PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

BILLESHOLMS KYRKA

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningHela byggnadskomplexet är uppfört av mörkrött Helsingborgstegel i kryssförband på en hög sockel av kluven granit i liv med fasadmuren. Sockeln har oregelbunden skifthöjd, kanske för att ge intryck av att kyrkan byggts ovanpå en äldre ruin i nationalromantisk anda. Fasaderna avslutas med upptill med en gesims i form av tre utkragande tegelskift. Korets och långhusets gavelsidor avslutas upptill med en kontrasterande trappstegsformad mönstermurning i diagonala skift, s.k. strömskift. Vardera tre rundbågiga blinderingar finns i långhusets och korets ga-velsidor. Långhusets gavelsidor kröns av inmurade kors i betong. Längs norra och västra fasa-derna finns fem respektive två strävpelare murade likt fasaderna och avtäckta med taktegel. Vardera två liljeformade ankarslutar finns i långhusets gavelfasader. Kyrkorummet har tre stora fönsteröppningar mot norr samt ett stort och tre mindre i väster med murade rundbågiga valvavtäckningar. Övriga fönsteröppningar är mindre och utförda med stickbågig avtäckning. Solbänkarna är täckta av kalksten. Fönstren består av spröjsade och vit-målade träfönster. Kyrkans huvudentré är från västra sidan av den södra tillbyggnaden som har gemensam tambur med kyrkan. En prästingång finns också på sakristians södra sida. Huvud-entrén består av en stickbågig muröppning med en pardörr av lackad ekpanel med kraftiga tids-typiska järnbeslag i nationalromantisk stil. Till sakristian finns en nyare ramverksdörr av lackad ek. Långhus och kor täcks av sadeltak i rött enkupigt tegel, med kraftig skalkning vid takfoten och lagt över gavlarnas murkrön utan vind- eller hängskiva. Församlingshusets lägre byggnadsdel har valmade takfall och takkupor med sadeltaksavtäckning i tre vädersträck. Sakristian är valmat med fem takfall i rött tegel. Långhusets taklag består av höga spetsiga takstolar av fur som delvis är synliga inifrån kyrkorummet. Takstolarna är uppbyggda av sparrar på enkla remstycken vid takfoten och längsgående sidoåsar i höjd med ett hanband. Takstolarna har också ett nedre ramverk som bär upp innertaket och består av en lägre nivå hanband och stolpar fogade mellan hanband och bindbjälkar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439893
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

BJUVS KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Korsarm, Sakristia - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439889
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Ekeby 32:1, hus nr 2

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningPå den senast anlagda delen av kyrkogården finns ett putsat och vitmålat begravningskapell med tak av rött tegel. Kapellet är från 1960-talet och ritat av arkitekten Eiler Graebe.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040770
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

EKEBY BADHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikBadhus och badanläggningar uppfördes kring sekelskiftet då sambandet mellan de bristande hygieniska förhållandena och sjukdomar uppmärksammats. Särskilt i gruvdistrikten blev badanläggningar viktiga. Ekeby badhus, som uppfördes 1920, är numera den enda bevarade badanläggningen av detta slag i länet och få sådana torde finnas i landet. Materialet till badhuset kommer från Skrombergaverken. Exteriören är våtpressad röd respektive gul lera i hörn respektive väggfält med en tunn hinna av saltglasyr. Interiörens olika kakelplattor kommer alla från verkets dåtida produktion. Gavelsidorna i simhallen har senare klätts in i modernare Höganäskakel. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1992-12-08, Dnr 221-6612/90

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583070
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Ekeby kyrka

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningSamtliga fasader är spritputsade och vitmålade. Långhusets fasader har en svagt utskjutande sockel och en takgesims i form av en rundbågsfris och tre mursprång. Yttertak på torn och långhus består av sadeltak lagda med rött enkupigt tegel. Långhusets östra del är tredelat och sakristians tak är valmat. På 1960-talet putsades hela kyrkan om och i samband med detta gjordes en murverksdokumentation av Evald Gustavsson, Landsantikvarien/Skånes hembygdsförbund. Det noterades då att murverket från det medeltida långhuset delvis finns bevarat i västra långhusgaveln. Detta består av gråsten med hörnkedjor av välhuggna stenblock och är inte murat i förband med tornet. Det övre murverket i västgaveln är däremot sammanbyggt med tornet och består av stortegel murat i kryssförband. Antingen har denna murdel tillkommit som en förhöjning av långhuset i samband med att tornet byggdes eller senare i samband med en ombyggnad av tornet. Tornets murverk består i övrigt av marksten med ojämn skiftläggning och skolsten av småsten och tegelskärv. Tornets gavelrösten mot öster och väster är murade av tegel i kryssförband och försedda med trappsteg. 1800-talskyrkans murverk består av gråsten. En del återanvända stenar från den medeltida kyrkan finns i murverket. Sakristians och pannrummets grundmurar är gjutna av betong medan muren över sakristians bjälklag är av handslaget tegel. Huvudingång till kyrkan är placerad i väster och har en spetsbågig muromfattning. Till sakristian respektive till källaren i öster finns två mindre dörröppningar. Långhuset har tio höga, spetsbågiga fönsteröppningar med inmurade gjutjärnsfönster. Några mindre fönsteröppningar finns till sakristian och källaren. En igenmurad öppning syns som en nisch i tornets södra fasad vilket tros vara en äldre ingång till tornvinden. Till klockvåningen finns flera ljudöppningar. De stickbågiga öppningarna, en mot norr, två mot väster och två öppningar till vinden i öster tros vara ursprungliga. I söder finns också två rundbågade ljudöppningar och en hög dito i norr vilka bedöms som sekundära eller ommurade. En rundbågig öppning finns också upptill i vardera gaveln.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439890
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Norra Vram 36:78 - husnr 4

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningEtt ekonomihus med förvaring av likvagn och redskap mm byggdes på nya kyrkogårdsdelen 1905. Under 1970-talet byggdes detta om för personalutrymmen och besökstoaletter. Byggnaden utgörs av en rödmålad panelklädd länga med vitmålade snickerier och rött tegeltak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043453
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Norra Vram 36:78 husnr 3

Historik

HistorikEtt begravningskapell med putsade och kalkvittade fasader och trappstegsgavlar uppfördes 1922 på den nya kyrkogården. Kapellet är utfört med spetsbågiga fönsteröppningar låga murade strävpelare, blinderingar i gavelsidorna och i öster finns en liten absidavslutning. Kapellets tak är täckt med tegel medan absiden har ett rödmålat plåttak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043452
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Norra Vrams kyrka

Taktäckningsmaterial

HistorikKyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes vapenhus och öster om det norra vapenhuset byggdes en sakristia med gravvalv för prästerna. Öster om det södra vapenhuset byggdes ännu gravkor för Vrams Gunnarstorp år 1565. Det södra vapenhuset revs därefter år 1745 och ersattes med en korsarm. År 1807 skedde samma sak mot norr och 1817-1818 revs den gamla sakristian på långhusets norra sida och ny sakristia byggdes öster om koret. Ett par år senare revs även Gunnarstorps gravkor och kyrkan erhöll sin nuvarande planform.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439891
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD

Bebyggelse - byggnad

HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra Vrams kyrkby och Vrams Gunnarstorps slott binds samman av den gamla allékantade landsvägen. Prästgården i Norra Vram är genom sina starka band med Vrams Gunnarstorps slott (byggnadsminne) tydligt godspräglad. Prästgården byggdes 1816 och ersatte då en äldre fyrlängad prästgård belägen strax söder om den nuvarande. Prästgården är välbevarad såväl exteriört som interiört. Interiört finns många ursprungliga detaljer bevarade som t.ex. kakelugnar, snickerier och rester av väggmålningar. När den nya prästgården byggdes erfordrades ett väl tilltaget omland. Prästgården var kyrkoherdens enskilda egendom fram till år 1922, då den tillsammans med tillhörande byggnader inlöstes av pastoratet. Församlingen fick därmed underhållningsskyldighet över byggnaderna. Idag är prästgården arkiv- och samlingslokal för Billesholmstraktens hembygdsförening. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1995-06-12, Dnr 221-16788/91

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582015
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996982Bebyggelse - byggnadBJUV NORRA VRAM 32:4 - husnr 3NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUSLän: Skåne, Kommun: Bjuv, Landskap: Skåne, Socken: Norra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Bjuvs församlingNybyggnadsår: 1917 - 191712.975825812190653,56.08986938754547http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996982RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996982
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Risekatslösa kyrka

Fasadmaterial

InteriörbeskrivningKyrkans medeltida byggnadshistoria märks invändigt främst genom kryssvalven som är bevarade i kor, långhus och torn. Dessa är inte daterade men kalkmålningar i långhus och kor förlägger byggnadstiden till före 1400-talet slut. Kyrkorummet är traditionellt ordnat och flertalet av inventarierna tillhör 1800-tal eller tidigare. Kyrkan är invändigt mycket välbevarad sedan 1800-talets renovering. De senare renoveringarna har framför allt berört ytskikt med ommålning av väggar och valv samt omläggning av golv. Läktaren i väster tillkom troligen med en orgel på 1800-talet. De befintliga golven på undergjutning av betong lades på 1910-talet då också bänkarna tillverkades. Kalkmålningarna i valven togs fram togs fram 1936 av konservator O. Owald i samband med en inre renovering. Samtidigt målades också kyrkans inredning om. Sedan 1936 års renovering har inga större förändringar skett inne i kyrkan. Torn Den västra entrén leder in till tornets bottenvåning. Dess västra halva upptas av en orgelläktare och utrymmet under läktaren utgör vapenhus med en avskiljande brädvägg och pardörr ut till kyrkorummet. I vapenhuset finns elcentral, trappa till orgelläktaren och förvaringsutrymmen längs ena sidan. Utrymmet är litet med lågt innertak som också är läktarens bjälklag. Snickerierna i utrymmet är gråmålade golvet lagt med rött tegel. Väggarna i övrigt är putsade och vitmålade. I vapenhuset sitter också kungörelsetavlor uppsatta och en fattigbössa. Östra delen av tornbottenvåningen är inredd med bänkar i likhet med långhuset. På ytterväggarna sitter träskulpturer från ett äldre altarskåp daterat till omkring 1500 och ett epitafium av trä från 1700-talet. På skiljeväggen mot vapenhuset sitter flera kistplåtar uppsatta. Dessa tillhör troligen kistor som tidigare stått i ett gravkor utanför nordportalen. Tornbottenvåningen är valvslaget med korsvalv med ribbor som utgår från yttermurarna utan gördel/sköldbågar, pilastrar eller konsoler. Ribborna har fyrkant genomskärning utan markerad korsmitt och är målade i grå-röda band. Valvkapporna är vitmålade. Tornbågen leder in till långhuset från tornets bottenvåning. Tornbågen är en bred rundbågig valvöppning murad av tegel med förkroppat och skråkantat vederlag. Listverket och den nedre muren fortsätter utanför tornbågens östra linje, en oregelbundenhet som tyder på en ombyggnad av den västra gavelmuren. Tornbågens tegel liknar tornets övriga tegel i storleken och av den anledningen är det troligt att torn och tornbåge har tillkommit samtidigt. Murverkets nedre del tillhör däremot en äldre byggnadsetapp. Långhus Kyrkorummet karaktäriseras av den öppna bänkinredningen, de ljusa stora fönsteröppningarna samt valven med dess kalkmålningar. Golven är lagda med kvadratisk klinker, troligtvis lokalt producerad, i brunt och svart schackrutemönster. Golven i bänkkvarteren är av trä. Väggarna är putsade och vitmålade liksom valvkapporna. Intill västra gaveln i södra och norra mursidorna avtecknar sig som en linje i putsen läget för kyrkans ursprungliga syd- och nordportaler. Långhuset täcks av två kryssvalv dekorerade med kalkmålningar. Valvens ribbor har halvstens tjocklek. Valvribbor, gördel- och sköldbågar utgår från valvpelare utan språng som vanligen brukar utgöra ribbornas anfang. Pelarna avslutas upptill med ett utkragande skift med hålkälad underkant. Kalkmålningarna dateras till mellan 1470-1520 och anses vara utförda av Barkåkragruppen. Tornvalvets målningar är utförda vid samma tillfälle. Kalkmålningarnas enkla dekor består av målade kvadrar i rött och blått längs gördel- och sköldbågar och blå och röda band utmed valvribborna. På norra långhusväggen intill mittpilastern finns en liten målad val vilken också utgör det enda synliga motivet på väggarna. Långhuset upptas av en öppen bänkinredning i två kvarter med mittgång. Mot östra långhusmuren söder om triumfbågen står predikstolen med uppgång från norr. Under predikstolen finns murrester som kan vara från ett nedrivet sidoaltare. Dopfunten står på motsatta sidan om mittgången, långhusets norra sida. Golvet under dopfunten är högre och lagt med tegel. Framför triumfbågen hänger ett medeltida triumfkrucifix av trä. Kor Triumfbågen är drygt fyra meter hög och tre meter bred och rundbågsformad med skråkantade vederlag. I valvbågen finns urtag på vardera sidan efter en trabesbjälke. Koret är beläget ett steg över långhusets golv. Innanför altarringen finns ett rödmålat gjutet betonggolv. I koret finns ett murat stenaltare, altaruppsats och altarring. Ett medeltida rökelsekar av brons hänger också i koret. Väggar är putsade och vitmålade. I korets norra mur, nära nuvarande golvnivån, finns en liten murnisch med okänd funktion, kanske en sakramentsnisch. Korets valv har liknande uppbyggnad som långhusets men kragbanden består av två utkragande skift och slutstenen i korsmitten är kvadratisk. Dekormålningen är utförd som i långhuset men istället för kvadermålningen finns polkagrisrandiga band i rött och blått utmed gör

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439892
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

Skinneholm 23:42, hus nr 2

Byggnadsbeteckning

HistorikKyrkan omges av en kyrkotomten planlagd som en park av kyrkans arkitekt. Den består av grästäckta ytor och höga uppvuxna lövträd. Parken sluttar kraftigt mot väster och ett par trappor framför kyrkan leder ned till parkens västra del. Närmast kyrkan, intill huvudingången i väster, finns en låg tegelmur med järnräcken som ramar in planteringar vid församlingslokalernas västra och södra sida.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040749
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT

Historik

HistorikVrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582948
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. Exteriörerna har i stort sett bibehållits i ursprungligt skick.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049280
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS

Historik

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582643
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, EKONOMIBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720240
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LADUGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720241
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länBjuv

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LOGE

Byggnadsbeteckning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720242
Objekttyp: BUILDING

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Avrättningsplats

RAÄ-nummer

TerrängI åkermark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9671a6f2-d03e-4d29-b721-92d3962aa4e2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostSkåne länBjuv

Billesholm

clay; coal;

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: clay; coal;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED05645
Objekttyp: Nedlagt stenbrott

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostSkåne länBjuv

Bjuv

coal; clay;

SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: coal; clay;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED05643
Objekttyp: Nedlagt stenbrott

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Bjuvstorp

Lämningsnummer

SkadestatusEj skadad

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/715ae2e9-7209-4465-97b7-9bf2bb8b6ab1
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7018c6ea-5586-4ddf-bb7a-9a39d37dd3e9
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Aktualitetsstatus

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/01483aba-303f-41b3-9b1c-beaee1e109f3
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Referens: skriftlig källa

Referens: skriftlig källaBecker, N. 2008. Överföringsledning mellan Tjutebro och Ljungsgård. Arkeologisk utredning steg 2. Skåne, Ekeby, Risekatslösa och Södra Vrams socknar, bjuvs kommun. RAÄ, UV Syd, rapport 2008:36. RAÄ dnr 321-3622-2008.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9fbdb437-f71d-4e6d-8a25-4a17415ca544
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7af1e092-cd25-46d9-8cde-e19ea3dd6c1a
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Terräng

TerrängAvsats i N- och Ö-sluttning av sandig moränmark. Åkermark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/72bcafd1-0f16-4d43-8f5b-10878d6d39cb
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusDelundersökt

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2dd70aa1-29b5-467a-b744-a891e648e584
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Terräng

TerrängV-sluttning i moränmark. Åker.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6dd8785d-18b7-403a-9787-212b7f857e86
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c6ac235b-2e40-4808-95ab-86845a9fe84e
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Antikvarisk bedömning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f878b17a-7218-4f3f-b9a2-14dab5f621e4
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Referens: skriftlig källa

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/80c2f720-124d-4694-b3ef-174f6c66bb59
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Antikvarisk bedömning

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/dabcc173-4ac4-4b66-8507-03b7abe86966
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Lämningsnummer

BeskrivningStenåldersboplats, 400x150 m (NV-SÖ). Inom det markerade områdetiakttogs sparsamt till måttligt med slagen flinta. Vidbesiktningen tillvaratogs 8 skrapor, varav 1 skedskrapa, 3block, varav 1 sekundärt använt som knacksten, 3 borrar, samt 4retuscherade avslag.Möjligen rör det sig om en bronsåldersboplats.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e85f93c2-d780-42f9-a176-35a1a5c9110e
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

RAÄ-nummer

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9f541135-85cf-4cf2-bce5-2cb6201027fd
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Aktualitetsstatus

UndersökningsstatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a2a5db89-ba07-4ffa-a5d9-70cc21ba0198
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

RAÄ-nummer

Referens: skriftlig källaKlotz, Eva. 2005. Rapportsammanställning över tillvarataget material från fornminnesinventeringen 1986 i Bjuv socken, Skåne. RAÄ. RAÄ Dnr 321-2346-2005.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9f76f533-5bd5-424c-9d03-78dda0f4821b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Beskrivning

BeskrivningJärnåldersboplats, 220x150 m (Ö-V). Inom det markerade områdetpåträffades en järnåldersboplats i samband med arkeologiskaprovundersökningar för Sydgasledningen. Enligt slutredovisningav A. Wihlberg UV-Syd sannolikt romersk järnålder. Ingauppgifter om forsatt arkeologisk undersökning. Slutredovisningendaterad 1984-11-30.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/936062f7-83dd-4c2a-8af4-86a64dd5a7ce
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Kulturlämning

TerrängBeläget på ett svagt höjdläge. Fin siltig sand. Åkermark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d1ff482d-7259-4610-9fee-834a2ffb8a8d
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länBjuv

Boplats

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusDelundersökt

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f61e2a5e-40ec-4126-baf4-a267923009c6
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

BILLESHOLMS KYRKA

BJUVS KYRKA

Ekeby 32:1, hus nr 2

EKEBY BADHUS

Ekeby kyrka

Norra Vram 36:78 - husnr 4

Norra Vram 36:78 husnr 3

Norra Vrams kyrka

NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD

NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUS

Risekatslösa kyrka

Skinneholm 23:42, hus nr 2

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, EKONOMIBYGGNAD

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LADUGÅRD

VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LOGE

Avrättningsplats

Billesholm

Bjuv

Bjuvstorp

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Boplats

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.