsen för det nedbrunna gamla hotellet och tillbyggdes 1907. Det är en panelklädd tvåvåningsbyggnad med veranda i morisk stil. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704288
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Bårslövs kyrka
HistorikHistorikBårslövs kyrka byggdes troligen vid 1100-talets mitt och bestod då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid byggda av kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. Stenen bröts ovanför landborgen norr om Helsingborg. Taket var ett plant brädtak i långhuset. Ingångar fanns på norr och södersidan. Ett kvadratiskt västtorn byggdes under romansk tid, möjligen 1200-tal. Uppmätningar av tornets murar visar att det uppförts under två byggnadsfaser. Tornet har förmodligen utvidgats västerut vid någon tidpunkt. 1300-talet är en tid av ekonomisk stagnation med missväxt och pest och kyrkobyggandet stod stilla. På 1400-talet var det tvärtom och många kyrkor valvslogs. Under 1400-talet slogs kryssvalv av tegel i tornet och i långhuset. Vid denna tid uppfördes också ett vapenhus vid långhusets sydportal och ett trapphus till tornet. Den stora befolkningsökningen och tidsandan krävde en större kyrka på 1800-talet. Kyrkogång var regelbunden och obligatoriskt för lantbruksbefolkningen. CG Brunius gjorde ett förslag 1852 på hur kyrkan kunde utvidgas med korsarmar i norr och söder. Hans ritningar genomfördes aldrig då de gamla murarna på långhuset inte ansågs hålla men förslaget inspirerade byggmästare Anders Haf som gjorde ett nytt förslag. 1858 byggdes kyrkan om efter Hafs ritningar. Detta innebar att det medeltida långhuset, koret och absiden revs. Endast tornet och delar av långhusets västfasad sparades. Till detta uppfördes ett nytt långhus med absid. Nybyggnaden byggdes av gråsten med inslag av material från den rivna kyrkan. Anders Haf hade tagit intryck av Brunius stil och ritade kyrkor i hans anda. 1884 byggdes en orgelläktare i kyrkans västra valvfack och ny orgel installerades. Läktare och orgelfasad ritades av arkitekt Henrik Sjöström, Lund. 1916 ändrades och flyttades klockornas upphängning i tornet efter förslag av Theodor Wåhlin. Då gjordes också nya ljudöppningar i tornet. 1943 gjordes en större inre renovering efter Eiler Græbes ritningar. Bänkarna byggdes om, nya golv av tegel och kalksten lades in, ny upphängning av predikstolen, installation av elektriskt ljus och värmeledning. Entréportarna ersattes av kopior 1957 och 1961 sattes nya dörrar in mellan vapenhus och långhus efter Aina Berggrens ritningar. Tornets takskiffer ersattes med kopparplåt 1968. 1990 gjordes en yttre och inre restaurering av Forsberg och Wikerstål arkitektkontor som omfattade bland annat nytt tegeltak, nya innerfönster, bänkarna ekådrades, konservering av inventarier och kalkmåleri. 1998 kalkades fasaderna och sockeln ströks med stenkolstjära. Handikappramp och trappa av granit byggdes framför västporten 2011. Samma år togs tre bänkar bort för att skapa en cafédel i nordvästra hörnet av långhuset.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439913
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Den gode herdens kyrka
TaktäckningsmaterialHistorikEn så kallad vandringskyrka restes 1969 till det nybyggda bostadsområdet. 1977 bröts Filborna församling ut ur Maria församling och planeringen av en ny kyrka började. En arkitekttävling genomfördes 1980-81 som vanns av Lars och Kerstin Holmer och deras förslag uppfördes. 1984 invigdes den nya kyrkan. Vandringskyrkan flyttades till Norrland. Underhållsarbete har skett fortlöpande på kyrkan och en ny ljudanläggning har installerats. Lars Holmer (1929-2002) var arkitekt och konstnär med kyrkan som främsta uppdragsgivare. Kerstin Holmer (1937-) är trädgårdsarkitekt och konstnär. Pär Andersson (1926-2015) som dekormålat kyrkan var konstnär utbildad på Konstfack och Konstakademin. Han har utsmyckat t ex Visby domkyrka och kyrkorna i Storfors, Kumla, Gothem och Källunge.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582010
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
DR 336, Allerums kyrka
PlatsMaterialbeskrivningSten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/064f24e3-c4a4-467d-9c93-517c2f95ae62
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
DR IK55, Fjärestad
Signum2Ursprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/243a2c64-ee6f-4e68-bf7f-af08f5619f6c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
DR SvK96;36, Raus kyrka
Signum2AnteckningarEj runologiskt granskad. Ett 10-tal runor och bomärken på takstolarna.
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/1284ca3c-fe72-4a10-80a7-e6c287ee2627
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Ej utrett
Historiska/ursprungliga kategorier21000000997242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997242Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG KÄRNAN NORRA 26 - husnr 5Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Helsingborg , Stift: Lunds stift, Församling: Helsingborgs Maria församlingNybyggnadsår: 1700 - 179912.694743631745512,56.04797895738718http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997242http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997242RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997242
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Ej utrett
Byggnadsbeteckning21000000997484http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997484Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG SOCKERBRUKET 2 - husnr 1Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Helsingborg , Stift: Lunds stift, Församling: Helsingborgs Maria församlingNybyggnadsår: 1929 - 192912.693342105988828,56.04853580971014http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997484http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997484http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997484RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997484
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Ej utrett
Byggnadsbeteckning21000000997482http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997482Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG SOCKERBRUKET 2 - husnr 1Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Helsingborg , Stift: Lunds stift, Församling: Helsingborgs Maria församlingNybyggnadsår: 1850 - 185912.693342105988828,56.04853580971014http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997482http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997482http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997482RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997482
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Ej utrett
Historiska/ursprungliga kategorier21000000997244http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997244Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG KÄRNAN NORRA 26 - husnr 4Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Helsingborg , Stift: Lunds stift, Församling: Helsingborgs Maria församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.695129331704033,56.0479716501219http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997244http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997244http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997244RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997244
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Elinebergskyrkan
Bebyggelse - byggnadByggnadsdelKyrkodel
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548713
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
ESSENSKA VILLAN
Bebyggelse - byggnadHistorikPatriciervilla, byggd 1846-47 av greve G von Essen efter ritningar av den danske arkitekten G F Hetsch och senare inköpt av konsul Nils persson, vars son Ivar P:son Henning med maka donerade den till Helsingborgs stad. Villan är uppförd i klassicistisk stil av tegel med ljus slätputs och lågt valmat koppartak. Fasaden domineras av en mittrisalit med en kolonnburen balkong i huvudvåningen. Byggnaden, som omges av en park, inrymmer nu en sjuksköterskeskola. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-063
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582803
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Fd bårhus
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningByggnaden är vitputsad frånsett ett antal gråstenspartier, vars utformning efterliknar stenmuren på kyrkogårdens västra sida. På västra gavelröstet finns ett stort blinderat kryckkors. Sadeltaket är täckt med röda tegelpannor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052206
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Fjärestad 33:1 - husnr 2
FasadmaterialHistorikEtt gravkapell, invigt 1954 och ritat av Eiler Græbe, står sydväst om kyrkan på nya kyrkogården. Fasaden är vitputsad och taket är täckt med rött tegel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043310
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Fjärestads kyrka
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka med nytt långhus och kor. Den gamla kyrkan revs, endast tornet och en del av långhusets västgavel sparades. Den nya kyrkan ritades av byggmästare Anders Haf från Viken som också ledde byggnadsarbetet. Enligt legenden byggdes den nya kyrkan utanför den gamla kyrkan som fortsatt användes under byggtiden. En ny entré togs upp i väster i tornet. En utvändig trappa till tornet revs och ny uppgång till tornet gjordes från vapenhuset. Anders Haf ritade och var byggmästare även för den närbelägna kyrkan i Bårslöv och kyrkorna har flera likheter. Kyrkan har under årens lopp underhållits, renoverats och kalkats ett flertal gånger. 1939 gjordes en inre renovering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, innebärande bl a att bänkarna byggdes om, kortades och målades om. Nya golv lades. Kaminerna togs bort och ny värme installerades. 1946 fick kyrkan ett nytt altarskåp. Skranket mellan kor och sakristia togs då bort. 1960 sattes innanfönster in ritade av arkitekt Aina Berggren. 1968 sattes en ny ytterdörr in till sakristian ritad av Torsten Léon Nilsson. 1980 isolerades valven på vinden och nytt skiffertak lades. Vid en yttre renovering 1999 upptäcktes en inmurad relief föreställande ett lejon huggen i sandsten. Stenreliefen har romansk karaktär och har antagligen varit placerad som stöd för sydportalens valvbåge. Reliefen kalkades över för att skydda den mot vittringsskador. En kopia placerades i vapenhuset. 2011 byggdes ny ramp och trappa av granit framför västentrén och ny beläggning med bya-sten lades på gången från parkeringen. Två bänkar har tagits bort och en caféhörna inretts längst bak i långhuset under senare år.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439914
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Fleninge kyrka
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningKyrkan består av de äldsta delarna med kor, absid och långhus tillbyggt med torn i väster och breda korsarmar i norr och söder. Korsarmarna når från koret i öster och nästan hela långhusets längd. Av det ursprungliga långhuset är det bara dess västra del som är bevarat och tornets östra sida rider på dess västra gavel. Samtliga fasader är spritputsade och vitmålade och nedtill försedda med en utskjutande, svartmålad sockel. På korsarmarna, koret och långhuset finns ett sekundärt, kraftigt profilerat listverk. Den enda synligt bevarade, romanska, muröppningen är en smal ljusöppning med sandstensomfattning i absiden. Kyrkans ursprungliga syd- och nordportaler finns inte kvar men hel del finhuggen sandsten har tillvaratagits som kan komma från dessa. Nuvarande ingångar till kyrkan finns i korsarmarna, tornet och absiden. Ingångarna till korsarmarna utgörs av höga portaler med en klassicerande portalomfattning och stora halvcirkelformade lunettfönster. Den norra porten är en pardörren av trä från 1800-talet medan södra dörren är kopparbeklädd med driven dekor. Ytterdörr i väster består av en kopparklädd pardörr. Kring dörröppningen finns en raksluten kvaderindelad omfattning. I sakristians norra sida samt till torninbyggnaden på tornets norra sida finns mindre ingångar med panelklädda och grönmålade dörrar. Kyrkans fönsteröppningar är rundbågsformade och fönsterbågar av grönmålat trä med småspröjsade glas. Till tornets klockvåning finns en ljudöppning i varje väderstreck i form av rundbågiga öppningar med kopparbeslagna luckor. Yttertaket är täckt med koppar i skivtäckning och tornet kröns av en öppen lanternin med krönkors. En skorsten finns i nock till norra korsarmen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439915
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
FLYGELBYGGNAD
HistorikHistorikEn mindre gårdsflygel, uppförd efter ritningar av Mauritz Frohm 1877, är sammanbyggd med huvudlängan.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001624580
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Frillestads kyrka
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull, Frillestads kyrka består av ett medeltida västtorn och ett långhus från 1877 med tresidig avslutning. Det nuvarande långhuset ersatte ett medeltida långhus med kor och absid. Enligt äldre beskrivningar var den gamla kyrkodelen byggd av sandsten. Lokala traditioner säger att stenen till kyrkan hämtades från ett stenbrott väster om kyrkan. Kyrkan tillhör troligtvis en av de äldre kyrkorna i Helsingborgsområdet och dess äldsta delar uppförda på 1100-talet. Det medeltida tornet har kvadratisk planform och var smalare än den medeltida kyrkans långhusgavel, vilket brukar definieras som litet kvadratiskt torn. Dessa torn har ofta en tidig datering i förhållande till de större, senmedeltida tornen. En möjlig datering för tornet bör vara mellan 1100-1300-talet. Tornet är uppbyggt av fint huggen Helsingborgsandsten vilket är ytterligare ett tecken på att det har uppförts under den romanska byggnadsperioden. Murverksundersökningar av tornet visar att det kan ha uppförts som en självständig byggnadsdel eftersom spår av anslutande långhusdel saknas i murverket. En möjlig tolkning som framförts av byggnadsantikvarie Petter Jansson är att tornet uppförts i anslutning till ett långhus av trä som senare ersatts av det romanska långhuset av sandsten. En annan förklaring kan vara att västra gaveln till en äldre långhusdel helt eller delvis rivits i samband med att tornet byggdes. Tornbågen, dvs. öppningen i bottenplan mellan långhuset och koret är en ursprunglig öppning och var till en början den enda ingången till tornet. Tornets övre våningar nåddes troligen via en invändig trätrappa. Från början var tornet oputsat både in- och utvändigt och i dess bottenvåning fanns lågt sittande nischer. I den ena av nischerna påträffades vid undersökningar på 1950-talet, en flaska av glas samt ben och spikar inlindade i tyg. Dessa tolkades som en slags besvärjelse som murats in i nischerna vid något tillfälle. En annan möjlighet är att det är reliker till ett sidoaltare. Längre upp i tornets östra fasad, har en ursprunglig, rundbågig öppning dokumenterats. Öppningen var belägen ovanför långhusets gavelkrön ungefär i höjd med tornets ljudöppningar mot söder, norr och väster. Öppningen kan ha fungerat som ljudöppning och murades igen vid okänd tidpunkt. Fragment av romanska kalkmålningar på återanvända sandstenar i den nya kyrkan visar att den medeltida kyrkan dekorerades med kalkmålningar redan under romansk tid. Under 1400-talet valvslogs kyrkan invändigt och valven dekorerades med kalkmålningar. Valven anses vara målade av samma skola som utförde målningar i Södra Åsums kyrka och kan konsthistoriskt dateras till 1400-talets andra hälft. I samband med att valvet slogs i tornet gjordes sannolikt en ny ingång till tornets övre våningar via ett utvändigt trapptorn till en muröppning i tornets norra sida. Någon gång under medeltiden, troligen under sen medeltid, byggdes också ett vapenhus på långhusets södra sida. År 1837 beslutades att vapenhuset skulle rivas och nya ingångar till kyrkan skulle göras i tornets västra sida och till absiden. Möjligen gjordes detta först några år senare. Ett förslag till utvidgning av kyrkan med korsarmar upprättades 1863 av byggmästare Anders Haf, Viken. Förslaget utfördes aldrig eftersom församlingen ansåg att sikten skulle bli dålig i korsarmarnas bänkkvarter. År 1866 beslöt man istället att riva den gamla kyrkan, undantaget tornet, och bygga en ny kyrka. Ombyggnaden genomfördes år 1877 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Enligt lokala berättelser byggdes den nya större kyrkan runt den gamla, som revs först när den nya kyrkan var färdig. I samband med ombyggnaderna revs också tornets utvändiga trapptorn och en ny invändig trappuppgång gjordes genom tornvalvet. Tornets gavlar murades om med trappgavlar. Torntaket täcktes troligtvis med galvaniserad plåt medan spån lades på salkyrkan. Inne i den nya salkyrkan tillkom en orgel år 1890. Denna tillverkades av orgelbyggare Carl Elfström som också ritade en orgelläktare i nygotisk stil. Den nya läktaren målades i samma färg som altaruppsatsen och korskranket. Inredningen var målad i en grå färgskala medan bänkarna var målade i ekfärg. På 1920-talet täcktes kyrkans tak om med rött tegel. Vid 1930-talets början anlitades arkitekt Eiler Graebe för att upprätta program för kyrkans renovering. Renoveringen genomfördes först 1953-54 och omfattade nytt värmesystem, nytt golv och nya bänkar, ny inredning i sakristian, nytt altare och altartavla, flyttning av predikstolen samt ommålning av interiören. Samtidigt frilades och konserverades medeltida målningar i tornet av konservator C. O. Svenson. I samband med renoveringen gjordes en arkeologisk undersökning under ledning av museiintendent Torsten Mårtensson. Från den medeltida kyrkan dokumenterades tre äldre golvnivåer, grundläggningen till det medeltida altaret i absiden och en medeltida dopfuntsfot. En hel del sot och smält bly påträffades vilket tolkades som tecken på brand. Sockelstenarna till det mede
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043278
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Förmansbostad
Historiska/ursprungliga kategorier21400000704258http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704258Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 3FörmansbostadLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.830327685818128,56.08767803005537http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000704258http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000704258http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000704258RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704258
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Förråds- och personalbyggnad
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningBredvid bårhuset finns en enkel förråds- och personalbyggnad med väggar i rödmålad panel och tak av korrugerad asfaltspapp.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052205
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
garage
Byggnadsbeteckning21420000047016http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047016Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG BYTTAN 13 - husnr 2garageLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Mörarp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församling12.880795651174159,56.05698281677353http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047016http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047016http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047016RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047016
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
GARAGE
Byggnadsbeteckning21000000972369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000972369Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG SIGNESTORP 5:21 - husnr 6GARAGELän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kattarp , Stift: Lunds stift, Församling: Välinge-Kattarps församlingNybyggnadsår: 1835 - 186512.78000954660262,56.13726529792296http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000972369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000972369http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000972369RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000972369
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Garage
Historiska/ursprungliga kategorier21000000988371http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988371Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 15GarageLän: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1800 - 189912.831499430611636,56.08903909642971http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000988371http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000988371http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000988371RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000988371
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHelsingborg
Gustav Adolfs kyrka
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKyrkan är genomgående byggd i nygotisk stil med symmetri, höjdsträvan och är rikt dekorerad. Murarna är i rött maskinslaget tegel med utsmyckningar av formgjutet tegel, granit och glaserat tegel. Samma arkitekturelement upprepas i fasaden som delas in i horisontella och vertikala linjer av gesimser och strävpelare. Södra och norra fasaden är lika. Taken är täckta av skiffer förutom tornets tak som är belagt med koppar. Kyrkan grundplan är en latinsk korsplan. Den består av ett långhus, tvärskepp åt norr och söder, ett smalare kor med tresidig absid i öster och ett 67 meter högt torn i väster. På ömse sidor om tornet finns lägre trapptorn. Två trapptorn finns också i vinkeln mellan kor och korsarmar. På södra och norra sidan av koret finns mindre utbyggnader för sakristia och kontor. Ett flertal strävpelare finns runt kyrkan. Kyrkans grundläggning är gjuten betong. Sockeln är av huggen granit med hålkälsprofil. Murarna är genomgående uppförda av maskinslaget, rött, slätt tegel i koppförband med rikliga inslag av formtegel. Fogbruket är mörkgrått. Två utkragande gesimser, listverk, av brungult glaserat tegel löper runt fasaden. Den övre horisontella gesimsen är i underkant av långhusets fönster. Ytterligare högre upp på fasaden finns två horisontella band av mörkbrunt tegel. Överst på fasaden finns en fris av formgjutet tegel och en takgesims. De vertikala smala strävpelarna runt hela fasaden smalnar av etappvis uppåt. Trappstegen i strävpelarna är avtäckta med glaserat tegel lika gesimsernas. Kyrkan har totalt åtta ingångar. Huvudingången är i väster genom tornet. Ytterligare dörrar finns på tornets norra och södra sida, i korsarmarna och i de små trapptornen vid koret. Dessutom finns en källaringång. Nyligen har trapptornens entréer avgränsats med metallstaket. Samtliga dörröppningar är ursprungliga utom källarens och är stickbågiga med rakslutna dörrar från 1963 klädda med lackad ekpanel. Trapporna till dörrarna är gjorda av granit lika sockeln. Huvudingången ligger dock i nivå med marken. Portarna sitter i prydnadsgavlar, så kallade vimperger. I de triangulära gavelröstena finns cirkulära- eller trepassformade blinderingar. Gavelns kanter kröns av ett listverk av knoppformat ornament i stengods och i gavelspetsen en korsblomma. Dörrarna omges med spetsbågiga omfattningar i flera språng uppbyggda av formgjutet tegel av rundstavar. Vid huvudentrén är blinderingarna i gaveltympanon fyllda av bronsreliefer från 1971. Korsarmarnas prydnadsgavlar flankeras av strävpelare krönta av små fialer med torntak. Fönsteröppningarna är uppbyggda av masverk med omfattningar av profiltegel. Fönsterfallen är avtäckta med glaserat tegel. Fönstren i långhuset består av två spetsbågiga fönster delade av en murpelare med ett trepassfönster ovanför. Öppningarna sitter i spetsbågiga, blinderade och putsade murnischer. Fönstren i långhuset har yttre glaset i en järnram delad med tre horisontella spröjsar. Det inre glaset är småspröjsat med blyspröjsar. Korets och småtornens fönster är varianter på långhusets men är mindre och smalare. På korsarmarna och tornet finns varsitt stort rosettfönster med mindre cirkulära öppningar. Rosettfönstren sitter ovan prydnadsgavlarna. Dessutom finns tre- och fyrpassformade fönster och rektangulära källarfönster. Tornet har i alla väderstreck dubbla lansettformade ljudöppningar, täckta av kopparklädda jalusier. Tornur av frostat glas sitter i frontespiser på tornets fyra sidor. Tornets oktagonala höga spira med tälttak täcks av skivtäckt kopparplåt. Spiran kröns av en knopp och ett krönkors. Yttertaken på långhus, kor och korsarmar har sadeltak medan de små tornbyggnaderna och övriga takfall har tälttak. Samtliga är täckta med skiffer lagt på brädor. På långhusets och korets tak finns mycket små kopparinklädda takkupor. Takavvattningen är fotrännor av koppar. De flesta stuprör är av koppar med några stuprör är utbytta mot brun plåt. Stuprörshattarna är profilerade. Tornet har vattenutkastare i form av drakhuvuden.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048973
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT