DR 268, Östra Vemmenhög, Dybäck
Signum2MaterialbeskrivningGranit
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/183d6a60-6e33-4acd-a164-7638f9be94f3
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
DR 270, Skivarps kyrka
Normalisering PMaterialbeskrivningGranit
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/6794847d-66d8-4c81-9bf7-591fa9ca10e8
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 272, Svenstorp 1, Svenstorps kyrka
Ursprunglig platsUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/0fa6f2c4-365a-4d84-8753-7992e206d68e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 273, Svenstorp 2, Svenstorps kyrka
ProfilstilHäradVemmenhögs härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/65c67766-9fcf-4f5c-ab8c-8652e4f453d4
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 274, Hassle-Bösarp
Signum1Ursprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/89711e78-0fec-4ea4-8548-5bd42328b0a2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 275, Solberga, Torsjö
Översättning PHäradVemmenhögs härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/57f6990e-6b12-4920-93d4-93bf342a5291
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 276, Örsjö, Örsjögården
Translitterering PFöremålsbeskrivningRunsten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/24f2dafb-ec5c-4bb5-9279-315cd9068848
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 277, Rydsgård
MaterialPlaceringI slottsparken
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/8cfd73ed-6fad-48c3-8d9f-3d2c065ef9b8
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 278, Västra Nöbbelöv, Prästgården
Signum1AnteckningarKluven i två delar.
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e2e3d8bf-f3ad-4597-a2fc-1c5811bca9d8
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR IK97, Kläggeröd
BrakteattypUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/02a9283a-73e1-4953-b092-d2220a6c2965
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid, precis som den av Möller 186870 uppförda Katslösa kyrka, i det närmaste en direkt kopia av Solberga kyrka såväl exteriört och interiört som för den fasta inredningen. Den verklige upphovsmannen bakom dessa tre kyrkor måste därmed ofrånkomligen anses vara Peter Boisen. Utöver färgsättning en skiljer sig Hassle-Bösarps kyrka endast från Solberga genom att tornspiran har karnisformad nedre del samt att prästingången i absiden saknar överljus, det senare är emellertid en sentida förändring. Den nya kyrkan uppfördes med delvis återanvänd gråsten och kalkstenskvadrar från den medeltida kyrkan. Gestaltningen var typisk för tiden, där fokus låg på ett rymligt och ljust kyrkorum, med långhus och fullbrett kor under gemensamt sadeltak, halvrund absid i öster samt kvadratiskt västtorn. 1902 besiktar domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin kyrkan och föreslår bland annat att grunden ska förstärkas, att ett betongvalv ska slås mellan valvens grundpelare under golvet för att minska belastningen samt att låta uppföra strävpelare utvändigt. Få av dessa förslag tycks genomföras. 1918 ansöker församlingen om att förlägga vissa gudstjänster till skolan med hänsyn till svårigheterna att värma upp kyrkan. När kamin tillkommer och var den eller de placeras framgår inte av källmaterialet eller äldre bilder. 1933 tillskapas emellertid ett utrymme under orgelläktaren för förvaring av koks och kol genom att tre bänkrader avlägsnas och en enkel brädvägg uppförs som avskiljning mot kyrkorummet. 1936 genomförs en invändig restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, då den fasta träinredningens ursprungliga ljusa ekådring ersatt av bemålning i grått, blått och marmorering. Bänkkvarteren uppges byggas om, sannolikt genom att kvarteren glesades ut och att ryggstödens lutning ändrades, vilket var en vanligt förekommande åtgärd vid tiden. 1943 läggs tegeltaket om och dräneringsarbeten utförs kring kyrkan. 1946 gjuts kyrkklockan om och två år senare återförs altaruppsatsen från 1600-talet som tidigare stått i den medeltida kyrkan. Den ersätter då ett större klöverbladskors i trä som prytt altaret sedan uppförandet av nya kyrkan. För ritningarna av den nya altaruppställningen stod Eiler Græbe. Någon gång under 1940-talet elektrifieras kyrkan. 1951 sker en utvändig restaurering som innebär nedknackning av all puts och ny puts i form av hydrauliskt kalkbruk som kalkavfärgas. Tornets tre rundfönster förnyas. Två år senare kalkas kyrkan invändigt och 1954 elektrifieras belysningen. En matta till golvet innanför altarringen i röllakanteknik vävd av Hellevi Nilsson-Kjellhard införskaffas 1955 och 1959 tillkommer nya hängrännor och stuprör i koppar. 1962 elektrifieras uppvärmningen. Vid en renovering inför kyrkans hundraårsjubileum 1966 putslagas faserna med kalkcementbruk och målas troligen med en akrylhartsfärg. Nya ljudluckor tillverkas i tryckimpregnerad furu och det är troligen även vid detta tillfälle som kyrkorummet målas om med en tät färgtyp. 1969 dras vatten in i kyrkan och 1972 restaureras altaruppsatsen av konservator Albert Eriksson. Vid något tillfälle har kyrkans ursprungliga portar i form av ramverksdörrar med fyllningar bytts ut mot de nu befintliga med ekpanel. Gissningsvis sker detta vid någon av de utvändiga renoveringarna 1951 eller 1966. 1983 moderniseras läktarunderbyggnaderna efter förslag av ingenjör Lennart Persson, Skurup. Bland tillkommer wc i det tidigare förråd. Tio år senare uppmärksammas sprickbildningar i östra delarna av långhusets murverk och långtidsmätning av sprickorna inleds. 2003 genomförs en utvändig renovering efter handlingar upprättade av SCC Scandiakonsult. Utöver underhållsarbeten som slamning av fasader och ommålning av fasader, fönster och portar läggs tegeltaket och delar tornspirans kopparplåt om. Undertakets stickspån ersätts av brädad panel, delar av avvattning och anslutningsplåtar förnyas, merparten av fönsterglasen byts ut mot kulturglas och vindarna förses med bryggor, plattformer och fasta stegar samt bättre luftning. 200506 fortsätter renoveringen av kyrkan interiört, denna gång efter handlingar av Ramböll Sverige AB. Väggarnas och valvens täta ytskikt avlägsnas och ersätts efter putslagning av målning med lim- och oljefärg. Fuktskadade golv i sakristian och under läktaren byts ut medan övriga trägolv repareras och delar av det ursprungliga tegelgo
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028679
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KATSLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset vars golv är belagt med handslaget rektangulärt rött tegel. Utmed södra väggen avviker teglet som tillkom när den ursprungliga inbyggda torntrappan revs 1992 något i kulör. Väggarna är putsade och vitkalkade utom mot öster där en vitmålad brädvägg och skåp av skivmaterial återfinns. Innertaket utgörs av ett brädtak målat i vit alkydoljefärg. Fönstren, vars övre delar avskiljs av taket och ger ljus åt första tornvåningen, saknar innerbågar och har ljust gråmålad insida. Kyrkportens insida är utformad likt utsidan och målad i en ljust grå kulör. Mot kyrkorummet i öster har den delvis glasade och gråmålade pardörren hängts av från karmen och flyttats österut i samband med att läktarunderbyggnader för ny trappa och väntrum m.m. tillkom 2011. Kyrkorummets golv är i mittgången belagt med rektangulärt rött tegel som tillkom vid det tidiga 1950-talets restaurering. Koret, med ett steg högre golvnivå, bevarar ursprungligt oktagonalt rött golvtegel med gula låsstenar förutom närmast de slutna bänkkvarteren där en rad rektangulära kalkstensplattor adderades när bänkarnas placering justerades vid samma restaurering. Golvet i bänkkvarteren utgörs av ett upphöjt brädgolv av lackad gran. Kyrkorummets tre travéer, där den östra utgörs av koret, är slagna med ribbvalv som liksom väggarna är slätputsade och vitkalkade. Ribbvalven vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Sköld- och gördelbågar är rundbågiga. Fönstren med gråmålad insida sitter i djupa nischer och saknar liksom i vapenhuset innerbågar. Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och vilar på tio kolonner med oktagonalt tvärsnitt och förgyllda bladkapitäl. Barriären med framskjutande mittparti är uppbyggd som ett ramverk med fyllningar av stående panel och enkelt profilerade över- och understycken. Sedan 1991 nås läktaren via en svängd trappa i trä i långhusets sydvästra hörn. Orgelläktaren är liksom merparten av kyrkans fasta inredning i trä färgsatt i två grå kulörer. Sakristian i absiden avskiljs från kyrkorummet av ett skrank i trä utformat med rundbågigt arkadmotiv, vilket upptill avslutas med ett profilerat överstycke och en krönlist med trepass. De yttre rundbågarna är försedda med dörrblad. Skranket är målat i två grå kulörer. Absidgolvet utgörs av ett brädgolv av gran. Hjälmvalvet är liksom väggarna slätputsade och vitmålade och fönstrens utformning går igen från kyrkorummet. Östentréns inre ljust gråmålade dörrblad är utformat med stående brädor med tvärslå och hänger i kraftiga bandgångjärn av smide. Absiden är möblerad med ett textilskåp samt två brunmålade svängda sittbänkar, samtida med kyrkan. Första tornvåningen nås från orgelläktaren genom en rundbågig murverksöppning med brädad vägg närmast tornrummet. Golvet utgörs av ett obehandlat äldre brädgolv och tak och väggar är vitputsade. Rummet får dagsljus av de övre delarna av vapenhusets fönster. En enkel trätrappa utmed västra väggen leder upp till andra tornvåningen som har obehandlat brädgolv, putsade väggar och tak som utgörs av klockvåningens golvbjälklag. I öster leder en ståldörr in till kyrkvinden. Klockvåningens golv utgörs av obehandlade bräder och väggarna är grovt putsade. Rummet upptas av klockbocken av bilad furu i vilken kyrkans två klockor hänger. I tornspiran har flera vilplan med fasta stegar i furu tillkommit i samband med reparation av hjärtstock m.m. 2018. Takstolskonstruktionen över kyrkorummet utgörs av saxsparrar i bilad och dymlad furu. Även absidens takkonstruktion är i furu. Valven är oisolerade. Inredning och inventarier Katslösa kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan. Altaret utgörs av ett blockaltare i trä i ramverkskonstruktion med fyllningar. Altartavlan med ådringsmålad och förgylld ram är en oljemålning på duk framställande Jesus i Getsemane. Tavlan ersatte på 1950-talet ett träkors som nu förvaras i tornvåningen. Den halvrunda altarringen i ljust grå kulör med förgyllda detaljer är uppbyggd av smala svarvade balusterdockor med oprofilerade över- och underliggare. Grindar finns i söder och i norr, där halvcirkelformen bryts och balustraden ansluter till predikstolen. Sockeln har träimiterande bemålning i mörkbrunt brunmålad och knä- och handfall är klädda med röd sammet. Predikstolen i renässansstil är placerad i korets nordöstra hörn och vilar på en brunmålad fot med oktagonalt tvärsnitt med karnisformat överstycke marmorerat i brunt. Korgen har hexagonal planform och på de fyra sidorna framställs de fyra evangelisterna med respektive attribut i skuren relief ståendes i rundbågiga tempelgavelmotiv där frontonerna flankeras av puttis. Korgens hörn markeras av kolonnetter med kompositakapitäl och skurna änglaansikten och frukter som vilar på maskaronförsedda postament. Det förkroppade överstycket som bland annat pryds av en tandsnittsfris återfinns även på trappbarriä
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439813
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SKIVARPS KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Kor - Öster, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Korsarm, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439816
- Objekttyp
- BUILDING
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och söder har gråmålade foder och ramverk medan fyllningarna är marmorerade i grått och brunt, en färgsättning som går igen från kyrkans bänkinredning. Vapenhuset delas in i en i öst- och västdel av en pardörr med samma färgsättning men med glasade övre fyllningar. En likadan pardörr leder i öster in till kyrkorummet. Långhuset och korsarmarna har samma kalkstensgolv som i vapenhuset. Den slutna bänkinredningen står på obehandlade trägolv utom i norra korsarmen där golvet är lackat. Väggar och valv är putsade, de förra vitkalkade och de senare vitmålade med organisk färg. Den medeltida västförlängningens ribbvalv vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Långhuset och korsarmarna utgörs av sex valvtravéer med ribbvalv och pilastrar enligt samma princip, tillkomna vid Brunius ombyggnad på 1800-talet. Sköld- och gördelbågar är rundbågiga. I västförlängningens södra mur finns en igensatt medeltida dörröppning med omfattning av frilagd kalksten. De båda fönstren saknar här innerbågar, till skillnad från i korsarmarna som har innerbågar av gråmålat trä. Korsarmarnas väggar pryds av äldre gravhällar, epitafium, psalmnummertavlor och en tidigare altartavla samt lampetter i mässing. I samtliga travéer utom i västförlängningen hänger takkronor i mässing. Västförlängningen upptas istället av orgelläktaren som förutom i murverken vilar på kolonner ståendes i bänkkvarteren. Kolonnernas övre del är målade i en brun eller bronsaktig kulör, medan de nedre delarna är inmålade i samma grå kulör som bänkinredningen. Barriären utgörs av profilsågade balusterdockor kring ett mittparti uppbyggt som ramverk med tre fyllningar, av vilka den centrala pryds av en förgylld girland. Ramverken är gråmålade medan balusterdockor och fyllningar är marmorerade enligt samma princip som dörrarna i vapenhuset. Kyrkrummet upptas i övrigt främst av den slutna bänkinredningen. Närmast koret har borttagna bänkrader ersatts av lösa stolar. Predikstolen återfinns söder om triumfbågen och dopfunten norr därom. Mor norra korsarmens östvägg finns en kororgel. Koret med halvrund absid nås via den rundbågiga triumfbågen samt en fyra steg hög trappa i kalksten. Golvet är belagt med kalksten lika den övriga kyrkan medan väggarna, korets ribbvalv och absidens hjälmvalv är putsade och till största del täcks av medeltida kalkmålningar. Målningarna har daterats till mitten av 1300-talet och tillskrivs Snårestadsmästaren, vars verk karaktäriseras av hjärtformad bladornamentik i valvhjässan och figurer framställda under stjärnprydda baldakiner. Målningarna i Skurups kyrka anses allmänt vara mästaren eller verkstadens höjdpunkt. I korets fyra valvkappor framställs Maria Bebådelse, Jesu födelse, Konungarnas tillbedjan samt Frambärandet i templet. På korväggarna, där målningarna är mer fragmentariska, syns Jesu dop och ett motiv som tolkats som en skapelsescen. Absidens hjälmvalv har Majestas Domini-motiv och på väggarna syns fragment av vad bland annat tolkats som Johannes döparen, S:t Laurentius och en biskop. I korets golv finns en kalkstensplatta med dragringar under vilken en trappa leder ner till gravkoret, vars väggar och tunnvalv är murade med rött tegel och vitputsade. I den absidformade avslutningen åt öster finns en nisch med ett krucifix. Ett tiotal kistor tillhörande adelssläkterna Gyllenstierna och Sparre förvaras i utrymmet, liksom Rutger Mackleans sarkofag i kalksten. Första tornvåningen ovanför vapenhuset nås via en murad trappa med ingång på tornets södra sida. Rummet har låg takhöjd, där taket utgörs av andra tornvåningens golvbjälklag. Naturstensmurverken är oputsade. En trätrappa leder upp till andra tornvåningen, med obehandlat brädgolv, murverk med brett utstrukna fogar och en stolpverkskonstruktion som bär upp klockvåningens golvbjälklag. I öster leder en dörr in till kyrkvinden. Klockvåningen har obehandlat brädgolv och murverken, som utgörs av tegel och natursten, är delvis putsade. Rummet upptas av klockbocken i ek där kyrkans tre klockor hänger. Kyrkvindens västra del har i samband med 1950-talets restaurering inretts till museum, med spontat obehandlat trägolv och vitmålat brädat innertak. Här förvaras bland annat en äldre altaranordning med altarring, en bänkdörr från 1559, skulpterade byggstenar av kritsten som möjligen härrör från den rivna borgen Stjärneholm, äldre taktegel och orgelpi
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001531401
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SLIMMINGE KYRKA
LagskyddHistorikOm Slimminges medeltida kyrka är uppgifterna knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och tycks enligt en beskrivning från 1600-talet ha följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I Slimminge revs den medeltida kyrkan 1807, med undantag för tornet, till vilket ett nytt långhus med fullbrett kor adderades, delvis byggt med återvunnet material från den gamla kyrkan. Ritningarna för denna ombyggnad saknas och arkitekten är därmed okänd. Ett fotografi från 1874 visar ett lågt torn med brant valmat sadeltak samt ett vitputsat skepp med rakt avslutade korspostfönster. Under slutet av 1800-talet tycks kyrkan ha varit i dåligt skick och diskussioner om restaureringar eller rivning för nybygge pågår under lång tid i församlingen. Flera ombyggnadsförslag tas fram, bland annat ett signerat arkitekt Alfred Arwidius 1892. Detta förslag kommer justeras av Folke Zettervall, som vanligen anges som arkitekt för kyrkan, men Arwidius är hela tiden delaktig i projektet och de båda arkitekternas roll i ombyggnaden är inte helt klarställd. Ombyggnationerna genomförs 190406 och innefattar bland annat rivande av torn och sakristian norr om koret, uppförande av nytt torn i väster och sakristia på samma plats som tidigare men med underliggande källare för lågtrycksånganläggning. Fönstren omgestaltas till stickbågigt välvda och interiört slås kyrkorummet med ett tunnvalv av spontad panel. Ny inredning i form av altaruppsats, altarring, bänkar samt orgelläktare tillkommer. Den tidigare orgeln ersätts av en enklare kammarorgel och den befintliga kyrkklockan gjuts om samtidigt som ytterligare en tillverkas. De första större förändringarna sker 1931 då tegeltaket över skepp och sakristia läggs om och en ny orgel med fasad ritad av Folke Zettervall 1905 installeras på läktaren. 1938 tillkommer nya trappor i granit framför västentrén och prästingången i sakristian. 1951 installeras elektrisk kraft och belysning och året därpå förstärks skeppets takstolar med dragjärn. En större restaurering genomförs 195355 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Gjutjärnsfönstren från 1906 ersätts av kopplade ekbågar och de tegelavtäckta solbänkarna kläs med kalksten. Korets fönster i öster muras igen och bevaras utvändigt som blinderingar medan det invändigt tillkommer en hög rundbågig nisch med plats för ny altaruppsats ritad av Græbe med altartavla av Gunnar Torhamn. De tre främre bänkraderna tas bort för att utöka koret västerut och golvet beläggs med rött tegel. Predikstolen, som vid det tidiga 1900-talets ombyggnad ekådrats i likhet med den övriga fasta inredningen i trä, återfår sin ursprungliga polykroma färgsättning av konservator C.O. Svensson. 1958 får sakristian nytt golv av rött handslaget tegel och ett murat altare tillkommer liksom nya förvaringsskåp. 1963 målas bänkinredning, predikstolens sockel samt orgelläktaren om i grått och grå heltäckningsmatta läggs i mittgången och innanför altarringen. Värmesystemet moderniseras. Tre år senare avfärgas fasaderna med vad som i Ystads Allehanda beskrivs som ett slags gummifärg. 1969 förnyas åskskyddsanläggningen och året därpå förses utrymmena mellan tornrum och kyrkvind respektive pannrum och trapphus med branddörrar. 1978 målas kyrkan om invändigt. Omfattningen är okänd men sägs i en artikel i Skånska Dagbladet vara utförd i lite gladare färger. 1983 förses takryttaren på tornet med en lucka åt öster. Under ledning av arkitekt Eva Retzner genomförs 1983 en utvändig restaurering där fasaderna sandblästras, putslagas med KC-bruk och avfärgas med KC-färg. Tornet ursprungliga falstaktegel på öppen läkt förses med brädat och papptäckt undertak varefter befintligt tegel läggs tillbaka. Ljudluckor inklusive karmar repareras med delvis nytt virke och automatisk lucköppning och klockringning installeras. 2003 tas heltäckningsmattan i mittgång och altarring bort och året därpå ersätter en ny ljudanläggning den som installerats 1992.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439817
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SVANEHOLM
Bebyggelse - byggnadHistorikMauritz Jeppsen Sparre började omkring 1530 uppföra sätesgården Svaneholm, en fyrlängad sluten anläggning i tre våningar av rött tegel och med trappstensgavlar. Den första längan som byggdes var den södra, som med tanke på försvar försågs med skyttegluggar och slitsar för kasthål. Övriga längor tillkom troligen senare under 1500-talet. Vid 1600-talets slut lät Axel Gyllenstierna bygga om östra längan, som gjordes femvånig och fick karaktären av ett italienskt barockpalats med balustrad utefter takkanten och invändigt en monumentaltrappa i fyra lopp, takfriser i stuck m.m. Egendomen tillföll 1782 friherre Rutger Maclean, vars jordbruksreformer och sociala insatser på Svaneholm ledde till 1803 års förordning om enskifte. Slottet restaurerades 1933 och är nu museum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984082
- Objekttyp
- BUILDING
SVENSTORPS KYRKA
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningSvenstorps kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med tresidigt östparti, sakristia i öster samt västtorn. Kyrkan är uppförd av gråsten. Långhuset och tornet saknar markerad sockel. Långhusets fasader är spritputsade med slätputsade fönsteromfattningar och dekorativt utformad taklist med rundbågefris och sågtandslist. Tornet är slätputsat med trappstegsgavlar som avslutas nedtill med en rundbågefris och hela kyrka är avfärgad i vitt. Både långhus och torn täcks av sadeltak med rött enkupigt lertegel, som sannolikt tillkom vid renovering av taket 1951. De rundbågiga fönsteröppningarna är slätputsade med tre språng samt två lufter med enkla rundbågiga gjutjärnsfönster från ombyggnaden 1854 med diagonalspröjs och olikfärgat glas i de övre dekorativt utformade medaljongerna. Fönsteröppningarna är försedda med solbänkar av svartmålade räfflade gjutjärnshällar. Tornets ljudöppningar är försedda med luckor av svartmålade stående brädor, mot öster är ljudöppningen lägre placerad och delvis förbyggd av långhustaket. I väster finns ett runt gjutjärnfönster. Huvudingången är via tornet i väster och tillkom i samband med ombyggnaden 1854. Portalen är rundbågig och är försedd med en brunmålad dubbeldörr av ek med fyllningar samt överljus i form av ett lunettfönster av gjutjärn. Över portalen finns en inmurad kalkstenstavla med följande text: ÅR 1854 BYGGDES KYRKAN. OSCAR ISTE VAR SVERIGES KONUNG, DR WILH FAXE STIFTETS BISKOP, MGR L G PALMQVIST FÖRSAML PASTOR. Trappan till huvudentrén är gjuten av betong 1990. Till tornets övre våningar kommer man via en utvändig port, med svart slät panel, på tornets norra sida. En ingång finns även till sakristian på korets östra sida. Den består av ett enkelt rundbågigt dörrblad från ombyggnaden 1854 med brunmålad profilerad ekpanel i fiskbensmönster med överliggande gjutjärnsfönster.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439818
- Objekttyp
- BUILDING
VILLIE KYRKA
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor med tresidig avslutning, kraftiga korsarmar i söder och norr samt mindre tresidiga utbyggnader för sakristia och arkiv i mötet mellan kor och korsarmar. I samtliga ytterhörn samt på långhusets långsidor finns strävpelare i två språng. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Långhusets medeltida murverk är uppförda som skalmurar av gråsten medan övriga byggnadsdelar åtminstone över valven är murade i tegel. Möjligen kan återvunnen gråsten från rivna byggnadsdelar ha återanvänts i murarnas nedre delar. Omfattningar och listverk är främst utförda i tegel. Den 1943 upptagna västentrén har enligt arbetshandlingarna omfattning av betong. De spritputsade fasaderna är avfärgade i gul silikatfärg medan strävpelare, omfattningar och dekorativa detaljer är slätputsade och vitkalkade. Det medeltida långhusets har skråkantad cementavtäckt sockel av tuktad gråsten med brett utstrukna cementfogar. Övriga byggnadsdelars sockel utgörs av kilade gråstenskvadrar, även här med skråkantad avslutning och cementavtäckning. Fasaderna avslutas upptill av en profilerad takfotsgesims som på samtliga byggnadsdelar utom de mindre utbyggnaderna har en underliggande rundbågefris. Sadeltaken över långhus, korsarmar och kor, där det sistnämnda är valmat över den tresidiga avslutningen, är avtäckta med grå rektangulära skiffer från Grythyttan. De mindre utbyggnaderna har flersidiga takfall avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Övriga avtäckningar och plåtarbeten är utförda av koppar, frånsett stuprören som efter stöld 2004 är av svart fabrikslackerad plåt med mjuka böjar. Kyrkans huvudentré återfinns sedan 1978 i västgaveln. Dörröppningen togs upp 1943, då långhusets västra travé avskiljdes från kyrkorummet och omvandlades till bårrum. Portalens omfattning, som är utförd enligt samma princip som övriga omfattningar men med vissa avvikelser, ska enligt kyrkans underhållsplan ha utförts som en blindering redan 1891. Portalen är utformad som en rundbågig nisch i ett språng där rundbågen markeras i fasadlivet med en slätputsad avtäckningsbåge. Nischen har engagerade kolonner med knoppkapitäl och attiska baser som bär upp en rundbågig arkivolt. Kolonnerna och arkivolten är av något grövre dimensioner än i kyrkans övriga omfattningar. Den djupa och rakt avslutade dörrsmygens övre hörn markeras av hålkälsprofiler. Dörren utgörs av en pardörr med stående oljad ekpanel. Ingången nås sedan 2015 via en tillgänglighetsramp i grå granit med sträckning åt norr utmed fasaden. I väster finns trappsteg. Handledarna är utförda i svart smide. Långhuset har två fönster i norr och två i söder. Omfattningarna är utförda enligt samma princip som i västportalen men med smäckrare kolonner. Fönstren av svartmålat gjutjärn har spröjsning uppbyggd kring tre på varandra stående cirklar. Solbänkarna är av svartmålad järnplåt. De båda korsarmarnas västfasader har vardera ett fönster med samma utformning som långhusets. Åt öster saknas fönster. Gavlarna är identiskt utformade, med portaler uppbyggda som svagt framskjutande gavelmotiv vilka kröns av latinska kors. Omfattningarna är utformade enligt samma princip som övriga omfattningar men med dubbla kolonner och arkivolter. Murverksöppningarna har trifoliebågig avslutning med innanförliggande fasta träpartier av samma stående och oljade pärlspontpanel som de rakt avslutade dörrbladen. Detta skapar en illusion av att dörrbladen är utformade efter muröppningen. Dörrbladen är försedda med stora smidesbeslag av äldre gångjärnstyp, vilka dock endast har en dekorativ funktion. Portalerna flankeras av två fönster som är smalare än långhusets, med spröjsning av fem mindre cirklar. Ovan fönstren återfinns blinderingar i form av trepass i två språng och i gavelröstena sitter rosettfönster i gjutjärn med tvåsprångiga omfattningar. Gavelnockarna markeras av rektangulära tinnar med runda blinderingar. Hörnen vid takfoten markeras av mindre tureller med trepassformade blinderingar. Arkivrummet och sakristian har små rundbågiga gjutjärnsfönster vars omfattningar saknar kolonner och arkitraver. Spröjsningen är uppbyggd som en rundbåge som indelas av tre liggande spröjsar. Arkivrummet har ett fönster i söder och ett i öster, medan sakristian endast har fönster åt öster. I sakristians norra fasad återfinns en prästingång i form av en rundbågigt avslutad dörr av stående pärlspontpanel i ek med en enkelt utformad rundbågig omfattning i ett språng. Ingången nås via en tre steg hög trappa i granit. Den tresidiga koravslutningens fönster var ursprungligen identiska med fönstren i korsarmarnas gavlar. Gjutjärnsbågarna ersattes 1958 av glasmålningar indelade med vertikala blyspröjs.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439819
- Objekttyp
- BUILDING
VÄSTRA NÖBBELÖVS KYRKA
TaktäckningsmaterialByggnadsdelTorn - Väster, Absid - Öster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439815
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
VÄSTRA VEMMENHÖGS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningVästra Vemmenhögs kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med tresidigt östparti, sakristia i öster samt västtorn. Långhuset är uppfört av tegel och tornet av gråsten. Långhusets fasader är spritputsade och avfärgade i vitt med slätputsade omfattningar och taklist med enkelt tandsnitt samt med en svagt utskjutande svartmålad sockel. Tornet är oputsat med flera ankarjärn, varav de på norra och södra fasaderna är dekorativt utformade med årtal; ANNO 1810. Långhuset täcks av ett sadeltak belagt med enkupigt lertegel från 19151916 som återanvändes vis omläggningen 1999. Tornets tälttak är täckt med ett rödmålat skivtäckt plåttak. Fönsteröppningarna är spetsbågiga med enkla relativt tunna spetsbågiga gjutjärnsbågar med färgat glas i den övre delen från 18671869 samt solbänkar täckta med svartmålad järnplåt. Tornet har spetsbågiga ljudöppningar i alla väderstreck med goticerande parvis ställda luckor av brunmålat trä. Huvudentrén är via tornet i väster genom en markerad spetsbågig slätputsad utskjutande portal med plåttäckt sadeltak, som tillkom i samband med nybyggnationen 18671869. Dubbeldörrarnas dörrblad är kopparplåtsklädda med ett spetsbågigt brunmålat överliggande fönster. Över huvudentrén finns en inmurad kalkstenstavla med delvis svårtydd text. Detta Torn Byggt Åren 1810 och på Församlingens Egen Kostnad Utom Materialernas inköpande och Handvärckare aflöning Jemte Stensprängning. // En ingång finns även till sakristian på korets östra sida med ett spetsbågigt dörrblad, som härstammar från byggnadstiden, med brunmålad panel på förvandring. Under den bruna färgen skymtar spår av en gulockra. Ett mindre fönster av gjutjärn finns över porten. Till sakristidörren leder en trappa av kalksten och betong.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439820
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ÖRSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid medan vapenhusets öst- och västfasader har en drygt halvmeter hög sockel som avslutas upptill med två skift fasat tegel. Tornet, som är den senast tillkomna byggnadsdelen har kraftiga skalmurar av gråsten med skolning av småsten. I den södra muren finns en påbörjad men aldrig fullbordad inmurad trappa, vilken troligen orsakat en försvagning i murverket och föranlett den kraftiga strävpelare som återfinns i tornets sydvästra hörn. Tornet och strävpelaren saknar markerad sockel. Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade och samtliga byggnadsdelars gavelfasader avslutas som trappstegsgavlar. Absidens hjälmtak avtäcks av blyplåt medan övriga byggnadsdelars sadeltak är belagda med rött enkupigt tegel och trappstegsgavlarna med munk- och nunnetegel. Kyrkans småspröjsade träfönster har en något varierande utformning (beskrivs nedan) men är samtliga målade med brun oljefärg och har solbänkar av putsad kalksten. Glasen utgörs till större del av antikglas. Kyrkans huvudingång i vapenhusets södra fasad utgörs av en slätputsad spetsbågig smyg i tre språng med ett stickbågigt avslutat dörrblad klätt med liggande profilerad oljad ekpanel. Dörren är tillverkad 192223 med återanvända beslag och en övre panelbräda med årtalet 1631 i inskription från den tidigare dörren. Portalen flankeras av två rundbågiga blinderingar med solbänkar i sandsten och mindre gluggar med råglas, den östra kvadratisk och den västra oregelbundet lunettformad. Ovan portalen finns en mindre stickbågig nisch med rektangulärt glasat ljusinsläpp och ovan denna en cirkulär blindering. Vapenhusets öst- och västfasader avslutas med en takfotsgesims i två raka språng med underliggande strömskift. Långhusets takfotsgesims utgörs av en spritputsad rundbågefris med slätputsade fyllningar samt ett underliggande slätputsat strömskift. Sydfasaden har två fönster. Det västra är placerat i direkt anslutning till vapenhusets östra mur och har en högsmal rundbågig smyg med rakt avslutat fönster av två på varandra stående lufter med vardera sex glas. Det östra fönstret har fyra lufter av samma storlek som föregående fönster och smygen avslutas som en oregelbunden karnisform, en effekt av att en tidigare rundbågig fönsteröppning redovisas i murverket. Norrfasaden har tre fönster, varav de två östra är utformade likt sydfasadens östra men i korgbågiga smygar. Vid platsen för den ursprungliga norrportalen, av vilken spåren ännu syns i sockeln, återfinns ett mindre rundbågigt fönster med rundbågig smyg. Korets syd-och norrfasader saknar utsmyckning i form av listverk. Östgaveln pryds emellertid av ett indraget murskift som följer trappstegsformen. Korets två fönster, ett i söder och ett i norr, sitter i stickbågiga smygar och utgörs av två på varandra stående lufter varav de nedre har sex glas och de övre fyra. Prästingången i absiden nås via en fyra steg hög trappa av putsat tegel med plansteg av granit. Det rakt avlutade dörrbladet är klätt med liggande profilerad panel sitter i en stickbågig smyg vars avslutning bryts av den ursprungliga rundbågiga fönsteröppningen som idag markeras i form av en djup blindering. Tornets samtliga muröppningar är ursprungliga. I sydfasadens östra del återfinns en låg och smal oregelbundet rundbågig murverksöppning i vilken det sitter ett djupt placerat dörrblad av stående panel med bandgångjärn i smide. Fönsteröppningar återfinns i de båda gavelröstena samt i västra fasadens nedre våning i form av en mindre korsformad glugg placerad i en stickbågig nisch i två språng. Det södra gavelröstets stickbågiga fönster om en luft med åtta glas är placerat i en stickbågig smyg. Det norra fönstret är något smalare och har spetsbågig smyg. De slätputsade ljudöppningarna utgörs i norr och väster av parställda stickbågiga öppningar med murad mittpelare som i norr har kvadratisk planform och därmed inte löper genom hela murverket. Öppningarna är placerade i en stickbågig nisch och de invändigt hängda ljudluckorna i ramverkskonstruktion är klädda med liggande brunmålad panel. Solbänkarna är avtäckta med blyplåt. Den södra ljudöppningen följer samma princip men skiljer genom att nischen har form av en bruten stickbågig form vilken de båda öppningarna följer.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028681
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Öster, Vapenhus - Väster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Korsarm, Torn - Väster, Kor - Rakt, Korsarm, Torn - Väster, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028682
- Objekttyp
- BUILDING
Almehög
SkadestatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/87060e82-c071-4ac6-9bd9-3ad8d518788e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Askhög
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaVifot,B-M., inventering, nr 3, 1932
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f1413947-dd8c-4701-b831-90f1e593f0a2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Beden
primary aggregate; granite;SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED31058
- Objekttyp
- Nedlagt bergtäkt
Begravningsplats
OrienteringOrienteringOmedelbart S om byggnad.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/925b2dea-e535-46bd-a06e-f83540c7a979
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaLarsson, Fredrik & Lind, Sara. 2010. Rapportsammanställning. Saritslöv 33:1. 1991 Skurup sn. LUHM 32062. (Raä dnr: 3.4.2-3217-2107)
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ed461cb0-e440-4796-9787-da4ff530af1d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bingsmarken
SkurupBadplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
- Källa
- HAV_BATHING_WATERS
- Extern identitet
- SE0441264000000308
- Objekttyp
- Officiell badplats
Björnhög
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaAhlenius och Kempe 1908, "Sverige" s. 132
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bde4eb3b-e6a2-4fee-af1e-98a36eddc004
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
AktualitetsstatusTerrängFlacka förhöjningar på N delen av höjd i sandblandad lermark.Åkermark invid mossmarker i anslutning till Skivarpsån.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f06c664f-d17b-4195-b506-36e2d9eb807e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
BeskrivningBeskrivningBoplats, ca 100x80 m (N-S). Inom området påträffades vidförundersökning härdar, stolphål, gropar samt fynd av keramikoch flintavslag.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/17226e12-3aba-4c61-bf67-b7a789446416
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
LämningsnummerPlaceringEj synlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1dfda2f1-1d0b-4d71-b083-bc4366401577
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
BeskrivningBeskrivningBoplats, ca 20x30 m (NV-SÖ). Inom området enstaka flintavslag. 2 retuscherade avslag tillvartogs.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2227fe9e-b3e7-4774-a8a4-94116b842af7
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2ea803d1-ac39-4f97-92ba-a323fae9b3fe
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3c28b13d-0f90-44b8-b4ac-8971a992c4c5
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaKlotz, Eva. 2005. Rapportsammanställning över tillvarataget material från fornminnesinventeringen 1993 i Västra Vemmenhög socken, Skåne. RAÄ. RAÄ Dnr 321-2677-2005.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4535be60-d45c-4393-9713-dacdf671a0cb
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
AktualitetsstatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5627b463-339b-4bf8-a8c6-ca034e782504
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
TerrängTerrängSV slänten av förhöjning. Lätt jord. Åkermark.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/732e31c7-d729-4258-8059-4b77d43538a9
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Boplats
LämningsnummerTerrängKrön av mindre höjdrygg (NÖ-SV) i småbackigt landskap. Moigsandmark. Åkermark.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4a2afbe2-de65-48ae-8852-911d7165c425
- Objekttyp
- PLACE
Boplats
PlaceringPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ca38810e-6f16-4678-bc92-2d80c0f7fb1e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT