PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

AGARDHIANUM

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningAgardhianum (M17505) är uppförd i två våningar med inredd vind. Planen är utlagd som ett kors med snedställda yttermurar som förbinder korsarmarna. Sockeln är uppförd av Hardebergasandsten och fasaderna är av handslaget, oputsat gult tegel med en utkragad takfotslist. Sadeltaket var ursprungligen belagt med skiffer, som delvis är ersatt av eternit. De höga, smala och rundbågiga fönstren sitter tre och tre, och i de fyra gavelröstena finns ett runt vindsfönster. Huvudentrén mot sydväst är rundbågig och har en port i ek och glas med blyspröjsat överljusfönster. Byggnaden har utvändigt kvar sin karaktär från byggnadstiden med de oputsade tegelfasaderna, takmaterialet och rundbågiga fönsteröppningar. Invändigt finns delar av den fasta inredningen med trappa, trappräcke, dörrar och foder kvar. Även planlösningen med de förhållandevis stora rummen är till stor del bevarad.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357047
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

Allhelgonakyrkan

Bebyggelse - byggnad

ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Vapenhus, Kor - Rundat korutsprång

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440079
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

ANATOMISKA INSTITUTIONEN

Byggnadsbeteckning

HistorikAnatomiska institutionen uppfördes 1896-97 efter ritningar av Salomon Sörensen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984485
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

ARKIV (K0122.031)

Historiska/ursprungliga kategorier

21000001494620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001494620Bebyggelse - byggnadLUND REVINGE 1:12 - husnr 197ARKIV (K0122.031)Län: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Revinge , Stift: Lunds stift, Församling: Södra Sandby församling13.499503728901923,55.71620847283204http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001494620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001494620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001494620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001494620
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

ASTROGRAFHUSET

Bebyggelse - byggnad

HistorikSydväst om observatoriebyggnaden står, rörligt på räls, astrografhuset innehållande astronomiska instrument. Astrografhuset är en hög fyrkantig byggnad med tälttak av plåt och grågul fasadpanel.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998770
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BANVAKTARSTUGAN I HÅSTAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBanvaktarstugan i Håstad ligger utmed linjen Lund-Örtofta, en del av Södra stambanan, och uppfördes i samband med linjens öppnande 1857. Den byggdes enligt 1855-års modell efter SJs typritningar av Adolf W. Edelsvärd och är därmed en av de första i Sverige. Banvaktarstugan är klädd med mörkröd liggande fjällpanel med undantag av gavelspetsarna med locklistpanel. Hörnknutar, omfattningar och vindskivor är vitmålade. Sadeltaket har utskjutande takfot med synliga profilsågade bjälkändar och är klätt med enkupigt tegel med undantag av källarläm och förvaringsutrymme vid västgaveln som har slät, tjärad papp. Idag återfinns den ursprungliga planlösningen efter Edelsvärds typritningar från 1855-års modell. En del äldre fast inredning såsom dörrar och fönster samt dess foder finns bevarad. I övrigt präglas stugans interiör av en ombyggnad som gjordes på 1960-talet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982364
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

Bod

Byggnadsbeteckning

21000000998448http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998448Bebyggelse - byggnadLUND PARADIS 35 - husnr 1BodLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Lund , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1700 - 179913.192961686662567,55.706342188693895http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000998448http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000998448http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000998448RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998448
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

Bonderups kyrka

Byggnadsdel

ByggnadsdelTorn - Väster, Absid - Polygonal, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Trappgavel, Kor - Fullbrett, Torn - Västtorn

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028667
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikGatuhuset Bredgatan 19, uppfördes år 1794 i två våningar i ekkorsvirke. De spritputsade fasaderna är avfärgade i ljust gult och det branta sadeltaket är idag klätt med eternitplattor, fönstren är sexrutade. En brandförsäkringshandling ger värdefull information om hur huset disponerades 1828. Första våningen inrymde förstuga, sex boningsrum, tre garderober samt inkörsport. I andra våningen fanns förstuga, sju boningsrum och två garderober. Inget kök fanns i huset; detta var förlagt till norra gårdslängan som numera är riven.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000985160
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikÅr 1848, åtta år efter att bostadshuset byggts, lät Brunius uppföra ett gulputsat tegelhus i två våningar längs Magle Lilla Kyrkogata. Huset var huvudsakligen avsett för spannmålslagring, idag inrymmer det bostäder och butiker.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982866
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGatuhuset Bredgatan 21 uppfördes 1790 och byggdes om 1832. Gatuhuset är två våningar högt och har stomme i ekkorsvirke och bränt tegel i facken. Fasaden har ljusgul spritputs. Det valmade sadeltaket är idag klätt med eternitplattor. Gården var tidigare kringbyggd enligt traditionellt mönster med huvudbyggnaden utmed gatan och innanför denna, kring den långsmala gårdsplanen, fanns uthus, magasin och stall. Gårdsbyggnaderna revs 1979. Både huvudentrén och inkörsporten i norr har dubbla fyllningsportar. Mot gårdssidan finns en öppen veranda med lövsågerier i brunt och vitt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000985162
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS MED BUTIK

Bebyggelse - byggnad

21000000983860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000983860Bebyggelse - byggnadLUND GLÄDJEN 15 - husnr 9001BOSTADSHUS MED BUTIKLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Lund , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1804 - 180413.192055630383035,55.70618440255694http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000983860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000983860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000983860RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000983860
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS MED BUTIK

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDe tre sammanbyggda tvåvåningshusen i kvarteret Glädjen är alla uppförda i korsvirke av ek med tegelfyllningar. Hörnhuset byggdes sannolikt på 1740-talet av kopparslagaren Johan Bergman.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000983866
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOSTADSHUS MED BUTIK

Byggnadsbeteckning

HistorikDe tre sammanbyggda tvåvåningshusen i kvarteret Glädjen är alla uppförda i korsvirke av ek med tegelfyllningar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000983868
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BOTANISKA MUSEET

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningBotaniska museet (M17502) vid Östra Vallgatan är uppfört i två våningar med källare och två inredda vindsplan. Den utvändigt i princip helt bevarade byggnaden vilar på en sockelvåning av finhuggen granit och fasaden är uppförd av handslaget Helsingborgtegel med en utkragad takfotslist samt sågtands- och rundbågsfriser. Gavelröstena har långsmala, putsade blinderingar. Sadeltaket är täckt med glaserat tegel och har skorstenar med krön av glaserat tegel. Fönsteröppningarna är stickbågiga och har i det flesta fall rakt avslutade, spröjsade treluftsfönster. Mot öster varierar fönstertyperna och här finns också ett burspråk i andra våningen. Huvudentrén mot Östra Vallgatan nås via en trappa och balustrad av granit. Portöppningen är rundbågig och har en kopparklädd port med överljusfönster. På överliggaren mellan port och överljusfönster är uthugget Botaniskt museum. Entrén mot öster är mindre och rakt avslutad med en kopparklädd port. I fasaden finns flera ursprungliga detaljer som mönstrade järnband till stuprören, dekorativa ankarslutar, mönstermurat tegel och fönsterbleck av kopparplåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357045
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

BRYGGHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

21000000998540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998540Bebyggelse - byggnadLUND THOMANDER 1 - husnr 1BRYGGHUSLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Lund , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1855 - 185513.197031735501517,55.70717807515062http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000998540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000998540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000998540RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998540
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

Brygghus

Historiska/ursprungliga kategorier

21000000998444http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998444Bebyggelse - byggnadLUND PARADIS 35 - husnr 9003BrygghusLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Lund , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1780 - 178913.19318515083273,55.70621738546488http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000998444http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000998444http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000998444RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998444
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

DALBY KUNGSGÅRD

Historik

HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till senmedeltid. Det är oklart om det idag finns bevarade delar från 1200-talet. I byggnadens grund finns delar som är uppförda under 1300-talets första hälft. Då tog man till vara kvaderstenar, fyrkantigt huggna stenar, från den rivna tidigmedeltida kungsgården. Utmed huvudbyggnadens östra fasad löper den medeltida korsgången. Sex valv av sannolikt ursprungliga totalt tio är bevarade. Korsgången tros tidigare ha löpt omkring hela klosteranläggningens gårdsrum. Marknivån låg sannolikt lägre då, i höjd med golvnivån i korsgången. Två spetsbågiga gotiska fönsteröppningar som kan vara ursprungliga återfinns på byggnadens östra fasad. Spår av liknande fönsterbågar syns på båda långfasaderna. År 1388 brann klosteranläggningen, betydande delar av huvudbyggnadens murverk stod dock kvar och kunde användas vid återuppbyggnaden. Byggnadens takstol har genom dendrokronologi daterats till åren 1510-1515. Under 1700- talets senare hälft byggdes taket om och fick sin nuvarande form. En teckning från mitten av 1700-talet avbildar huvudbyggnaden med bevarad medeltida utformning med trappstegsgavlar. Huvudbyggnaden har tidigare varit sammanbyggd med kyrkans norra sidoskepp. Utgrävningar har visat att byggnadens södra gavel är uppförd senare än resterande murverk. Den nyare muren ligger innanför rester efter en ursprunglig gavelmur. Sannolikt har befintlig gavel tillkommit i samband med att kyrkans norra sidoskepp revs i mitten på 1700-talet. Vid denna tid genomfördes även omfattande ombyggnationer av huvudbyggnaden, då bland annat fasaderna putsades och målades gula. Under en ombyggnad 1841 ledd av arkitekten C G Brunius, tillkom strävpelaren som förbinder kyrkan och huvudbyggnaden. Även huvudbyggnadens norra gavelparti är uppfört senare än resterande murverk och i ett annat läge än den ursprungliga muren. Förändringarna i det norra gavelpartiet kan förklaras med att huvudbyggnaden tidigare har varit förbunden med den norra längan i klosterkomplexet. Byggnadens sockel var tidigare tjärad, vilket syns på äldre fotografier. Huvudbyggnaden har fasader med vitkalkad slätputs. Exteriören påminner stilmässigt om 1800-talet, men med oregelbunden fönstersättning. Utmed takfoten finns en murad gesims med trappstegsmotiv. Västra långsidans fasad är tillbyggd med ett rödmålat vindfång från tidigt 1900-tal. Östra långsidans fasad förstärks av nio strävpelare i vitputsat tegel som avtäcks med enkupiga tegelpannor. Södra fasaden är förenad med kyrkans norra fasad genom en kraftig strävpelare med båge. Strävpelaren i vitputsat tegel är avtäckt med enkupiga tegelpannor. Marken närmast byggnadens södra gavel är belagd med kullersten. Fönstersnickerier på byggnaden är grönmålade, utformningen varierar något men de flesta är tvåluftsfönster med spröjs och tre rutor per luft. Samtliga dörrar är brunlaserade. Västra långsidans tillbyggda vindfång huvudentrén - har rödmålade fönsterposter och brunmålad dörr. Två gotiska omfattningsnischer finns bevarade på östra långsidans fasad och spår efter ytterligare två är synliga i putsen. Taket är ett helvalmat säteritak. Taket är sedan 1942 täckt med röda enkupiga tegelpannor av fabrikat Veberöd. Taket var dessförinnan täckt med papp. Takfoten är täckt med två delvis överskjutande över varandra snedställda vitmålade brädor. Utmed taket löper en rödmålad takränna av plåt. Takåsen har tre skorstenar i murat rött tegel. Under tegelpannorna finns spån- och papptak bevarat. Vindfånget vid huvudentrén på östra fasaden är ett tegeltäckt säteritak. Stommen är murad i gråsten och stortegel av medeltida format. Grunden utgörs av en mur i gråsten och tegel. Takstolen är till stor del förnyad. Rester av en äldre takstol med mittstolpar och snedsträvor finns i byggnadens södra del.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357050
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länLund

Dalby kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkader och klerestorium (fönstervåningen i mittskeppets högvägg) och lägre sidoskepp med portaler åt söder och norr. Rester av blytak har återfunnits vid utgrävningar på kyrkogården vilket tyder på att kyrkans tak ursprungligen var täckta med blyplåt. Kyrkorummet var antingen öppet upp till takstolarna eller hade ett plant trätak. Möjligen föregicks den nuvarande stenkyrkan av en stavkyrka i trä. Några spår av en sådan kyrka har emellertid inte kunnat beläggas. 1066 flyttade biskop Egino till Lund för att ta vid när den engelske biskopen Henrik avlidit. Dalby kyrka förlorade därmed sin ställning som biskopskyrka och blev istället klosterkyrka till det kloster som växte fram i anslutning till kyrkan. Omkring 1080 avled Sven Estridsens son, kung Harald Hen, och begravdes i Dalby. Mellan åren 1080 och 1086 var kung Knut den helige beskyddare av Dalby kloster. Knut den helige lär bland annat ha skänkt en väldig rund bronskrona med formen av en stadsmur med torn och portar till kyrkan. Troligen var det även han som skänkte den så kallade Dalbyboken, ett evangelium präntat på pergament med målade bilder av de fyra evangelisterna. Boken är troligen är Danmarks äldsta bevarade handskrift och förvaras idag i Köpenhamn. Under 1100-talet fortsatte arbetena på kyrkan och omkring 1130 revs delar av västra gaveln och ett nytt västverk byggdes som flankerades av två trapptorn. Långhuset kortades då med en arkadbåge åt väster. Västverket omfattade minst två våningar med valvslagen förhall i bottenvåningen som tidigare fungerat som krypta. Anledningen till att västverket byggdes om så pass tidigt kan ha berott på övergången från biskopskyrka till klosterkyrka. Spår i murverket tyder på att det kan ha funnits en svalgång som ledde från kungsgården väster om kyrkan direkt till våningen ovanför förhallen, vilken kan ha fungerat som kunglig loge. Runt år 1200 uppfördes en lektoriemur mellan långhuset och koret, för att dela av klostrets del i öster från församlingskyrkan i väster. Troligen började klostret norr om kyrkan byggas i samband med detta. Ett kor med absid uppfördes åt öster, sannolikt för att skapa mer plats åt agustinerorden. Vid seklets mitt valvslogs kyrkans östra delar, mitt- och sidoskepp samt kor. Tegelpilastrar murades vid varannan av arkadpelarna för att bära upp valven. Vid samma tidpunkt byggdes även västverket om och ett kraftigt kvadratiskt torn uppfördes över förhallen och västverket. Det tidigare smala tornet hade då rivits eller möjligen rasat. Två murpelare byggdes i förhallen för att bära upp tornkonstruktionen. På pelarnas hörnkedjor finns stenhuggarmärke i form av en korstriangel, vilka är desamma som förkommer i Lunds domkyrka. Medeltidsarkeologen Erik Cinthio har daterat korstriangeln till omkring 1250. En murverksundersökning som utfördes 1977 tyder på att tornets västra mur senare rasade och skadade delar av västverket. En innervägg fick då ny funktion som yttermur och de södra och norra murarna försågs med gavlar. Tornet fick därmed sin nuvarande utformning. Vapenhuset daterades vid en murverksundersökning 1987 till slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet och är uppfört på grundmurarna till västverkets tidigare sydtorn. Dagens vapenhus har en våning och vind. Spår av tidigare våningsplan och fönster tyder på att vapenhuset sannolikt var åtminstone en våning högre då det byggdes. 1388 var elden lös i Dalby och både kyrkan, klostret och byn skadades. I mitten av 1400-talet skadades kyrkan ytterligare vid den svenske kungen Karl Knutssons härjningar i Skåne. Året efter reformationen i Danmark, det vill säga 1537, drogs klostret in till kronan. Underhållet av den stora kyrkan föll då helt på församlingen. Efter detta lär kyrkan ha utsatts för flertalet härjningar och ödeläggelse. 1645 brändes Dalby i Horns krig. Det är möjligt att det norra sidoskeppet och de två klosterlängorna revs i samband med detta. Karl XI befallde 1686 att absiden i Dalby skulle rivas och att materialet skulle transporteras till Malmö där den tyska kyrkan höll på att uppföras. Troligen revs då även koret. Vid sin skånska resa 1749 skrev Carl von Linné om Dalby kyrka: Altaret i Kyrkan med de derjämte stående pelare woro af marmor. Funten war stor och präktig af cote quartzola uthuggen på gammalt sätt. Vidare fanns munkstolar, stora gamla träbilder och andra Påfwiska reliquier. Kyrkan f

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439691
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT