Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarPublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
Besekilla
BeskrivningBeskrivningKälla med avlopp mot N. Undersökt 1974 av mätningstekniker Nagy,Lund. Inga fynd påträffades.Källan är idag rekonstruerad. Sven-Erik Nilsson, Verum, har följande att berätta: Hans morbror, född ca 1880, har funnit redskap avflinta i området. NV om källan hade samme man funnit en stenring av lika stora stenar liggandes i åkern. V om källan hade han vidare stött på ett hålrum i marken. Han gjorde inga ytterligare undersökningar av dessa fyndigheter.Själva källan finns inlagd på karta från 1780-81. På platsen har en rad olika aktiviteter ägt rum. På 1870-talet fanns här en seltservattenfabrik, på 1880-talet startades en badanstalt, på 1890- talet fanns här en mineralvattenfabrik och vid början av 1900-talet fanns en läskedrycksfabrik.Namnet Besekilla skall enligt Sven-Erik Nilsson komma av att ordet"besa" betyder springa livligt. Källan skall alltså ha varit en springkälla ("Bese Kjila" år 1780-81).Uppgifter finns också om runsten(?) med figurer och som förstördesomkring 1870. Delarna skall ha lagts i en husgrund.Strax N om platsen är två dammanläggningar, troligen fiskdammar. Den nordligaste är numera nästan torrlagd. Dammarna är 34x11 m (NÖ-SV) resp. 24x9 m (VNV-ÖSÖ).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f3ec519f-bdbf-4f9f-b5fb-d0c542ecde3b
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
LOSHULTS KYRKA
LagskyddExteriörbeskrivningExteriör Loshults kyrka utgörs sedan 1865 av ett långhus med inkorporerat kor i öster och torn i väster, korsarmar åt norr och söder i linje med koret samt en halvrund sakristia öster om koret. Byggnadens fasader är spritputsade och vitkalkade, utan markerad sockel. En del grundstenar skjuter ut precis i markhöjd kring delar av kyrkan men är i stort sett överputsade likt fasaden. Längs långhusets och korsarmarnas takfot är ett murat och putsat listverk. På långhusvinden finns åtminstone en av mallarna till listverken bevarade. På sakristian finns ett enkelt profilerat listverk av trä. Kring tornets takfot löper ett profilerat listverk med tandfris. Långhuset och korsarmarna täcks av sadeltak och sakristan av ett konformat tak. Tornet har ett tälttak, krönt av en fyrsidig lanternin med tälttak och en hög spira i mitten. I toppen på spiran finns en förgylld kula och kors. Samtliga tak har skivtäckning av kopparplåt med förskjutna skarvar. Lanterninens sidor täcks av en stående, gråmålad träpanel med parställda rundbågiga blinderingar i varje väderstreck. Blinderingarna är målade med korslagda spröjsar och omfattningar av vitmålade brädor. Ovan varje par blinderingar är en svartmålad urtavla med förgyllda visare och siffror. I samtliga fönsteröppningar finns fönsterbågar av gråmålat trä av mer eller mindre likartat utseende. Långhuset har fyra rundbågade fönster med förskjuten tvärpost på var långvägg. Fönsterkarm och båge, samt mitt- och tvärpost sitter något indragna i fasaden. Varje fönster har fyra blyspröjsade lufter med utvändiga stormjärn och ålderdomliga beslag. Likadana fönster finns i tornets nedre våning, ett åt norr respektive söder. På korsarmarnas gavlar åt norr och söder är två rundbågiga fönster, med fyra lufter vardera, på ömse sidor om en portal. Fönsterkarm och båge, samt mitt- och tvärpost (vilken här är centrerad) är djupare indragna i murverket än de på långhuset. Samma utförande har två fönster på långhusets östra gavel, på ömse sidor om sakristian. Ovan korsarsarmarnas portaler är runda rosettfönster med ekerspröjsar. I sakristian finns två stickbågiga fönster med två lufter vardera och utvändiga stormjärn. Samtliga fönstersmygar är slätputsade med en smal, slätputsad omfattning. Långhusets västra gavel har ett halvt lunettfönster på var sida om tornet vilka ger ljus till läktaren. Över västporten i tornet sitter ett runt rosettfönster likt de på korsarmarnas gavlar. I höjd med klockvåningen har tornet två rundbågiga ljudöppningar åt varje väderstreck. Ljudöppningarna täcks av två träluckor vardera, utvändigt klädda med liggande, fasad träpanel i brun kulör. Huvudentrén är belägen på tornets västra sida. En rundbågig, slätputsad och vit-kalkad omfattning, murad i fyra språng omger dubbla kopparklädda portar. Omfattningen har en sockel av granit. Portarnas beklädnad är dekorerad med korslagda plåtband som bildar ett rutmönster över dörrarna. Även tympanonfältet är kopparklätt och försett med texten Gån in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov. Söderporten i södra korsarmens gavelsida har en utskjutande, murad och slätputsad omfattning vilken upptill avslutas av ett listverk. Den nedre delen av omfattningen är av granit och omfattar en granittrappa i två steg. Porten, som är stickbågig, har ett enkelt dörrblad som är klätt med träpanel i fiskbensmönster. Över dörren finns ett fönster med spröjs i samma kulör som dörren. I det slätputsade fältet ovan dörren sitter en textplatt av röd kalksten med förgylld text som lyder Gudi allena äran under konung Carl XIV Johans regering utvidgades detta Loushults tempel år 1825 AP. GJ. Cap. V: 48. 49 I norra korsarmen finns en enklare stickbågeformad port med en antydan till slät-putsad omfattning som dock har spritputsats över i senare tid. Det enkla dörrbla-det har samma sorts träpanel som södra porten. Portalomfattningens nedre del är av granit. Ingången till sakristian ligger på dess norra sida. Dörren, som omges av en kraftig granitomfattning, är utförd lika som korsarmarnas dörrar, med ett rombformat fönster i övre dörrbladet. En granittrappa leder upp till dörren.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440227
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
LÖNSBODA KORGFABRIK
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningFabriksbyggnaden är 9 x 11 m och står högt på sexton gråstenar. Byggnaden är i två våningar med vind. Fasaden är rödslammad, knutar, vindskivor och takfotsbrädor är svartmålade. Fönster och dörrar med foder är vitmålade. Byggnaden är konstruerad som en panelklädd regelstomme. Fasaden är klädd med locklistpanel med varierade bredder. Taket är lagt med tvåkupigt rött tegel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001604180
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
ULLSPINNERIET I STRÖMSBORG
ByggnadsbeteckningHistorikUllspinneriet i Strömsborg anlades 1837 och gick då under namnet Strömsborgs Klädesfabrik och ägdes av Olof Olcén. Anläggningen använde sig av vattenkraften i Helge å som mynnar från Osbysjön. I närområdet kring Helge ås utlopp fanns det under 1700- och 1800-talen tätt med förindustriella och industriella verksamheter, bland dessa kan nämnas ett tiotal kvarnar, flera pappersbruk samt en schoddyfabrik, där stickylle och lump förvandlades till vadd åt madrasser och täcken. Tillverkningen i Strömsborgs Klädesfabrik byggde på att yllelump blandades med ull för att sedan spinnas till garn och eventuellt vävas till nya ylletyger. Huvuddelen av garntillverkningen var ett löngodsarbete där kunderna lämnade in ull och fick den färgad och spunnen mot betalning. 1923 köptes fabriken upp och fick namnet Osby Färgeri och Ullspinneri. I samband med detta inriktades produktionen alltmer på avsalugarner. Efter en brand 1940 inriktades verksamheten helt på spinning, färgning och täckstickning. Fabriken försörjdes med vattenkraft fram till 1961 då elmotorer helt tog över driften. 1966 upphörde produktionen p.g.a. en reglering av Helge å i samband med uppförandet av Genatorps kraftverk. Därigenom sänktes vattennivån kraftigt och fabriken fick bekymmer eftersom både tvätteriet och färgeriet var beroende av vattentillgången. Den ursprungliga klädesfabriken uppfördes i skiftesverk i två våningar och var orienterad i nord-sydlig riktning. Under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet byggdes en tillbyggnad i regelverk mot väster. Sin nuvarande utformning fick byggnaden efter branden 1940 då delar av klädesfabrikens andra våning samt delar av tillbyggnaden förstördes. Vid återuppbyggandet tillkom även en tillbyggnad ut över kanalen, dit färgeriverksamheten flyttade. Hela byggnaden är klädd med röd locklistpanel och har sadeltak klätt med korrugerad eternit. Byggnaden rymmer förutom kardhall, spinneri och tvättrum även färgeri och torkavdelning samt utrymmen för lager och kontor. Ullspinneriet har en komplett maskinell utrustning bevarad från när spinneriet togs ur bruk. Maskinparken restaurerades 2001-2002 med medel från Riksantikvarieämbetet. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2003-05-14, Dnr 432-33687-99
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984701
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
VISSELTOFTA KYRKA
HistorikHistorikKyrkobyggnad Kyrkan i Visseltofta är av medeltida ursprung men delade meningar råder kring en mer exakt datering. I kyrkans vård- och underhållsplan står att kyrkan vanligen daterats till 1200-tal, med bäring på bland annat dopfunten från samma århundrade och två träskulpturer från 1300-talet. Dendrokronologiska undersökningar har kommit fram till att virket i korets södra remstycke avverkats mellan 1362 och 1404 medan andra delar av kortaklaget har daterats till omkring 1420 och delar av långhusets taklag till 1440. Dessa resultat indikerar att kyrkan är yngre än man tidigare trott. Teorier om en tidigare träkyrka på platsen har dryftats men inte utretts vidare. Avsaknad av absid kan tyda på att kyrkan är uppförd något senare än merparten av de romanska kyrkorna som uppfördes under 1100-talet till och med första delen av 1200-talet. Kyrkans uppfördes ursprungligen med långhus, ett något smalare kor, samt ett under senmedeltiden uppfört vapenhus vid söderporten. Taklagets uppbyggnad vittnar om att kyrkans innertak var platt och inget tyder på att kyrkan har haft tegelvalv. Det har funnits en separat ingång till koret i söder som kan vara medeltida eller senare tillkommen. Bevarade räkenskaper för kyrkan berättar att den under 1600-talet var rappad och vitlimmad med stoffering, en dekorativ fasadbemålning, runt fönsteröppningarna. Detta har varit vanligt förekommande på kyrkorna i nordöstra Skåne. Spår av utvändig dekorationsmålning har iakttagits på bl.a. Knislinge och Stoby kyrkor och Hjärsås kyrka har bevarad exteriör bemålning. Taken var täckta med träspån och blyplåt. Invändigt ska kyrkan ha varit vitmålad. Bevarade bänklängder från 1731 visar att platserna i Visseltofta kyrka fördelades efter hemman. Gårdarnas storlek var sannolikt avgörande för hierarkin i både bänkarna och socknen i övrigt. Inhyses och egendomslösa brukade få sina platser på läktaren, eller längst bak i kyrkan. Att döma av de enkla sittbänkarna på åskådarläktaren är det rimligt att anta att så skedde även i Visseltofta kyrka. Kyrkan bevarade sin medeltida skepnad till 1781 då en nordlig korsarm, en så kallad nykyrka, murades upp av gråsten och täcktes av furuspån. I den norra delen uppfördes en åhörarläktare vars front dekorerades med målningar i rokokostil, liksom norrporten. Målningarna ska vara gjorda av målarmästaren Maltzan i Kristianstad som även bidragit med interiörmåleri i Hjärsås kyrka. Ritningarna till den norra korsarmen omfattade även ett västtorn men det kom att dröja ytterligare sextio år innan fler stora byggprojekt sattes i verket. Under 1790-talet fick långhus och kor nya väggpaneler och golv. Sannolikt skapades en sakristia bakom altaret i den östra delen av koret och ett nytt fönster togs upp i korets norra vägg. Under 1800-talets första hälft byggdes en ny sakristia öster om koret. År 1839 förlängdes långhuset västerut och ett torn uppfördes. Invändigt byggdes trätunnvalv över koret och långhuset. Därefter målades kyrkans inredning i perlefärg och tunnvalvet vitlimmades. Tio år in på 1900-talet byttes bänkinredningen ut mot en öppen inredning i jugendstil efter ritningar av Theodor Wåhlin. Två av dessa bänkar finns kvar på kyrkans orgelläktare. Vid samma tidpunkt byggdes triumfbågens sidopartier om. Den övriga bänkinredningen byggdes återigen om kring 1940 i samband med en omfattande inre renovering efter ritningar av Eiler Graebe. När Graebe kom till kyrkan första gången värmdes den upp med kaminer och belysningen utgjordes av levande ljus. Bänkinredningen och en ny trappbarriär till predikstolen ritades av Knut Nordenskiöld. Nu togs väggpanelerna i koret bort och avslöjade nischer för vigvatten, en relikgömma och den södra kordörren. Även delar av medeltida träskulpturer återfanns. Från 1920-talet till och med 1940-talet renoverades kyrkans tak. Koret och sakristian täcktes med enkelfalsat tegel och långhuset med dubbelfalsat, tornet täcktes med plåt. Under 1950-talet ersattes den befintliga orgeln med en ny. Sannolikt in-stallerades även en ny värmeledning och ett pannrum byggdes öster om korsarmen vid samma tid. När vapenhusets golv renoverades på 1970-talet togs en cementgjutning bort och avslöjade ett tidigare golv av granithällar och gravstensfragment. Under 1980-talet isolerades tunnvalven med gullfiber. Tornets fasader och delar av kyrkan putsades och målades, liksom snickerier och fönsterbänkar. 1994 putsades tornets västra fasad om igen i sin helhet och den södra fasaden lagades. Invändigt renoverades kyrkan under samma årtionde. I sakristian lades nytt golv, ytorna målades och ett textilskåp tillkom. I långhuset togs bänkar bort under orgelläktaren i väster för att ge plats åt klädhängare. Bänkar togs också bort närmast predikstolen samt i norra korsarmen. Golvet renoverades, ljuskronor elektrifierades, altarringen målades om och en högtalaranläggning installerades. Under 2000-talet har delar av tegeltaken över kor och långhus lagts om och taklaget har dokumenterats och daterats med dendrokron
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440230
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länOsby
ÖRKENEDS KYRKA
Bebyggelse - byggnadInteriörbeskrivningInteriör Den västra porten leder in till en entréhall, vapenhuset i tornets bottenvåning. Invändigt ramar en vid, korgbågig murnisch in entrén. Golvet är lagt med sten-plattor av granit och väggarna är putsade och vitmålade. Bjälklaget till andra vå-ningen och dess brädgolv utgör vapenhusets innertak och är högt beläget över nedre plan. Innertaket är omålat så när som en vitmålad dekor från 1952 i form av kors och stjärnor. En trätrappa med vitmålat, täckt räcke leder längs norra muren och därefter längs östra muren upp till tornets övre våningar. På västra väggen intill trappuppgången finns en inskription i rödkrita med initialer och ett årtal, möjligen 1797. Vapenhuset har en enkel inredning med ett litet bord och ett äldre skåp längs södra väggen. Ytterligare förvaring finns under trappan i form av en nyare skåpsinredning av trä målad i grått. I vapenhuset står också en spira från kyrkans gamla klockstapel och en kyrktupp av smidesjärn som suttit på den gamla kyrkan. Spiran är av ek med en lång korsformad spets av järn och en vindflöjel med årtalet 1699 samt initialerna PES. I öster leder en trappa med två steg upp till ingången till kyrkorummet. Liksom vid västporten bildar muröppningen till kyrkorummet en vid korgbågig nisch kring en pardörr. Över dörröppningen finns en text i guldversaler GÅN IN I HANS PORTAR MED TACKSÄGELSE. Dörren är av omålade brädor sammanfogade med narar, upphängda i smidda gångjärnsbeslag. Insidan av dörren, mot kyrkorummet, är täckt med en rombisk träpanel. Kyrkorummets västra del upptas av orgelläktaren och därunder inredda utrym-men som tillkom 1991. Inbyggnaderna är belägna under den västra delen och är utförda så att läktarens stomme, med bjälklag och pelare som bär upp detta, ännu är synlig. Inbyggnaderna är utförda av hyvlade kilsågade brädor målade i ljust grått med en tunn gråmålad rundbågsbård i ovankant. Pelarna har kvadratiskt tvärsnitt och enkel kapitälmarkering i form av ett par profilerade lister. Pelarna är ljust gråmålade och läktarens undersida och bjälklag är vitmålade. Bänkraderna som tidigare har nått ända in under läktaren har återanvänts genom att gavlar och dör-rar har fått ny användning som skåp utmed mittgången under läktaren. Golvet i mittgången är lagt med ölandskalksten. Närmast ingången från vapenhuset finns trappor på var sida om mittgången upp till orgelläktaren. Trapporna har profilså-gade räcken med profilerade handledare. Efter trapporna finns ett teknikrum och därefter ett litet kapprum med väntrum på södra sidan och toalett och textil-rum/pentry på norra sidan. Det senare har vitmålade väggar invändigt och golv av avlutade brädor. I kapprummet och väntrummet är brädväggarna målade i vitt med en gråmålad bröstning nederst och mellan väggfälten finns en smal röd bård. I väntrummet finns väggfastabänkar i gustaviansk stil. Golvet är lagt med brädor. Teknikrummet har vitmålade väggar och golv av kalksten. Toalettutrymmet har en modern utrustning med golv av klinker och vitmålade väggar. Dörrar till utrym-mena under läktaren är utförda i 1700-talsstil av brädor med utvändiga narar och kammarlås, upphängda i bandgångjärn. På läktaren står kyrkans nuvarande orgel med fasad från 1877. Orgelhuset och fasaden är gråmålade med detaljer i guld och rött. Norra och södra sidorna av läktaren är inredda med bänkar på gradänger. Kring gradängerna och bänkarna finns en gråmålad bänkskärm. Bänkarna byggdes om under 1950-talets renovering och saknar dörrar men gavlarna har samma utförande som bänkarna i långhuset. Läktarens östra sida markeras av läktarbarriären, ett gråmålat ramverk med rek-tangulära speglar med grisaillemålningar; en typ av målning i grå färgtoner som imiterar sten eller puts. Målningarna föreställer de tolv apostlarna och Kristus inom ovaler i ljust grått mot en mörkare grå spegel. Efter inbyggnaderna under läktaren tar kyrkorummet vid med bänkar i rader på var sida om mittgången. Bänkarna når ett stycke in under läktarens östra del som inte har tagits i anspråk för inbyggnader under 1990-talet. Bänkkvarterens östra gräns når ända fram till koret som markeras av bänkskärmarna och en förhöjd golvnivå. Bänkinredningen som bildar stommen i kyrkorummet är målad i ljust grå toner med dekormålade speglar vilka sannolikt representerar olika tidspe-rioder. Gavlarnas blomstermålningar kan möjligen vara något äldre än bänkdör-rarnas landskapsmotiv. Måleriet hör hemma i 1700-talet. Golvet i bänkkvarteren är lagt av brädor medan mittgången och en sidogång till den södra ingången är av kalksten. Den södra ytterdörren är utförd med rombiskt lagd brädpanel. Väggarna i kyrksalen är putsade och vitmålade. Hela kyrkorum-met täcks av ett högt tunnvalv av kilsågade brädor målade i svagt gråblå kulör med inslag av mer rosafärgade brädor. I övergången mellan vägg och tunnvalv finns ett profilerat listverk i trä målat i beige och brunbeige kulör. Invändigt märks en skill-nad i murverkets tjocklek som inte är synligt utvändigt. Det tunnare murverk
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548868
- Objekttyp
- BUILDING
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Alméns
AktualitetsstatusSkadestatusEj skadad
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d649dc6f-f88a-417b-803f-821b9245b991
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Avrättningsplats
TerrängTerrängKrön av moränhöjd. Skogsmark (tät granskog).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7ea6ef3b-7565-4613-b173-438b6f97b6f9
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Axelskällan
LämningsnummerPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/404d79e5-12e5-46c9-9f71-461cdfcef657
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Axlas
KulturlämningTerrängKrön av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/052f528a-720a-4022-bde1-9106a8c35f79
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Bassahall
Antikvarisk bedömningTerrängFlack moränmark. Skogsmark (blandskog).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bc715972-a03e-4917-a0b0-2e68c4873f96
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Bastahall
Antikvarisk bedömningBeskrivningGränsmärke, frostsprängt flyttblock, 11x5 m (Ö-V) och 5 m h. Markerar gränshörn mellan byarna Svanshals och Holma.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/77772afd-a714-4633-951f-fd9c6968debd
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Bastubacken
OrienteringOrientering2 m N om grusväg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/22d45f55-1162-4422-91c8-b43918f0d385
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Bastubacken
RAÄ-nummerOrientering9 m NV om skogsväg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2c7c4823-a5fb-49a1-8909-514de82c6b5b
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
Antikvarisk bedömningPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/37ed0238-60b5-48d3-888c-3f6a72e28cd2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
TerrängTerrängFlack moränmark. Skogsmark.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e7654d5c-9056-4cc6-a562-93f2d68ddcfa
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
AktualitetsstatusPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/874c1750-45c9-4296-9c02-d7eba526651b
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
KulturlämningPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2037421e-7f59-4084-a506-635c60b4097e
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
TerrängTerrängMindre svacka i blockig, kuperad moränmark. Skogsmark (barrskog).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5a40ba78-67a8-4cde-99c6-22941c74cda7
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
KulturlämningOrientering20 m S om uthus.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5b243dfa-f5a1-4200-8b28-3d39c32393b0
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Begravningsplats
LämningstypBeskrivningPestkyrkogård?, ca 100x30-50 m (NV-SÖ).I SV delen är block och anhopningar av röjningssten.Aldrig i bruk enligt uppgift i Kylen 3:6.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5294258d-657f-4f1e-afbd-fb8cb2db778c
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Bjäratorpet
RAÄ-nummerOrientering2 m NV om stig och SV om bygräns.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d3ea5cdd-20f1-4508-a218-4dc55f333999
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostSkåne länOsby
Björkhult
dimension stone; diabase (dolerite);SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; diabase (dolerite);. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED25389
- Objekttyp
- Nedlagt blockstensbrott
Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostSkåne länOsby
Björkhult
dimension stone; diabase (dolerite);SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; diabase (dolerite);. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED25390
- Objekttyp
- Nedlagt blockstensbrott
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blissingastugan
LämningsnummerTerrängKuperad moränmark i V-SV-sluttning. Tomtmark och skogsmark (blandskog).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/db14eb5d-bb08-4821-aa51-e14d9ef7107b
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
OrienteringOrientering20 m V om skogsbilväg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b65e1e1a-49f4-4740-a32e-491feb1adad5
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0bf30436-fe24-474b-b83a-65b452b581be
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
LämningsnummerSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/211c127e-78fd-4163-bf48-28557949e48b
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
AktualitetsstatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/69806fbe-a378-426e-9f9b-9bce545b5f42
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
Antikvarisk bedömningBeskrivningJärnframställningsplats, bestående av 1 slaggförekomst, ca 60x40m st (Ö-V). Inom området har markägaren påträffat en större mängdslagg. Slaggbitarna är i allmänhet 5-10 cm st, röd/svarta, relativt tunga och av lågteknologisk typ. Enstaka bitar är troligen relativt sentida.Vid rev.tillfället kunde ett mörkfärgat område, ca 20x10 m st (Ö-V), iakttagas i områdets centrala del.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/97ee0673-e749-46be-90db-69159d1a1e80
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
PlaceringPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/277cc3b4-9429-4dfa-b134-a84c235eec0f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
PlaceringPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1c15e2bc-25b9-4a23-8e56-500cc23f2c41
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
TerrängTerrängGruskulle och svacka. Impediment och åker.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3ae62bde-da4e-4a4f-9f2a-b9016074e16a
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
PlaceringPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4e34f74d-77a5-4519-8b59-5b5fefda474f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
BeskrivningBeskrivningSlaggförekomst, uppgift om. Enligt markägaren påträffades järnslagg vid breddning av skogsvägen. Vid besiktning iakttogs ingen slagg. Slaggen, tillsammans med en blästerugn, påträffades 1952-53. Vägen skär över den S delen av förekomsten. Platsen utpekad av markägaren.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5ccb46a1-64b5-487e-8105-4344426773d9
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7ba7bd0c-a50c-4ca4-9455-596e0be994bd
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
KulturlämningTerrängKrön av mindre moränrygg (NNÖ-SSV) och moränsluttning åt ÖNÖ. Hagmark.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8cfc418d-0e59-4c73-9dd1-018cdfd927cd
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
SkadestatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/020b57cb-e527-4bfd-853a-e2c44b056fc5
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
LämningstypSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3824473a-de4e-4333-a847-37a185eaa6ce
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länOsby
Blästbrukslämning
LämningsnummerBeskrivningSlaggförekomst, utspridd, inom ett ca 5x5 m st område, med kornigoch fluten slagg.Platsen utnyttjas regelbundet till åkermark. På platsen finns en del slagg, men ingen större anhopning slagg kunde iakttas.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/558022ad-95cb-433e-87ea-1541e47e7871
- Objekttyp
- PLACE