Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Barsebäcks kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av ett fyrsidigt långhus med rakslutet kor, ett kvadratiskt västtorn, något smalare än långhuset, och en nykyrka i form av en korsarm i norr. I anslutning till nykyrkan finns gravkoret och herrskapsläktaren i en egen volym, och bakom koret en påbyggnad för sakristia. De olika delarna är, med undantag för grav-koret, samtliga slätputsade och vitkalkade, saknar markerad sockel och har putsen ända ner till marken. Gravkorets fasader är spritputsade, vitkalkade och har en något förkroppad sockel. Hörnkedjan är markerad och slätputsad. Bakom putsen göms flera typer av murverkskonstruktioner. Långhusets murverk är, i sina ursprungliga delar, utfört som ca 1 m tjocka skalmurar av flinta med inslag av sandsten, som även finns i öppningarnas inramningar liksom i hörnkedjor. Stenarna har hopfogats med ett utstruket fogbruk, och i fogarna har man dragit horisontella kvaderritsar. Tornets ursprungliga murverk har en likartad utformning, men ligger i tydlig stötfog med långhusets murverk och saknar ritsade fogar. Större delen av tornet är ommurat med gråsten i relativt jämna skift i samband med reparationer på 1600- och 1700-talen. På tornets västfasad finns ankarjärn som bildar årtalet 1772 och initialerna GDH (Gustaf David Hamilton). Östförlängningens murar är enklare, uppförda av stora gråstensblock och mindre bitar av flinta, sandsten och tegel. Hörnkedjorna är av sandsten. Nykyrkans murverk har en liknande uppbyggnad, medan gravkoret och sakristian är murade i tegel. Långhuset har, liksom östförlängningen, två fönster mot söder och ett mot norr, ut-formade som raka muröppningar. Långhusets västra fönsteraxel kommer från 1840, medan övriga fönster är äldre. Östförlängningens norra fönster tros härstamma från tiden kring sekelskiftet 1700-1800. Nykyrkan har tre rakt täckta fönster med högre bröstningshöjd, som precis som gravkorets och sakristians fönster lär komma från 1700-talets arbeten. Fönstren på söderfasaden har, liksom de på nykyrkans- och öst-förlängningens norra sida, stickbågiga avlastningsbågar och slätputsade blinderingar mellan valv och fönster. Övriga fönster saknar avlastningsbågar. Alla fönster, förutom det i östförlängningens sydöstra del, är av gråmålat trä med två- eller fyra lufter. I det avvikande korfönstret finns en glasmålning av Hugo Gehlin från 1951, med sju bildfält med Kristus avbildad i landskapet kring Barsebäck, avgränsade av blyspröjsar. I lång-husets söderfasad finns läget för ett romanskt fönster markerat i putsen. Tornets ljud-öppningar i väster, norr och öster är stickbågiga med luckor av brunmålad ekpanel. Kyrkan har fyra ingångar, placerade i tornets västfasad respektive sakristians-, tornets- och nykyrkans norrfasad. I huvudentrén genom tornet sitter en brunmålad trädörr, klädd med diagonalställd ekpanel i sick-sackmönster, innanför en spetsbågig öppning. Nykyrkans dörr är en brunmålad ramverksdörr med två fyllningar utvändigt. Sakri- stians dörr, ursprunglig liksom nykyrkans, är klädd med brun, profilerad träpanel. Öppningen mot torntrappan är stickbågig med en brunmålad bräddörr. På långhusets norra- och södra sida syns i väster frilagda spår efter de ursprungliga portalerna. Även i östförlängningens västra del har hittats numer förputsade rester av en portal. Taken över långhus, östförlängning, sakristia och nykyrka är alla valmade sadeltak belagda med rött, enkupigt falstegel. Vid takfoten finns en putsad tegelgesims med olika utformning. Tornets och gravkorets gesimser är rikast profilerade, medan övriga består av tegellister i flera språng. Gravkoret täcks av en karnisformad, klotkrönt barockhuv med koppartak i skivtäckning med vertikala ståndfalsar. Tornets koppartak är lagt på samma sätt, utformat som ett tälttak som kröns av såväl klot som kors.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585835

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bonnhögarna

Beskrivning1) Hög, rest av, 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 50 m NÖ om nr 1 är:2) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 10 m ÖNÖ om nr 2 är:3) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.4 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 35 m ÖNÖ om nr 3 är:4) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 20 m NÖ om nr 4 är:5) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Enligt rättaren på gården skall Tom Ohlsson, Lunds Universitet,någon gång på 1970-talet ha grävt i en av högarna (sannolikt nr3), varvid skall ha hittats ett bronssvärd.Åkern med de överodlade högarna kallas sedan gammalt Femhöjavången.I området runt högarna är:6) Stenåldersboplats, ca 1120x260 m (ÖNÖ-VSV).Inom markerat område iakttogs sparsamt till måttligt med slagenflinta. På platsen tillvaratogs 6 kärnyxor, 1 fragment avförarbete till en spetsnackig yxa (el ev dolk), 2 fragmentariskaförarbeten till yxor, 1 ca 10 cm, 1 fragment av slipad flintyxa(svallad), 1 mindre fragment av slipad yxa, 5 skrapor samt ett10-tal retuscherade flintavslag. Dessutom 1 bit keramik, vilkenpåträffades i området S om höganra. Huvudparten av kärnyxornahittades på boplatsens SV del.I boplatsens S del invid Vikhögsvägen skall enligt uppgift (JCallmer) ha hittats 1 treeggad stridsyxa av bergart.Åkern intill högarna kallas Bonnhögsfallet på 1787 års karta.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e27b7e53-c822-4f9a-ac2e-8c6364721300

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

HistorikDet nuvarande boningshuset, en korsvirkeslänga med halmtak, uppfördes 1796. Längan har gavelrösten i trä och väggarna är rappade. I byggnaden fanns ett kupolkök med utskjutande bakugn, vilken revs i början av 1900-talet. Undantagsdelen i huset är helt oförändrad sedan byggnadstiden.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000976066

Objekttyp

BUILDING

Bårhus

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030235

Objekttyp

BUILDING

Bårhus

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030226

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Dagstorp 23:1, husnr 2

HistorikByggnader på kyrkogården Vid kyrkomurens sydvästra gräns finns en kompost och ett förråd inklätt i trapetsplåt.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030227

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Dagstorps kyrka

HistorikKyrkobyggnaden Dagstorps kyrka byggdes år 1861-62, då den ersatte en annan kyrka på samma plats. Tack vare noggrann dokumentation och uppmätning av den gamla kyrkan, bl.a. av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius och N. M. Mandelgren, vet vi mycket om den gamla kyrkan. Den var helgad åt S:t Andreas och bestod av ett tvåkvadratiskt långhus, ett enkvadratiskt kor, ett troligen ursprungligt torn avslutat med ett kon-format tak och ett sekundärt vapenhus. Enligt pågående byggnadsforskning kan ett rakt kor möjligen antyda, att helgedomen stod relativt fri från biskopens tillsyn och/ eller att kyrkan hade begränsad äganderätt till marken. Runda torn var mycket sällsynt i det medeltida danska beståndet. Från tornets första- och andra våning fanns stora, rundbågiga öppningar in mot långhuset, som hade en öppen takstol. Den övre öpp-ningen kan ha använts för en empor, en slags läktare som aristokratin använde som privat rum eller åskådarplats. Till kyrkan hörde även en fyrkantig klockstapel av trä, något var vanligt förekommande under 1600- och 1700-talen. Klockstapeln förföll efterhand och såldes på auktion 1843. När den nya kyrkan uppfördes, såldes material och inventarier enligt uppgift av på samma sätt, vilket gjorde att föremålen spreds över bygden och hamnade i privat ägo. Ett antal föremål skonades dock, däribland dopfunten och kyrkklockan, och finns i dag bevarade i den befintliga kyrkan. Den nuvarande kyrkan byggdes i nyromansk stil efter arkitekt Johan Erik Söderlunds ritningar. Fasaderna rappades och kalkades och yttertaken belades med svartmålad järnplåt. Söderlund (1826-1875) var en arkitekt från Stockholm och upprättade, från 1866 som andre arkitekt vid Överintendentsämbetet, ritningar för flera kyrkor runt om i landet. Även hans profana produktion var omfattande, där bl.a. Alhambrateatern (numer riven) och restaureringen av Petersenska Huset i Stockholm kan nämnas. Söderlund utnämndes till slottsarkitekt, hovintendent och agré av Konstakademien. Kyrkans interiör smyckas, kanske redan vid uppförandet, med kvaderstensimitation. Den nuvarande orgelfasaden och -läktaren tillkommer 1886. Vid sekelskiftet, ca 1900, kläs innertaket i kyrkan och undersidan av orgelläktaren in med pärlspont. 1937 genomgår kyrkan en omfattande renovering under arkitekt Oscar Perssons ledning. Fasaderna lagas och kalkmålas och långhusets takfall repareras. Innertaket kläs in med masonit. Trappstegen i vapenhuset sätts igen och en ny uppgång ordnas till tornet inifrån orgelläktaren. Sakristian får ett nytt trägolv och ett invändigt vindfång. Nya bänkar sätts in på ett ventilerat brädgolv lagt på en betongsula. Det ursprungliga altarkorset flyttas till ett sidoaltare och en ny altaruppsats tillkommer. Flera inventarier ommålas i bruna toner. 1983 görs en renovering av tornet efter Forsberg& Wikerstål arkitektkontors anvisningar. Fasaderna putslagas och all metall ommålas. Sakristian putsas och kalkas om invändigt. 1991 går man vidare med en större restaurering. Fasaderna putsrenoveras och kalkas, och yttertaket görs om. Högbenen påsalas, inbrädningen görs om och alla ytor täcks med plastbelagd plåt. Valven isoleras, stengolven slipas och interiören och inventarierna får en ljusare färgsättning. 1993 byggs en entréramp till tornportalen. 2017 planerar man att lägga om kyrkans tak med aluminiumplåt.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439684

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 321, Västra Karaby, Ålstorp

MaterialbeskrivningGranit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/2614668e-6545-4f0a-86d4-9e7fcaf4e143

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 322, Lilla Harrie kyrka

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/60afa3dc-c5cb-4941-b78a-350cd7e90e70

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 323, Lilla Harrie

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/71c3bbd3-19ad-4459-9f2c-0e66c5776c3b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 324, Stora Harrie kyrka

HäradHarjagers härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/71c72049-6122-4a18-9138-12a80066df89

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 325, Dagstorp

PlaceringLunds kulturhistoriska museum.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9bb9b9fe-07d9-4233-8b4d-ae47961b1240

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR 326, Södervidinge kyrka

HäradHarjagers härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/75ae4a95-5420-437d-a21b-3bf2cdf102b8

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR Fv1988;239, Lackalänga

Runbeskrivningrunliknande tecken samt n r f

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/3261fadc-afee-4642-b3b0-c9bd1dc7afd9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR NOR1990;5, Kävlinge gamla kyrka

MaterialbeskrivningTrä

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/562c1b48-0452-4545-a30e-0b848fe86ae9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR NOR1999;21, Kävlinge 34:21, Granliden

FöremålsbeskrivningBleck (amulett)

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/8f1fdc7f-2c8a-4f94-b302-166523461b45

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DR StävieRaä15, Stävie kyrka

FöremålsbeskrivningPutsinskrift

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/963ff200-e00a-4593-ac32-9242345a2480

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ekonomibyggnad

ExteriörbeskrivningPå kyrkogårdens norra sida finns en ekonomibyggnad i rött tegel med sadeltak.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030229

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ekonomibyggnad

ExteriörbeskrivningByggnader på kyrkogården Ekonomibyggnaden på kyrkans parkering är uppförd av vitputsat tegel med tak av rött, falsat tegel och brunmålade fönster och dörrar. Fönsteröppningarna till bisättningsrummet är rundbågiga och krönta av tegelvalv som skjuter ut från fasaderna. I byggnaden finns även förråd och handikapptoalett.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030232

Objekttyp

BUILDING

Förråd

ExteriörbeskrivningByggnader på kyrkogården I kyrkogårdens sydvästra hörn finns en mindre byggnad med handikapptoalett och förråd. Fasaden är av grönmålad träpanel, medan det pagodformade taket är täckt av svart plåt i bandtäckning. Fönster och dörrar är vitmålade.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030228

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Förråd

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030182

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HOFTERUPS KYRKA

ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Absid - Öster, Korsarm, Torn - Västtorn, Korsarm, Absid - Öster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Smalare

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439685

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÖGS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av långhus, kor, absid, torn, trapptorn och tillbyggnad utmed långhusets norra fasad. Samtliga fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade omfattningar. Sockeln är skråkantad, putsad och gråmålad. Långhusets- och korets skalmurar består av flinta och gråsten med hörnkedjor av sandstenskvadrar. Absiden består av kvadrar av helsingborgssandsten. Tornets murverk består till ljudöppningarnas underkant av skalmurar av gråsten och ovan det av tegel. Trapptornet är helt byggt i tegel liksom tillbyggnaden, utom dess västra mur där det finns ett skift gråsten närmast sockeln. Vid en undersökning 1992 hittade man två rundbågiga manshöga nischer i tillbyggnadens norra mur vilka sattes igen i samband med utvidgningen 1807. Långhuset och koret har trappgavlar mot öster, och tillbyggnaden har två trappgavlar åt norr. Tillbyggnadens trappgavlar är försedda med trappstegsformad blindering som följer röstets 10 tinnar. Under den finns små korsformade blinderingar och överst en trepassformad blindering. På gavelröstena sitter ankarslutar som bildar årtalet 1891. Tornets övre parti är artikulerat med lisener som avslutas i trappgavlar mot väster och öster. Takfoten markeras med en rundbågefris. Gavelröstena dekoreras med mönstermurning. Ankarslutarna bildar året 1842. Över rundbågefrisen i höjd med nedre paret tinnar finns triangulära trappstegsformade blinderingar. Översta blinderingen är trepassformad. På tornet sitter ankarslutar i alla väderstreck. De raka är äldst, möjligen från 1700-talet. Även trapptornet är försett med trappgavel och blinderingar. Inga av kyrkans äldre eller ursprungliga portaler är synliga i fasaden. Alla nuvarande portaler tillkom vid ombyggnaden 1891. Västportalen som utgör huvudingången är spetsbågig med raksluten dörröppning och överljus. Dörren är en utvändigt brunmålad pardörr med åtta fyllningar per dörrblad och smidda gångjärn. De övre fyllningarna består av rutmönstrat glas. Överljuset har samma utformning som kyrkans övriga fönster. Nordportalen har, liksom ingången i absiden, ett likartat utförande. De befintliga fönstren tillkom 1891. I långhuset finns två fönster mot söder, i koret ett mot söder och ett mot norr. Tillbyggnaden har tre fönster, mot norr, väster och öster. Fönstren har samma spetsbågiga form med skrånade slätputsade smygar. Fönstren består av inmurade svartmålade, småspröjsade gjutjärnsbågar med råglasrutor med vit mittdel och gul bård. I absiden finns två fönster av samma sort som de andra fast mindre. Tornet har ett fyrpassfönster i gjutjärn som sitter i västfasaden. I trapptornet finns sex smala fönster med inmurade gjutjärnsbågar. Alla fönster, utom de mindre i torn och trapptorn, har fönsterbänkar av kalksten. I tornet finns ljudöppningar i alla väderstreck. Öppningarna är spetsbågiga utom i norr där öppningen är fyrpassformad. Luckorna utgörs av brunmålade parluckor av stående brädor. Kyrkan täcks av sadeltak utom absiden som täcks av ett halvrunt kägeltak. På långhuset och koret ligger skifferplattor av rektangulärt format. Absiden har blytak i skivtäckning av gjutna blyplåtar. Tornet, trapptornet och tillbyggnaden har svartmålade plåttak. Trappgavlarnas tinnar är avtäckta med rött tegel.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585840

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Korsbacka kyrka

ByggnadsdelVapenhus, Kor - Polygonalt korutsprång, Sidokapell, Sidokapell, Vapenhus - Söder, Torn - Väster, Torn, Sakristia, Sakristia, Kor, Kor - Polygonalt

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439687

Objekttyp

BUILDING

KÄVLINGE GAMLA KYRKA

ByggnadsdelAbsid - Rundad, Absid - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Norr, Kor - Smalare

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585836

Objekttyp

BUILDING

KÄVLINGE JÄRNVÄGSSTATION

21000000998020http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998020Bebyggelse - byggnadKÄVLINGE KÄVLINGE 36:112 - husnr 1KÄVLINGE JÄRNVÄGSSTATIONLän: Skåne, Kommun: Kävlinge, Landskap: Skåne, Socken: Kävlinge , Stift: Lunds stift, Församling: Kävlinge församlingNybyggnadsår: 1886 - 188613.110856241709515,55.79433298571124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000998020http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000998020http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000998020RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000998020

Objekttyp

BUILDING

Kävlinge Karaby 44:1 - Husnr 3

ExteriörbeskrivningDen andra längan är ett redskapsförråd. Båda husen är uppförda av vitputsad sten med tak av eternitplattor resp. betongpannor. Dörrar och fönster är omväxlande av trä och gjutjärn, målade i brunt eller vitt med varierande utformning.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030234

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Lackalänga kyrka

ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkobyggnaden består idag av ett i väst utvidgat långhus med fyra travéer, kor, absid och ett torn i väster. Kyrkans medeltida murverk är av kvaderhuggen sandsten lagd i jämna skift. Hörnkedjor och omfattningar är murade av bearbetade kvadrar. Långhusets västdel är av gråsten, som fogats samman med kalkbruk, med fönster- och dörromfattningar i tegel. Murarna är förstärkta med dragstag, som syns ovan valven på vinden, och märks genom fasadernas ankarslutar. Långhusets, korets och absidens fasader är ojämnt spritputsade med släta listverk och omfattningar. Putsen är cementhaltig och avfärgad med kalkfärg. Murarna avslutas mot taket med en tresprångig, putsad gesims. Socklarna är lätt förkroppade, täckta av puts och befinner sig till största delen under mark. I dess medeltida delar anas skråkanthuggna sandstenar. Tornet är uppfört av tegel med grundmurar av gråsten. Dess östra fasad rider på långhusmuren. Tornsockeln är oputsad av skråkantad granit. Kyrkans fönster är rundbågiga med släta omfattningar. Solbänkarna är av röd, hyvlad kalksten med huggen front. Långhusets fönster, fyra i norr respektive söder, är liksom korets av dubbla plattjärnsramar med ett spröjsverk av bly. Fönstrens nedre del består av två rundbågar med rombformade glasrutor. I blyspröjsarnas skärningspunkter finns små blommor. Ovan rundbågarna finns ett masverk med färgade glas av varierande utformning. Fönstren är försedda med fasta, tvådelade innerbågar av gråmålat trä. Torn-fönstren är i gjutjärn med samma formspråk som övriga. En rundbåge binder samman vapenhusets fönster med de mindre fönstren till tornets första våning. Tornet har dubbla rundbågiga ljudöppningar, i vilka sitter plåtklädda luckor, i alla väderstreck. Kyrkan har två entréer, dels huvudentrén i tornets västfasad, dels en rundbågig, brunmålad och panelklädd dörr till absiden. Västportalen är rundbågig med flera språng, som omsluter en rundbågig dörröppning och ett rosettfönster i gjutjärn. Dörren är en brunmålad raktäckt pardörr. Dörrbladen har vardera tre speglar dekorerade med andreaskors. Ovan dörren finns ett tympanon med texten Ära vare Gud i höjden. Långhusets- och korets sadeltak är täckta med ljust grönmålad plåt i skivtäckning utan förskjutna hakfalsar. Absidens kägeltak är av koppar i skivtäckning. Tornets pyramidtak och åttakantiga spira är täckt med gråa, rektangulära plattor av glavaskiffer. Nockplåtar, ränndalar och de fyra små kuporna är alla täckta med rheinzink. Spiran kröns av ett litet klot och ett högt smideskors. I mötet mellan tornets tak och murar finns en flersprångig gesims, uppburen av konsoler som efterbildar en tandsnittfris.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585841

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Lilla Harrie kyrka

InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset finns i västra delen av tornets bottenvåning, medan den östra delen ingår som en del av kyrkans långhus. Entré till kyrkan sker genom ett vindfång. Ovanför porten är uppsatt en kopia på det tympanon, som en gång suttit ovan västportalen. Taket, som också är orgelläktarens golv, är liksom väggarna putsade och vitmålade, medan golvet är av brunrött tegel lagt på flatan i rutmönster. Väggen mot långhuset är uppbyggd med en glasad pardörr i trä, flankerad av varsitt glasparti med blyinfattade katedralglas i ett rektangulärt mönster. Under fönstren finns väggintegrerade gråmålade förvaringsskåp, och i det nordvästra hörnet en trappa upp till orgelläktaren. Två gravhällar av kalksten står uppställda längs den västra väggen. Den östra delen av tornet är funktionellt en del av kyrkans långhus. Tornets bottenvåning är täckt med ett kryssvalv, vars kappor vilar på sköldbågar längs ytterväggarna. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Långhuset är täckt med tre kryssvalv, som vilar på tresprångiga pilastrar. Valvribbornas övre del har fyrkantigt tvärsnitt som övergår i en halvrund profil närmast pilastrarna. Väggar och valv är putsade, kalkavfärgade och försedda med en i rött och svart tecknad fris längs bågar och ribbor. Dekoren är ornamental och tillskrivs Tåstarpsgruppen som var verksam på 1400-talet. I långhusets västra travé finns kompletterande ornamentala kalkmålningar som är gjorda år 1942 med målningarna från 1400-talet som förebild. Golvet är belagt med brunrött tegel, förutom bänkkvarteren som har skurgolv av spontade furubräder. Långhusets fönster, liksom korets, är försedda med innerbågar av gråmålat trä. Predikstolen är uppställd i sydöstra hörnet och dopfunten i det nordöstra. I långhusets travéer hänger tre ljuskronor. Två oljemålningar, från 1700-talet och år 1820, hänger på långhusets norra respektive södra vägg. Orgelläktaren bärs upp av åtta grå- och brunmarmorerade åttasidiga pelare av trä. Läktarbarriären består av svarvade, marmorerade balusterdockor av trä, som avslutas med kvadratiska partier i ovan- och nederkant, och en gråmålad överliggare i stål uppburen av lyror. Mitt på orgelläktaren finns den gamla altartavlan av Pär Siegård. Långhuset och koret, vars golv är förhöjt motsvarande ett rullskift, skiljs med en hög spetsbågig triumfbåge. Koret täcks av ett kryssvalv med fyrkantiga ribbor, som vilar på pilastrar med dubbla kragband. Valvet är smyckat med figurativa kalkmålningar från 1500-talet utförda av Lilla Harriegruppen. Motiven tolkar Yttersta domen med Kristus, Maria och Johannes Döparen i östra valvkappan, och apostlabilder i de övriga. Apostlarna bär språkband och sina personliga attribut. Den ornamentala dekoren på valvribbor och valvkryss är äldre och brukar föras till Tåstarpsgruppen och 1400-talet. Därutöver märks olika svårtydda bildfragment på korväggarna; enligt Knud Banning föreställer dessa en naken kvinna (norr), aposteln Judas (söder) och en tolkning av Domedagen (öster). Kvinnobilden går emellertid inte att upptäcka, om den finns är den överputsad, men ett motsvarande motiv kan anas på östra väggen. I östra korväggen finns en spetsbågig öppning i form av en partiell rekonstruktion av det östra korfönstret, och nedanför denna en rakt täckt öppning utan dörr mot den återuppbyggda absiden. Altaret står mitt framför öppningen. Absiden täcks av ett hjälmvalv som liksom väggarna är putsade och kalkavfärgade. Golvet är belagt med tegel motsvarande det i långhuset och koret. Dörr och fönster är invändigt av ek. Tornets övre våningsplan, vinden över långhuset och koret nås via en öppning vid orgelläktarens nordvästra hörn. Takstolarna över tornet är av fur, uppbyggda med underramar, dubbla stödben, sparrar samt dubbla hanband. Taktronen utgörs av spontad träpanel. På tornets tredje våningsplan står kyrkans klockbock av fur. Takstolarna över långhuset, av fur med inslag av sekundäranvänt ekvirke, har underramar, vertikala stödben, två hanband och sparrar som underlag för undertakets inbrädning. Valven är oisolerade. I den norra och södra muren märks spår av de ursprungliga, romanska fönsteröppningarna. Takstolarna över koret är av fur och sekundäranvänd ek, resta på dubbla lejder med tassar, stödben, sparrar och hanband. Långhusets och korets taktron består av spontad träpanel. Inredning och inventarier Altaret byggdes år 2013 då kyrkan renoverades och är placerat i korets bakre del. Altaret har ett vitputsat fundament med inmurade hörnstenar, som hittades under golvet vid restaureringen. Stenarna tros tillhöra den gamla absiden som revs på 1400-talet. Överst ligger en slipad gråsvart stenskiva. Altartavlan från år 1942 av Pär Siegård är flyttad till orgelläktaren. Tavlan är en oljemålning med motivet Jesus välsignar sina lärljungar före himlafärden. Ramen är överst försedd med en förgylld duva. En äldre altartavla från år 1744 är numera placerad på långhusets norra vägg. Tavlan föreställer Frälsarens nedtagande från korset. Tavlan togs bo

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439688

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LOGE

HistorikDe tre uthuslängorna, alla med halmtak, låg tidigare öster om boningshuset och flyttades till sitt nuvarande läge 1876.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000976064

Objekttyp

BUILDING

Personalbyggnad

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000030233

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Stora Harrie kyrka

ByggnadsdelKorsarm, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Torn - Väster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439689

Objekttyp

BUILDING

Stävie kyrka

ByggnadsdelKorsarm, Korsarm, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Smalare

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616800

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Södervidinge kyrka

ByggnadsdelTorn - Väster, Sakristia - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439690

Objekttyp

BUILDING

Virke kyrka

ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Torn - Väster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585837

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Allarps mosse

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2200069

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Altarkullen

Beskrivning1) Hög, rest av, 20x30 m (VSV-ÖNÖ), och ca 1 m h. I mittpartieten sten, ca 0.3 m st. I N-NV-V skadad vid täktverksamhet.Överodlad.Ca 5 m S om nr 1 är:2) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.5 m h. Överodlad.I anslutning till nr 1 och nr 2 är:3) Stenåldersboplats, ca 300x75 m (N-S). Inom området måttligtmed flintavslag. På platsen tillvaratogs 1 skivyxa, 1 bryne, 2kärnborrar samt ett 15-tal spån och avslag, flertaletretuscherade och svallade.Boplatsens utsträckning åt N i hagmarken ej fastställd.Ett 20-tal m Ö om nr 3, inne i trädgården är:4) Fyndplats för 1 tresidig gropkeramisk pilspets. Urfornsakssamlingen RAÄ nr 18. I närheten har också hittats 1flintskära (ur samma fornsakssamling).Platsen benämns Altarkullen på 1969 års ek. karta.Altarkull nämns även i Landeboken 1570 som en äng i V vång.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4d3767cd-3e38-4037-8d69-779bc7dc1e29

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Barsebäckshamn

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0441261000000076

Objekttyp

Officiell badplats

Barsebäckstrand

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0441261000003868

Objekttyp

Officiell badplats

Begravningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/988e90a2-fb17-4c18-9714-80db79f4b4a2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT