PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
HistorikEtt skogstorp med vinkellänga uppfört vid början av 1800-talet i korsvirke och lerklining, numera delvis brädklätt. Gården restaurerades 1961. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
ByggnadsdelKor - Söder, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Korsarm, Vapenhus, Absid - Öster, Torn - Väster, Gravkor, Torn - Västtorn, Absid - Öster, Torn - Västtorn
HistorikBollerup är jämte Glimmingehus Skånes bäst bevarade profana medeltidsbyggnad. Huset ingick tidigare i en fyrlängad anläggning. Borgen restaurerades åren 1927-45 och återfördes då, så långt som det var möjligt, till sitt medeltida skick. Den forna rumsindelningen rekonstruerades. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta murverk är uppbyggt som skalmurar av kluven och tuktad kalksten. Tornets och långhusets murverk är mycket snarlikt och sannolikt uppfört nära i tid efter varandra om inte samtidigt. 1800-talets murverk består av huggen kalksten och kalkstensflis med inslag av gråsten, lagda i bruk med relativt jämn skiftläggning. Samtliga fasader är spritputsade och vitmålade med gråmålat sockelparti. Sockeln på torn och långhus består av huggen kalksten. Tornsockeln är profilerad med en hög skråkant och en kvartsstav överst medan långhuset har en sockel med enbart skråkant. I korsarmarnas gavelrösten finns slätputsade och kal-kavfärgade blinderingar i form av latinska kors. Långhusets, korsarmarnas och absidens murar avslutas upptill av en sicksackbård murad i strömskift samt däröver en sågtandslist. Listverket är murat av tegel och tillkom vid ombyggnaden 1869. Tornet listverk består av en tandsnittgesims som bör vara från 1874 då tornets övre del påmurades. Strax under tornets ljudöppningar syns raka ankarslutar till tornets bjälklag. Kyrkans fönster- och dörröppningar är från 1800-talet och har ett enhetligt utseende med rundbågsformade valv och omfattningar av tre slätputsade mursprång. Solbänkarna är av kalksten och fönsterbågarna är av oljad ek med småspröjsade glas. I tornet finns också några mindre ljusöppningar som utåt utgör smala ljusspringor vilka vidgas in mot rummet. Dessa saknar fönsterbågar och är enbart tätade med galler för fåglar. Några av öppningarna är igensatta invändigt. Tornet har fyra ljudöppningar med tresprångiga slätputsade omfattningar. Ljudluckorna är utvändigt brädklädda och med luckor av stående brädor. Fyra ingångar finns till kyrkan, huvudingången i väster, sidoingångar till korsarmarna och en prästingång till absiden i öster. Västportalen består av en rundbågig omfattning murad med tre slätputsade mursprång. I öppningen sitter en rakt, avslutad pardörr med dörrblad klädda med snedställd, oljad ekpanel och ett halvrunt spröjsat överljusfönster. Portalerna till korsararma har likande utseende men är större och istället för ett överljusfönster finns ett stort rundfönster över porten med spröjsat träfönster. Över sydportalen sitter ett litet änglahuvud i huggen sten sannolikt återanvänt från någon av kyrkans rivna delar eller äldre inredning. Präst-ingången liknar korsararmas men är smalare och har ett litet rundbågsavtäckt överljusfönster istället för rundfönster. Kyrkans yttertak är av tjärat spån på öppen läkt, ekspån på tornet och furuspån på övriga delar. Långhuset och korsarmarna täcks av sadeltak medan absiden täcks av ett halvt kägeltak. Alla delar har en gemensam nockhöjd. Tornets yttertak har en åttkantig form med ett flackare tak nedtill, med kraftig utkragning över takfoten, och en hög spetsig spira som avslutas av ett krönkors i järnsmide. Taklaget över kyrkans lågdelar är av bilad fur från 1869. Inslag av äldre virke finns på långhusvinden i form av inmurade romanska/ursprungliga bjälkar. Tornets bjälklag består av både ek och fur sannolikt av både äldre och nyare delar från 1700-talet och framåt.
TakformSadeltak
21000001000306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000306Bebyggelse - byggnadTOMELILLA GLIMMEBODA 2:3 - husnr 9003BRYGGHUSLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Brösarp , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församlingNybyggnadsår: 1800 - 189914.0868681066257,55.74370105288382http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000306http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000306RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikSödra Björstorps gård uppfördes år 1775 av Mickael Malmström, som troligen var inspektör vid Andrarums alunbruk. Den åttakantiga gården är helt kringbyggd och består av tre bostads- och fem ekonomilängor. Byggnaderna är uppförda av gråsten, putsade och gulfärgade med vita fönster- och dörromfattningar, samt har tegeltak. I gårdens närhet finns en stallbyggnad och ett f.d. bränneri. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak, Takryttare, Tälttak, Sadeltak, Sadeltak, Hjälmtak
FöremålsbeskrivningPutsinskrift gjord i våt puts
MaterialbeskrivningSilver
AnteckningarRaderna med runor är skrivna på ett skinn som djävulen håller i handen.
21000000996564http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996564Bebyggelse - byggnadTOMELILLA BONDRUM 13:19 - husnr 9004Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Fågeltofta , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församling14.031689689933042,55.65640708206582http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996564http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996564http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996564RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000000996560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996560Bebyggelse - byggnadTOMELILLA BONDRUM 13:19 - husnr 9002Ej utrettLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Fågeltofta , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församling14.031329345655363,55.656473178424335http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996560RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000000996502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996502Bebyggelse - byggnadTOMELILLA TUNBYHOLM 1:40 - husnr 2FLYGELBYGGNADLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Smedstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Smedstorps församlingNybyggnadsår: 1600 - 162914.123690527538061,55.59756353027753http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996502RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Antal våningar03, Vind och vindsvåning, Ej utrett
21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996622Bebyggelse - byggnadTOMELILLA BYAGÅRDEN 1 - husnr 9002FÄHUSLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Tryde , Stift: Lunds stift, Församling: Tomelillabygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.945344624900445,55.54080475811136http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996622RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
TakformSadeltak, Sadeltak, Hjälmtak
21000001000304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000304Bebyggelse - byggnadTOMELILLA GLIMMEBODA 2:3 - husnr 9002LOGELän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Brösarp , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församlingNybyggnadsår: 1800 - 189914.087023147680076,55.743768582577864http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000304RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllningar och träådrad i ljusbrunt med ljusare speglar omgivna av en grön ram. Färgsättningen återkommer i snickerier i kyrkorummets västra del. Kyrkorummet består av en ljus och luftig salkyrka med koret inrymt i långhusets östra del. Kyrkorummet har en välbevarad äldre inredning bestående av slutna bänkar från 1930-talet, i två kvarter, och övrig fast inredning utförd i nygotik eller nyromanik från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Snickerierna går i träfärgat eller träådrad färg och ljust grått med gula, röda och gröna inslag. Golvet som lades vid 1900-talets början består av svarta och vita viktoriaplattor med en fris kring väggarna. Långhuset är valvtäckt med fyra valvtravéer kryssvalv uppburna av höga tresprångiga pilastrar med markerade kragband. Gördel- och sköldbågarna har en mycket vid, rundbågig form. Både väggar och valv är putsade och vitmålade. Långhusets västra valvtravé upptas av en stor läktarbyggnad. Läktaren uppfördes vid 1900-talets början efter ritningar av Theodor Wåhlin, i samma stil som den ursprungliga inredningen i nygotik. Läktaren är uppbyggd på träpelare med sku-ren dekor. Pelarna bär upp ett träfärgat bjälklag med korsande bjälkar målade i grått samt undertak av träfärgad panel. Uppe på läktaren finns en läktarbarriär med trepassformad rundbågsarkad i grå kulör och brun träådring. Orgeln på läktaren är också utförd i nygotik och gråmålad med förgyllda detaljer. I samband med inre renovering av kyrkan 2004 tillkom inbyggnader under läktaren i form av samtalsrum, WC, pentry och elcentral. Utrymmena har vitmålade väggar och dörrar målade i ljusbrun träådring och grönt. Golven i de nya utrymmena är lagda med en modern grå klinkerplatta. Kyrkans bänkinredning i två kvarter sträcker sig från inbyggnaderna under läktaren fram till koret som motsvaras av långhusets östra valvtravé. Utmed ytterväggarna i bänkkvarteren finns en träpanel i samma stil som bänkarna. I gränsen mellan koret och långhuset leder ett trappsteg upp till det högre belägna korgolvet. I korets sydvästra hörn står predikstolen som är samtida med kyrkan. Dopfunten står i korets norra del. Altaruppställningen i form av en tresidig altarring, altare och altartavla står i tribunbågen; valvöppningen till sakristian i absiden. Valvöppningen har samma form som valvtravéns östra sköldbåge som också ramar in tribunbågen upptill. Väggytan mellan bågformerna är dekorerad med ett limfärgsmåleri i jugendstil från 1900-talets början. Dekoren består av gula liljor i en nedre bård samt däröver rundlar med en uppslagen bok, en lagerkrans och ett kors. Överst finns en inskriftsbård med texten Ära vare Gud i höjden. Mellan sakristian och koret finns en avskärmning i form av ett ursprungligt korskrank av trä. Korskranket består av ett nedre brunmålat ramverk med spegelfyllningar och ett högt gallerverk upptill i form av en pelararkad i nygotik, målad i gult, rött och grönt. På var sida om altaret leder en dörr i korskranket in till sakristian. Sakristians hjälmvalv är bemålat med en stjärnhimmel i blått och guld synligt från kyrkorummet ovanför korskrankets avskärmning. Väggarna i sakristian är blåmålade. Golvet är lagt som i koret och är gråmålat liksom snickerierna i sakristian. Sakristian har en enkel inredning bestående av ett prästaltare och ett par skåp målade i grått, i likhet med korskrankets baksida. Innanför den nuvarande ytterdörren till sakristian sitter en äldre dörr i form av en kraftig, gråmålad trädörr. Insidan är brädtäckt medan utsidan har en rikt skuren diamantdekor och bandgångjärn. Dörren avviker från kyrkans övriga 1800-talsinredning och kan möjligen vara ett betydligt äldre, återanvänt dörrblad som tillhört den gamla kyrkan. Tornet har två övre våningsplan som nås via trappan i entréhallen. Andra våningen har mycket hög takhöjd med trätrappor upp till tornets klockvåning. I utrymmet står en äldre klockringningsmaskin och en del avställd inredning, bland annat ett stort kors som tidigare stått på altaret. Klockvåningen upptas till största delen av klockstolen uppbyggd av kryssförsträvade stolpar i tre rader som bär upp kyrkans två klockor. Virket i klockstolen är av fur med inslag återanvänt, väderbitet ekvirke vilket kan ha återanvänts från en äldre stapel. I båda våningsplan är väggarna putsade och vitkalkade och golven är lagda med brädor på träbjälklag. Från tornets andra våning lede
ByggnadsdelTrappgavel, Torn - Väster, Absid - Öster, Torn, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Kor - Smalare
ExteriörbeskrivningSillaröds skvaltkvarn är uppförd med väggar i skiftesverk och stråtäckt tak. Ingången har en enkel bräddörr på gaveln på motsatt sida av bäcken. Golvet är stenlagt. Kvarnverket består av ett liggande kvarnhjul med skovlar nere i vattnet samt två liggande kvarnstenar (löparen och överliggaren) uppe i kvarnhuset. Kvarnhjulet och kvarnstenarna sitter på samma axel och snurrar samtidigt utan kugghjul för kraftöverföring. Ovanför kvarnstenarna finns en tratt binge där man häller i säd. Framför kvarnstenarna på golvet finns en låda för uppsamling av det färdiga mjölet. På byggnadens norra sida ligger kvarnrännan där vatten släpptes på när man skulle mala. Skvaltan är väl synlig från den närliggande vägen där Hembygdsföreningen har en informationsskylt.
Antal våningarVind och vindsvåning, 01, Källare
HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira. Ritningar till en ny spira upprättades 1879. Den nya spiran fick liksom kyrkans övriga delar yttertak av papp. Under åren som följde verkar kyrkan ha vanskötts tills myndigheterna år 1911 ålade kyrkans patronus att reparera kyrkan. Kyrkan genomgick därefter en välbehövlig utvändig renovering. Endast några år senare kunde dock konstateras att renoveringen var bristfälligt utförd och nya reparationsarbeten fick utföras på tak, fasader och utvändiga trappor. Kyrkans byggnads- och renoveringshistorik är dåligt utredd. Enligt äldre fotografier kompletterades koret vid 1900-talets början med en kopia av Thorvaldsens kristusfigur och över valvöppningen till sakristian målades ett textband. En enkel orgel fanns också i kyrkan. Denna stod på en liten läktare vid korets norra sida. Kring 1928 köptes en ny fjäderorgel och en orgelläktare till denna byggdes i kyrkorummets västra del. Någon gång under 1920-talet erhöll tornet också nytt tak av plåt vilket målades i ärggrön färg. Övriga yttertak täcktes om med grönmålad plåt några år senare. Först 1959 genomfördes en större inre renovering av kyrkan efter arbetshandlingar framtagna av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Kyrkans inredning målades om i en ljusare färgsättning, möjligen i grått och blått. Yttertaken i målad plåt låg kvar på långhuset och sakristian tills 1981 då ett nytt tak av aluminiumplåt lades efter en stormskada. Under 1982 gjordes en ny inre renovering under ledning av Barup & Edström arkitektkontor i Simrishamn. Inredningen liksom väggar och innertak målades om i nuvarande färgsättning. Sakristians tak och väggar målades i en berlinerblå kulör och ett förgyllt kors sattes upp i öster. Senaste mer omfattande utvändiga renovering gjordes 1995 under ledning av arkitekt Hans Ponnert. Bland annat åtgärdades rötskador på tornspirans stomme och torntaket målades om i rött.
21000001000302http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000302Bebyggelse - byggnadTOMELILLA GLIMMEBODA 2:3 - husnr 9001STALLLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Brösarp , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församlingNybyggnadsår: 1770 - 179914.087196287863256,55.74366404383894http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000302http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000302http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000302RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000000996620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996620Bebyggelse - byggnadTOMELILLA BYAGÅRDEN 1 - husnr 9001STALLLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Tryde , Stift: Lunds stift, Församling: Tomelillabygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 182913.945126672272378,55.540759847222226http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21000001000308http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000308Bebyggelse - byggnadTOMELILLA GLIMMEBODA 2:3 - husnr 2SVINHUSLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Brösarp , Stift: Lunds stift, Församling: Brösarp-Tranås församlingNybyggnadsår: 1800 - 189914.08679472043975,55.74349709734616http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000308http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000308http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000308RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikSödra Björstorps gård uppfördes år 1775 av Mickael Malmström, som troligen var inspektör vid Andrarums alunbruk. Den åttakantiga gården är helt kringbyggd och består av tre bostads- och fem ekonomilängor. Bostadslängorna har souterrängvåningar åt trädgårdssidan. Byggnaderna är uppförda av gråsten, putsade och gulfärgade med vita fönster- och dörromfattningar, samt har tegeltak. Huvudlängan accentueras av en svängd homeja. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
TakformSadeltak
ByggnadsdelTrappgavel, Torn
HistorikTomelilla kyrka ritades av Alfred Arwidius och uppfördes 1908 som begravningskapell på den samma år anlagda kyrkogården. Byggmästare var Per Andersson. Kyrkan byggdes i tegelgotik med strävpelare utmed långsidorna och blinderade trappstegsgavlar. Långhuset är försett med ett mittkvadratiskt torn som är uppbyggt ovanpå kyrkans entrégavel och smalare än långhuset. Långhusets takfall omsluter således tornets sidor. Tornets nedre våningsplan upplevs exteriört som en del av långhuset. Kyrkan är orienterad enligt kyrkogårdens centralaxel i nordväst-sydöstlig riktning med en lägre och smalare kortillbyggnad i sydöst. Koret var till en början kapellets sakristia, vilket byggdes om till kor i samband med att kyrkan fick status som församlingskyrka 1926. Sakristian placerades då i en lägre byggnadsdel vid dess södra sida som tidigare utgjorde entrédel till sakristian. Utöver detta kompletterades kyrkorummet med altare, altartavla, altarring, predikstol och dopfunt av trä. El och vattenburen värme installerades i kyrkan året därpå. Utvändigt gjordes en ramp framför kyrkans entré kring 2005. Invändigt har ett par större renoveringar utförts. År 1958 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. En ny orgel tillkom och orgelläktaren byggdes om med nytt bjälklag och större valvöppning till kyrkorummet. De största förändringarna genomgick kyrkans interiör i samband med en renovering 1972-1973 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Nytt värmesystem med golvvärme i kyrkorummet installerades. I kyrkorummet göts ett betonggolv och golvtegel lades. Golvvärmen kompletterades med en luftvärmefläkt som placerades i entrén öster om koret. En kistkammare under långhusgolvet från kyrkans tid som begravningskapell fylldes igen. Fönsteröppningarna i koret och ett par fönster i långhuset försågs med glasmålningar komponerade av konstnär Martin Sjöblom, Skepparp. Övriga fönster försågs med rökfärgat glas. Ny bänkinredning tillverkades och predikstolen ersattes med en talarstol/ambo. Vid 1970-talets renovering målades interiören om. År 1984 fick kyrkans interiör en något ljusare färgsättning och 2005 målades kyrkan om invändigt. Sedan den senaste renoveringen har ett par inventarier tillkommit och talarstolen har tagits bort.
HistorikYtterligare en byggnad, den gamla ekonomibyggnaden, finns utmed den gamla kyrkogårdens västra gräns. Byggnaden inrymde ursprungligen pannrum, bårhus och toaletter och ritades 1926 av Karl Eriksson, Ystad. En senare tillbyggnad i samma stil har förlängt byggnaden mot söder. Ekonomihuset är uppbyggd av rött tegel i blockförband, samma förband som till kyrkan. Taket är ett sadeltak av enkupigt, rött tegel. Gavlarna är murade med dekorativa strömskift och fönster och dörrar är murade med raka valv av stående tegel. Mot norr finns två enkeldörrar till toalettutrymmen och i öster en pardörr i den gamla delen och en enkeldörr till den senare tillbyggnaden. Dörrarna är täckta av en grönmålad, liggande pärlspontspanel.
ExteriörbeskrivningByggnaden har fasader av rött tegel och flackt sedumtäckt yttertak med utskjutande takfot.
ExteriörbeskrivningFasaderna består av trapetskorrugerad plåt med sadeltak av svart korrugerad plåt. Två inkörsportar finns mot kyrkogårdssidan.
HistorikEtt bårhus uppfört 1954 finns i kyrkogårdens nordvästra hörn. Bårhuset, har kvadratisk plan och täcks av ett tälttak av enkupigt tegel. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och omfattningar. Sockeln är kalkstensinklädd och upptill avslutas fasaderna med en slätputsad gesims. Taket kröns av ett svartmålat järnkors. Mot öster finns en dubbelport med gråmålade fyllningsdörrar och i väster finns en korsformad fönsteröppning med gult råglas.
ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus, Torn - Indraget, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Indraget, Kor - Rundat korutsprång
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Absid - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Sakristia, Torn - Västtorn
ExteriörbeskrivningKyrkans fasader är spritputsade och kalkvittade med slätputsade omfattningar och listverk. Längst ned finns en något utskjutande, putsad sockel svartmålad med kallasfalt. Överst är fasaderna murade med fyrsprångiga gesimser varav det nedre murskiftet är något bredare än de tre övre. Långhusets gavelsidor markeras upptill av ett slätputsat murskift. Tornet har kvadratisk grundplan och är smalare än långhuset. Dess östra gavel rider på långhusets västra sida. I höjd med tredje våningsplan smalnar norra och södra fasaderna av vilket är markerat med en muravsats avtäckt med plåt. Synliga svartmålade ankarslutar finns på tornmurarna samt långhusets östra sida. Kyrkan har stora rundbågsformade fönsteröppningar murade med ett språng. Fönsterbågarna och solbänkarna är av grönmålat gjutjärn. Ett runt fönster med gjutjärnsbåge finns i östra lång-husgaveln vilket utgör ljusöppning till vinden. Till tornets andra våningsplan mot väster, norr och söder finns tre mindre fönsteröppningar av samma typ som långhusets. Solbänkarna till dessa är av kalksten täckta med blyplåt. Till klockvåningen finns två rundbågiga öppningar i varje sida med luckor av grönmålad panel. Ljudöppningarnas solbänkar är av tjärmålad kalksten. Tre ingångar finns till kyrkan. Huvudingången är i tornets västra sida och är tillgängliganpassad med cementstensläggning i grått och vitt. Till de övriga entréerna finns två trappsteg av sten. En sidoentré finns i långhusets södra sida och till sakristian finns en ingång från öster i absiden. Samtliga dörrar är fyllningsdörrar av grönmålat trä från 1914. Äldre gångjärnsstaplar i muröppningarna visar att ytterdörren tidigare suttit längre ut i murnischen. De västra och södra portalöppningarna har rundbågig form med rakslutna pardörrar och spröjsat överljusfönster av trä. Den västra dörren har en omfattning av tre slätputsade mursprång medan den södra har två. Mellan dörr och överljusfönster finns listverk med tandsnittsornering. Den östra dörröppningen är murad med ett språng och har stickbågig form. Över dörren finns ett tandsnittsornerat listverk och ett rundbågsformat blinderat parti med ett slätputsat klöverbladskors. Samtliga takfall är täckta av omålad dubbelfalsad reinzinkplåt med cirka 10 cm förskjuten tvärfals. Långhuset täcks av ett sadeltak, absiden av ett halvt kägeltak och tornet av en hög smal tornspira krönt av ett smideskors i järn. Ett järnkors finns även över långhusets östra gavel. Vattenavledningen består av hängrännor och stuprör på långhus samt fotrännor och stuprör på tornet.
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Absid - Polygonal, Korsarm, Sakristia, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Sakristia - Söder, Torn - Västtorn, Trappgavel
ByggnadsdelTorn - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Torn - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Sidoställt, Sakristia - Norr, Vidbyggnad
HistorikÖvraby kvarn byggdes 1887 av kvarnbyggaren Östberg. Den är fullt brukbar och en av de få väderkvarnar i Skåne som bevarats i ursprungligt skick, både vad beträffar själva byggnaden och maskineriet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3