Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

FROSTA HÄRADS FORNA TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är ett rött tegelhus uppfört i suterräng i en våning med hög sockel. Omfattningar och gesimser är utförda i ljus puts och sockeln är rustikputsad. Det flacka valmade sadeltaket är klätt med röd plåt. Huvudentrén vetter mot torget och är placerad mitt på fasaden. Den omges av en portal i puts. Mittpartiet är något framskjutande och kröns av en frontespis som har formen av en balustrad med ett urverk. På gaveln syns putsornamentik föreställande två vågskålar. Åt trädgårdssidan syns tingssalen skjuta ut i en tydligt markerad byggnadskropp. Trädgården är tämligen rymlig var sannolikt en prydnad under den period då huset användes som tingshus. Den anlades av N. Nilsson, Hörby efter ritningar av länsträdgårdsmästare B. Kjellsson. Planlösningen är välbevarad sedan tingstiden. I foajén finns en stor väggmålning av Bertil Landelius kallad "Land skall med lag byggas" från 1951. Salen ligger i byggnadens mitt, i axel med entrén. Den är rektangulär till formen och har tre högt sittande, mindre fönster med frostat glas på kortsidan, det vill säga bakom rättens forna plats. Det finns även ett takfönster. Podium och skrank är borttagna. Innan huset byggdes om 1948 fanns istället två stora fönster. I källaren fanns från början en vaktmästarbostad, arkivutrymme och fyra celler. Cellerna är fortfarande intakta. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-31

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696777

Objekttyp

BUILDING

FULLTOFTA KYRKA

ExteriörbeskrivningExteriör Fulltofta kyrka består av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, torn i väster samt vapenhus i söder. De vitkalkade ytterväggarna är uppförda i cirka en meter tjocka skalmurar av natursten. Långhus, kor och vapenhus har sadeltak medan kyrktornet har tälttak. Samtliga takfall är täckta med rödmålad enkelfalsad plåt. Långhusets östra hörn pryds med hörnkedjor i oputsad sandsten. Långhusets fönster är segmentbågiga och småspröjsade med blyinfattning i liv med fasaden. I söder finns två fönster, ett på varje sida om vapenhuset, medan norrfasaden bryts upp av fyra jämnt fördelade fönster. Samtliga. På den norra långhusfasaden syns delar av den igensatta nordportalens sandstensomfattning. Gavlarna på kyrkans kor pryds av hörnkedjor i natursten. På den södra väggen finns ett fönster med samma utformning som långhusets och på den norra sidan finns ett mindre rundbågigt fönster i en djup fönsternisch. Korabsiden delas in av åtta sandstenslisener som bär upp en takfotsfris med rundbågigt motiv. Mitt på absidens östfasad finns en kolonnettnisch med en centralt placerad kolonn med två rundbågar. Strax ovanför finns ett mindre rundbågigt fönster i en djup fönsternisch. Absidens sockel är putsad med vit spritputs och har en profilerad sockellist i sandsten. Vapenhuset har en asymmetrisk trappstegsgavel avtäckt med lertegel. Kyrkans segmentbågiga port är centralt placerad i sydgaveln och flankeras av gluggar. Den östra gluggen bredvid entréporten är placerad i en större nisch. I det fullbreda västtornet leder en stensatt trappa om fyra steg upp till kyrkans huvudentré som är placerad i en rundbågig muröppning. Porten utgörs av en panelslagen pardörr i ek som kröns av ett lunettfönster. Strax ovanför sitter en minnessten med inskription över Arvid Trolles uppförande av tornet 1809. De södra och norra sidorna har vardera ett fönster med samma utförande som de i långhus och kor. I tornets övre del finns rundbågiga ljudluckor i samtliga väderstreck. Både tornet och vapenhuset har synliga svartmålade ankarslutar.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439936

Objekttyp

BUILDING

HÖRBY KYRKA

ByggnadsdelKor - Fullbrett, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Kor - Polygonalt

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439937

Objekttyp

BUILDING

LYBY KYRKA

HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid denna tid. I ett syneprotokoll från 1682 omnämns kyrkobyggnaden med västtorn. När detta torn tillkom är inte känt, men det är inte omöjligt att det skett redan under medeltiden. Torntaket var vid detta tillfälle täckt med tegel och vapenhusets västra takfall med halm, medan kyrkans övriga takfall var blytäckta. Enligt kyrkoherde Thornanders beskrivning från 1747 fanns då en mindre läktare i kyrkorummet på långhusets norra sida, avsedd för assessorn Anders Nordenadler på Söderto säteri. Drygt hundra år senare, 1848, beskrivs kyrkan av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Hörn och socklar sägs då vara tillverkade av huggen sandsten och byggnadskroppen bestod av tvåkvadratiskt skepp, enkvadratiskt kor med absid samt fyrkantigt västtorn och vapenhus i söder. Tornet, vapenhuset och takvalven hade spetsbågestil, medan sydportalen, spåren från en igensatt norrportal samt triumfbågen hade rundbetäckning. I kyrkorummets nordöstra hörn fanns ett helgonaltare och spår efter ett borttaget sådant fanns i den sydöstra delen. Kyrkobyggnaden tycks därmed, möjligen frånsett tornet, vid denna tid varit relativt oförändrad sedan 1400-talet. Befolkningsökningen i Sverige under sent 1700-tal och 1800-tal ledde på många håll till att medeltida kyrkor byggdes ut eller revs till förmån för nybyggen. Så också i Lyby, där flera stora om- och utbyggnader genomfördes under 1800-talets andra hälft. 1854 revs det medeltida koret med absid och ersattes av ett större kor med tresidig absid och två korsarmar. Kyrkans karaktär förändrades drastiskt både till sin exteriör och interiör, från medeltida till 1800-talets klassicistiska ideal. Arkitekten för ombyggnaden är okänd. 1860 ansågs västtornet vara i så dåligt skick att det revs, och kyrkklockorna flyttades ut till en ny fristående klockstapel av trä. 1879 förlängdes kyrkan med en travé åt väster samt ett nytt västtorn med högrest spira dit klockorna återfördes varpå klockstapeln revs. Ritningarna är signerade P.J. Sörensen. Troligen rör det sig trots en felaktig initial om byggmästaren Peder Christian Sörensen (18241887) som vid denna tid ritade flera kyrkobyggnader i trakten, bland annat i Västra Strö och Bosarp. Nästa större förändring skedde vid en invändig restaurering 190304 under ledning av arkitekt Henrik Sjöström. Sjöström, som hade varit lärling till den välkände domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, genomförde ett stort antal kyrkorestaureringar i Skåne och var även tillförordnad domkyrkoarkitekt i Lund 18811902. De tidigare slutna bänkkvarteren byttes ut mot ekådrad och öppen bänkinredning, viktoriaplattor ersatte det tidigare tegelgolvet och ny färgsättning med kvadermålade väggar tillkom. 1911 fick kyrkan ny orgel, byggd av Eskil Lundén i Göteborg. Fasaden till den tidigare orgeln, som tillkommit 1856, återanvändes. Elektricitet för belysning, uppvärmning och klockringning installerades i samband med en restaurering 1954. Då utfördes även invändiga målningsarbeten och bänkinredningen kompletterades. Under 1970-talets första hälft inreddes utrymmet under orgelläktaren för sakristia, väntrum och WC efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson. En kororgel tillkom men togs bort redan 1982. 1977 renoverades fasaderna med grov KC-puts och avfärgades med kalkfärg. 1983 byttes kyrkans svartplåt i skivtäckning ut mot modern fabriksmålad svart bandplåt. Taktäckningen var i behov av renovering efter knappt 10 år. I samband med schaktningsarbeten 1986 påträffades grundläggningen från det medeltida vapenhuset som revs vid 1800-talets ombyggnader. Vapenhusets grundmurar under mark var av gråsten som lagts i sand, medan golvet var av tegel som lagts i gul lera och sand. På 1980-talet byggdes ett församlingshem nordväst om kyrkan på motstående sidan landsvägen. I slutet av 1990-talet genomgick kyrkan en utvändig renovering som innefattade fönsterrenovering, kalkning av fasaderna med hydraulisk kalk samt reparation av torntaket. Under samma period isolerades valven med mineralull.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439939

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LÅNGARÖDS KYRKA

ExteriörbeskrivningExteriör Långaröds kyrka består idag av ett långsmalt långhus, lägre och smalare kor med absid i öst, ett ovanligt smalt torn i väst samt en korsarm i söder med dubbel gavelfasad och dubbla takfall. Kyrkan är uppförd i tegel, frånsett tornet som är murat i natursten, och vilar på en framskjutande naturstenssockel avfärgad i kimröksgrått. Yttermurarna i de romanska delarna är utförda i fullmursteknik och mäter endast 600850 mm i tjocklek. Murverket var ursprungligen synligt men har sedan 1400-talet varit putsat och vitkalkat, i dag är samtliga fasader spritputsade utom större delen av långhusets norrfasad som har en tunnare slamning med synlig murverksstruktur. Fönster- och dörromfattningar samt merparten av listverken är slätputsade. Under takfoten löper en gesims som på koret och de romanska delarna av långhuset består av tandsnittsfris under en kvartslist. Absidens gesims följer samma princip men är mer rikligt dekorerade, med avskiljande platta band och rundprofilerad tandlist. På långhusets yngre delar har takfotsgesimsen betydligt enklare utformning, medan tandsnittsfrisen går igen på korsarmarna, men i ett småskaligare och enklare utförande. Korsarmens två gavelrösten pryds av spetsbågefriser samt blinderingar i form av kors, rundlar och rektanglar. Långhus, kor och korsarm täcks av sadeltak, medan absiden har hjälmtak. Tornet avslutas med ett valmat sadeltak med svängda fall som kröns av ett kors i svartmålat smide. Samtliga takfall är avtäckta med enkelfalsad gråmålad plåt med förskjutna tvärfalsar. Långhusets norra takfall har kraftiga beläggningar av biologisk påväxt. Tornet, som har rektangulär planform och till hälften är infällt i långhuset, är i proportion till kyrkan både lågt och smalt. Fasaden avdelas genom en utskjutande gördelgesims strax under långhusnocken och artikuleras med rundbågearkader både i den övre och undre delen. Kyrkans västentré nås via en tresidig trappa i granit och ramas in av ett lätt utskjutande vindfång med sadeltak krönt av ett kors. I gavelfältet sitter en stentavla med årtalet 1855 i romersk skrift. Porten består av en rakslutad pardörr med rundbågigt blyspröjsat överljus och sitter i en tresprångig och rundbågig öppning. Dörrbladen är mörkt oljefärgsmålade och har stora och rikt profilerade smidesbeslag. Ovanför entrépartiet finns ett rundfönster med träspröjs och fyrsprångig omfattning. I tornets övre del finns två rundbågiga ljudluckor åt väst respektive öst. Luckorna är tvådelade med stående brunmålad panel. Merparten av kyrkans fönster är högresta och rundbågiga, med bågar i smidesjärn och blyinfattade glas. Rutorna är i en rundbågig fris gula men i övrigt ofärgade. Av denna fönstertyp återfinns två i långhusets södra fasad och fyra i dess norra, ett vardera i korsarmarnas fasader åt väster, öster samt i den östra delen av sydfasaden. Korsarmens fönster åt öster särskiljer sig då det är försett med glasmålningar av konstnären Per Lindekrantz. I korsarmens östra gavelröste sitter ett rundfönster med tresprångig omfattning. I korsarmens västra del saknas fönster åt söder. Här är istället kyrkans sydentré placerad i en tvåsprångig omfattning. Dörren har liknande utformning som i västentrén. Korets fönster, ett i norr och ett i söder, är utformade enligt tidigare beskrivna princip men är inte lika högresta. Absiden har en liten fönsteröppning i öster, av romansk typ men sannolikt tillkommen vid 1960-talets restaurering. I putsen syns ännu spåren av en tidigare portal. Ett romanskt fönster som däremot troligen är ursprungligt återfinns i norrfasaden, högt placerad mellan de östra travéernas båda rundbågiga fönster. På samma fasad, mellan de två östra fönstren, finns en rundbågig brunmålad plankdörr utan omfattning som leder till torntrappan. Dörren är placerad på samma höjd som fönstren och nås via en betongtrappa med räcke i järn.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439940

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SVENSKÖPS KYRKA

Antal våningarVind - Oinredd, 01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439938

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SÖDRA RÖRUMS KYRKA

HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida murpartier. Den nya kyrkan i nyromansk stil med oputsade gråstensfasader och vitputsade omfattningar uppfördes 188487. Som arkitekt anges allmänt Salomon Sörensen, men förfrågan tycks initialt ha gått till dennes far, byggmästaren P.C. Sörensen, och projektet i Södra Rörum framstår som ett samarbete mellan far och son. P.C. Sörensen har ritat ett flertal andra kyrkor, bland annat Västra Strös kyrka som liksom Södra Rörums har oputsade naturstensfasader. Salomon Sörensen kom sedermera att bli stadsarkitekt i Malmö och en av stadens mest produktiva arkitekter, men han ritade även ett flertal kyrkor i Skåne. Kyrkan i Södra Rörum gavs en planlösning bestående av långhus, fullbrett kor, absid i öster, torn i väster samt korsarmar i norr och söder. Korsarmarnas försågs med entréer i öster genom absidliknande trapphus. Från den medeltida kyrkan överfördes altartavla, predikstol, triumfkrucifix, dopfunt och kyrkklockor. Den första förändring skedde 1907 då orgelläktaren som initialt var placerad i första tornrummet ansågs för trång. Arkitekt W. Eriksson i Malmö ansvarade för utformning av en läktare som uppfördes i långhusets västra del. 1911 fick interiör och fast inredning ny färgsättning. Färgskalan, som tidigare sägs ha gått i brunt och beige, förändrades på altaruppsats, predikstol och orgelfasad till den polykroma bemålning vi ännu ser idag. Bänkarna ekådrades med röda och gröna detaljer i gavelstyckena. Takbjälkarna brunfernissades och takfälten målades ljusa med rödbrun ornamentik, medan väggarna försågs med kvadermålning. På 1930-talet genomgick kyrkan både utvändig och invändig restaurering. 1932 byttes skiffret ut på de södra takfallen samtidigt som murverkets fogar kompletterades med cementbruk, plåtavtäckningar oljemålades och putsade ytor kalkfärgades. Inför kyrkans 50-årsjubileum 1937 genomfördes 193536 en interiör restaurering under ledning av arkitekt Eiler Græbe, senare domkyrkoarkitekt. Fönstren målades och glasades om, väggarnas kvadermåleri vitkalkades och stora delar av den fasta inredningen målades om. 1948 installerades mekanisk klockringning och året därpå försågs merparten av kyrkans fönster med innerbågar av trä. 1954 elektrifierades belysning och uppvärmning, vilket bland annat medförde att de ursprungliga ljuskronorna i smide byttes ut. Nästa större interiöra restaurering skedde 1958. Konservator Osvald Owald medverkade, vilket bör betyda att just konservering av fast inredning och inventarier utfördes. Den mest påtagliga förändringen var att de ådringsmålade bänkarna täckmålades i grå kulör. 1965 var kyrkans norra takfall i dåligt skick och skiffret ersattes av ekonomiska skäl av eternit. Tre år senare restaurerades fasaderna av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Fogarna kompletterades med ett cementbruk med en tredjedels plastinblandning och putsade ytor målades med cementfärg. Utöver detta förgylldes årtalet 1887 i västportalens tympanonfält. Under 1970-talets början målades kyrkan om invändigt, vilket delvis tycks ha utförs med latexfärg trots att emulsionsfärg var föreskrivet, och kyrkorummet fick en röd heltäckande matta. Under åren 1986 till 1991 restaurerades kyrkan på nytt, såväl ut- som invändigt. Exteriört hade merparten av arbetena samma underhållskaraktär som vid tidigare restaureringar, men genomfördes denna gång med mer lämpliga materialval. Fasadens fogar och putsade ytor kompletterades, lagades och målades med KC-bruk och KC-färg. Strävpelarnas avtäckningar samt solbänkar lagades med cementbruk. Torntakets näbbformade skiffer byttes ut mot rektangulärt skiffer och tornluckor och fönster renoverades. De tre ytterdörrarna mot öster byttes mot nya. Interiört omfogades tegelgolven, väggarna putslagades och målades med kalkfärg över bröstningslisten och linoljefärg därunder. I vapenhus, tornrum och trapplopp användes enbart kalkfärg. Sakristian i absiden, som inte tycks ha omfattats av arbetena 198691, renoverades 199697 då tak, fönster, lister och dörren målades om. Sannolikt var det vid detta tillfälle som golvet belades med plastmatta. Konservering av altaruppsats och predikstol genomfördes 2004. Arbetena omfattade rengöring, återfästning av flagad färg, borttagande av vissa tidigare retuscher, lagning, kittning och nya retuscheringsarbeten. 2008 var kyrkans tak i dåligt skick, vilket lett till läckage och fuktskador i murverken. Skadorna å

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439942

Objekttyp

BUILDING

VÄSTERSTADS KYRKA

TakformSadeltak, Sadeltak, Kägeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439943

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÄSPINGE KYRKA

InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor med halv stens förskjutning. På de vitkalkade väggarna syns här och var underliggande ljusröd puts. Taket utgörs av tornvåningens brädgolv med synliga bjälkar, allt mörkbetsat. Ytterporten utgörs av en pardörr i lackad ek med fyra fyllningar i vardera dörrblad och stora smidesbeslag. Dörren mot långhuset är en stickbågig pardörr med tre fyllningar per dörrblad. Dörröppningen har tidigare varit högre, vilket syns i putsen, men sänktes vid restaureringen 1952. Dörrblad och karm är marmorerade i grågrönt med profiler i ljust rött och vitt, en färgsättning som går igen i förvaringsskåpen under torntrappan utmed norra väggen. Trappan är utförd i mörkbetsat trä. Det gråmålade fönstret i söder har en ospröjsad innerbåge av furu. Mot södra väggen står en bänk från den tidigare bänkinredningen, ett vitrinskåp samt ett slagbord, allt målat i grågrön kulör. Långhusets golv är belagt med samma kvadratiska tegel som i vapenhuset. Bänkkvarteren står på upphöjda golv av spontad och lackad furu. Väggarna är putsade och vitkalkade. På väggen mot koret syns fragment av medeltida figurativa kalkmålningar och i den mittersta av de tre travéerna har omfattningarna till kyrkans ursprungliga syd- och nordportaler frilagts. De två östra travéerna är slagna med åttadelade ribbvalv medan det västra är sexdelat. Samtliga ribbor har rektangulär profil men deras tjocklek varierar mellan valven. Sköldbågarna är svagt spetsbågiga. Samtliga valv pryds av kalkmålningar som daterats till kring 1550 och bland annat framställer stiliserade blommor, rankor, stjärnor och fåglar. De rundbågiga fönstren har innerbågar av lackad ek, utan spröjsning och med klarglas. I de spröjsade ytterbågarna sitter antikglas. Den västra travéen upptas av orgelläktaren som vilar på åtta pelare av trä och nås via två svängda trappor utmed långhusets västra vägg. Balustraden utgörs av svarvade dockor och bryts centralt upp av ett femdelat ryggpositiv till orgeln. Balustraden är sedan 1987 förhöjd med ett tunt vitmålat metallräcke, ritat av Uno Nilsson på K-konsult. Läktaren inklusive ryggpositivet är målad i en bruten vit kulör med detaljer i rött, grönt och grått. Koret avgränsas från långhuset genom den rundbågiga triumfbågen och har även golvnivå två steg högre än långhuset. Trappan utgörs av pikhuggen grå kalksten och är försedd med handledare av svartmålat smide. Golvet är belagt med samma röda tegel som i långhuset. Innanför altarringen, som vilar på ett betongfundament, är golvet ytterligare förhöjt och belagt med gul klinker i diagonalt mönster. Väggar och valv är vitkalkade. På väggarna syns spår av underliggande röd och grå färg, sannolikt från en tidigare kvadermålning. Koret är slaget med ett kryssvalv vars ribbor har rektangulär profil. I valvkappornas svicklar finns skvallerhål. Sköldbågarna är lansettformade. Valvet har kalkmålningar av samma karaktär som de i långhuset. På triumfbågens undersida framställs dels Lucifer omgiven av bland annat fåglar, dels syns ett stadsmotiv med fragment av två stående figurer. Fönstrens innerbågar är liksom i långhuset ospröjsade och försedda med planglas. Absiden avskärmas från koret av altaruppsatsen samt ett draperi som hänger på en kraftig bjälke. Golvet har samma röda tegel som det övriga kyrkorummet medan väggarna och valvet är vitputsade och pryds av kalkmålningar. På väggarna syns bland annat ett draperingsmotiv samt fragment av romanskt måleri framställande Marias förhärligande och Sankt Laurentius. Innerbågen i den rundbågiga romanska fönsteröppningen rakt i öster är av järn med blyspröjsade antikglas. I söder sitter en pardörr med överljus i en stickbågig muröppning. Dörrbladen är av lackad ek och har sex fyllningar vardera. På vinden över långhuset syns på väggarna rester av kalkputs från tiden före valvslagningen samt två rundbågiga fönsternischer. Takstolarna över långhus och kor består båda av ek och furu. För långhuset rör det sig om mindre delar ek, sannolikt återanvänt medeltida virke, medan korets tre takstolar är mer intakta, med få inslag av adderad furu. Klockbocken i tornet är även den av ek kompletterad med furu. Inredning och inventarier Altaret i ek från 1962 är uppbyggt av ramverk med fyllningar av stående spontade brädor. På baksidan mot absiden finns ett inbyggt värdeskåp. Altarskivan är av ek och täcks av svart laminat. Altaruppsatsen tillverkades av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg från Hurva, senare med verkstad i Finnja. Ullbergs produktion av altaruppsatser och predikstolar följer ett tidigt etablerat formspråk, i den stil som något nedlåtande brukar kallas bondbarock, som han under sin nästan 40-åriga yrkesbana upprepar med mindre variationer. Äspinges altaruppsats från 1745 eller 1746 är ett relativt tidigt verk, möjligen hans femte altaruppsats. Nederst finns en predella vars mittparti har inskriptionstavla. Denna bär upp altartav

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439944

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ÖSTRA SALLERUPS KYRKA

ExteriörbeskrivningExteriör Östra Sallerups kyrka är belägen på en höjd, där en lång stensatt trappa leder upp till huvudentrén i söder. Den vitputsade kyrkobyggnaden är uppförd i sten och har planform bestående av fullbrett västtorn, långhus, lägre och smalare kor med absid i öst, en korsarm som upptar närmast hela långhusets sydfasad samt ett därtill anslutande vapenhus. På samtliga byggnadsdelar utom tornet löper en profilerad takfotslist av rödmålat tegel. I tornets norrfasad är delar av ett gravmonument över kyrkoherde Jöns Hendriksson inmurat i väggen. I tornfasaderna finns även ett flertal vitmålade ankarjärn, och i korsarmens södra gavelröste finns årtalet för tillbyggnadens uppförande, 1816, skrivet i smide. Tornet har valmat sadeltak, absiden hjälmtak medan övriga byggnadsdelar har sadeltak. Samtliga takfall täcks av svartmålad bandtäckt plåt. Tornet kröns av en vimpel och korsarmen av ett kors i svartmålad plåt. Merparten av fönsteröppningarna är rundbågiga med tvåsprångiga omfattningar av rödmålat gult tegel, solbänkar av tjärmålad betong samt rundbågiga och småspröjsade gjutjärnsfönster. I norr finns tre sådana jämnt fördelade på långhusets fasad samt ett i tornets bottenvåning. I korsarmen återfinns ett åt öst, ett åt väst samt två åt söder, placerade på var sida om vapenhuset. Korsarmen har dessutom ett rundfönster i djup nisch utan omfattning ovan vapenhusnocken. Koret har ett fönster i söder, lika tidigare nämnda. I norr återfinns istället en mindre romansk fönsteröppning, med omfattning av huggen sten och ett blyspröjsat fönster. Vapenhusets två fönster, i öst respektive väst, är rundbågiga med bågar av ek. Öppningarna har ensprångiga vitputsade omfattningar och solbänkarna är utförda i svart granit. I vapenhusets västra sockel sitter tre höga och smala fönster som utgör ljusinsläpp för det underliggande bårhuset. Absiden saknar fönster. Kyrkans huvudentré i vapenhuset utgörs av en rakavslutad pardörr av lackad, stående och profilerad ekpanel. Dörren sitter i en djup nisch och har en enkel omfattning av rött tegel. Västporten i väster har tresprångig vitputsad omfattning och utgörs av en rakavslutad enkeldörr med halv regeldörr som kröns av ett blyinfattat lunettfönster. Dörrbladen har mörkt betsad stående ekpanel. Till bårhuset under vapenhuset leder en pardörr med mörkt betsad stående fasspontpanel i furu. Tornets översta våning har en rundbågig ljudlucka i varje fasad, den västra sitter i en enkel muröppning medan övriga öppningar är tvåsprångiga.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439941

Objekttyp

BUILDING

ÖSTRABY KYRKA

ByggnadsdelTorn - Västtorn, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Absid - Öster, Korsarm, Absid - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548715

Objekttyp

BUILDING

Arups gamla tomt

Referens: skriftlig källaLMV, Kristianstad: S Rörum 48, år 1848; Dnr 321-3168-2005. Dahlén, J. Arup 1:9. Schaktningsövervakning, 2001, RAÄ 46, Södra Rörum sn, Hörby kn, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Arkivrapport 30/2005.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8e74f8ca-a916-4b7f-a849-0299e028d8da

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Askebacken med Lyby stubbskottäng

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2001513

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Avrättningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f89923bc-0c4b-4b9c-a1d5-d7ec2adf11b5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/efa85d81-e8e4-46a8-b254-fa02309360f0

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

Beskrivning1) Avrättningsplats. Enligt karta från 1839 uttaget tillgalgbacke vid laga skifte.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3fe2e9f5-2a44-48a7-b77f-3aa168455621

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

Referens: skriftlig källaThornander 1747

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/81043b89-c8d8-4c98-9812-cec50d608a22

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1b75b35a-ee1c-4679-9978-56e65785a4c8

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

OrienteringI N gränsande mot bygräns i Ö ägogräns

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/80747557-3e5b-4493-b003-eb54da84fc09

Objekttyp

PLACE

Begravningsplats

Referens: skriftlig källaLundberg, O. Svensköps Minnesbok. 1914.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bde00efe-64bd-4599-afa9-65a78b52a7c3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

Orientering15-20 m NNÖ om landsväg.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1e970112-31e1-4570-bf84-de338420e51c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f4f7ad2f-8a7d-4c0f-bfb0-b63a15d2c9ad

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

Referens: skriftlig källaAhlenius och Kempe 1908

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a9741993-b9ec-4217-a632-7782cb0987f9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Biskopsboda gamla tomt

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d90ddd15-d119-4aec-870a-bd39c69a89a0

Objekttyp

PLACE

Blästplats

TerrängFlack, svagt V-sluttande sandmark. Hagmark Ö om våtmark (översilningszon).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7c93c6eb-657f-4f72-a8d1-a6cca5b8392e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaATA 321-3501-2000

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6ddeb137-cd2e-459d-81a9-808711fd92a1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/218dbbf0-5a0b-4a88-80f3-815b5d44a631

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängAvsatser av flack, svagt V-sluttande moränrygg (N-S). Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/966e4391-3ff4-4ed7-b463-4f5b56ffc00b

Objekttyp

PLACE

Boplats

TerrängFlack moränavsats. Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/19299704-e73f-4506-a06d-111bdc5b6409

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängAvsats av flack, svat SV-sluttande moränrygg (NV-SÖ) med berg idagen. Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/28184d27-a617-4f72-ac6a-796780110a6f

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/332f400c-9523-4c58-85c3-16bdd0389688

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängAvsatsen av flack S-sluttande moränrygg (VNV-ÖSÖ), NV om bäcklopp(NÖ-SV). Åkermark, N om våtmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/85144444-dd36-48e5-97c1-92f80bd6afb0

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60c56dda-79a3-4be7-81d3-a91cad38bb9b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/65f9b027-c09d-4f3c-be27-00a9eda2100d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7685c4bf-934a-4b74-ad90-812ad904f456

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/84345d03-f41f-4dda-b7db-eccee1a1d3f4

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e7138a4e-3ad9-4f8e-b3a0-9d859937c0c6

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f44eee03-4f9d-48f6-8fd1-4e1b81c39c08

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f450f33f-e0b3-43a8-b999-032ee28efcf2

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0cfa2170-4ef1-4e08-bcc8-067f54a503c7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT