Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ASPELANDS HÄRADS TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1797 stod tingshuset färdigt, inklusive inredningen (Mikkonen, 1998. s 22). Dörrar, dörr- och fönsterfoder samt fot- och taklister var enligt syneprotokollet målade med vit oljefärg och väggarna klädda med målade tapeter. Vid besiktningen befanns taket i tingssalen "ha något lite svankat" och spåntaket fick också anmärkninga. Sockenfullmäktige var ändå nöjda med huset och beslutade att det skulle reveteras istället för rödfärgas "på sätt i en del orter brukeligt är såsom prydligare, och fönsterluckorna bestrukne med lika färg som förstugan och rännor under taket samt staket inrättas" (Mikkonen, 1998. s 22). Sockenfullmäktige beslutade också att ett fånghus och en vagnsbod skulle uppföras vilket gästgivaren åtog sig att göra. Huset är idag en vitreveterad envåningsbyggnad med spritputsad sockel. De höga fönstren har svarta fönsterluckor och sadeltaket är täckt med betongpannor. Ovan den centralt placerade entrén höjer sig ett öppet klocktorn. Den grönmålade pardörren har en glasad överdel. Framför huset finns en öppen plats som inhägnas av en mäktig syrenhäck. Bakom huset finns ett mindre uthus, som förmodligen har fungerat som avträde. Det är ett panelbeklätt trähus med valmat tegeltäckt sadeltak. Vagnsboden, som var belägen framför tingshuset, är idag riven. Tingsklockan hängde ursprungligen i en mindre klockhuv på vagnsbodens nock. Vi vet inte var klockan finns idag. Enligt ett fotografi från sekelskiftet hade tingshuset vid denna tidpunkt inget klocktorn. Efter det att huset hade slutat användas som tingshus övergick det så småningom i kyrkans ägo. I början av 1930-talet genomfördes ombyggnader av huset för att det skulle kunna fungera som församlingshem. Arkitekt var Johannes Dahl från Kungliga Byggnadsstyrelsen. Sannolikt tillkom klocktornet i samband med denna ombyggnad. Vid besökstillfället gavs ingen möjlighet att studera interiören. I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset som befanns vara i "godt skick", var indelat i förstuga, sal och tre rum jämte kök. Tingslokalerna ansågs ändamålsenliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05, Mikkonen, Annika "Postadress Målilla" : [hembygdshistoria] Målilla 1998.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696721

Objekttyp

BUILDING

BOD

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701878

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOD

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701877

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. Till bebyggelsen hör även två undantagsstugor från 1800-talet, var av den ena tillhör en angränsande fastighet. Byggnaderna är timrade, delvis panelade samt rödfärgade. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701781

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. Till bebyggelsen hör även två undantagsstugor från 1800-talet, var av den ena tillhör en angränsande fastighet. Byggnaderna är timrade, delvis panelade samt rödfärgade. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701780

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. Till bebyggelsen hör även två undantagsstugor från 1800-talet, var av den ena tillhör en angränsande fastighet. Byggnaderna är timrade, delvis panelade samt rödfärgade. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701805

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Gravkapell

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029917

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GÅRDVEDA KAPELL

ByggnadsdelKors

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616644

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HULTSFREDS JÄRNVÄGSSTATION

HistorikHultsfreds stationshus byggdes 1902 av Östra Centralbanan, då ortens fyra järnvägsaktiebolag behövde ett nytt stationshus. De övriga tre bolagen blev hyresgäster i det nyuppförda stationshuset. För ritningarna svarade arkitekten Georg A Nilsson. Byggnaden är uppförd med höga, branta tak som avslutas med en takryttare och fasader i tegel och puts. Den är tillbyggd på längden med en fönsteraxel åt vardera hållet men tillbyggnaden är väl anpassad och utförd i samma arkitektur som tidigare. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2004

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616795

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HULTSFREDS KYRKA

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442762

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

JÄREDA KYRKA

ExteriörbeskrivningEXTERIÖRBESKRIVNING Kyrkobyggnaden, som har ett ovanligt högt takfall och ett brett och lågt torn, är en av de "nygamla" kyrkor som byggdes i Kalmar län under de första decennierna av den intensiva nybyggnadsperioden under slutet av 1700-talet. Dessa kyrkor karaktäriseras av en klassicistisk utformning men med kvardröjande äldre stildrag. Kyrkan är vitputsad med torn i väster, rakslutet kor i öster och sakristia i norr. Ingång i väster genom tornet samt på långhusets sydsida. Murarna är spritputsade med släta fönsteromfattningar. Runt sydportalen en nyklassicistisk omramning med dubbla pilastar och arkitrav. Långhustak, tornhuv och lanternintak är spåntäckta. Fönsterbågar och dörrar målade mörkt grå.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442763

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028926

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

TakformHuv

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029918

Objekttyp

BUILDING

Kyrka

ExteriörbeskrivningKvadratisk byggnad med pustade vita fasader och klockformig huv klädd med tjärade träspån.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028927

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Kyrka

HistorikGravkapellet på kyrkogården ritades av Erik Fant, Stockholm och invigdes 1931 av kontraktsprost Andrae i Mörlunda. 1958 målades tak och övriga plåtbeslag och fasaderna blästrades av och putsades om samt avfärgades. 1981 tillkom ett nytt innertak av liggande spontad träpanel laserat i naturfärg. Trasigt murverk lagades och fönster och väggar målades om. Utvändigt målades väggarna om liksom yttertakets plåt. Inventarier med bl a ett altare och svartmålat kors av trä med förgyllningar samt sex mässingslampetter är formgivna av arkitekten Fant och samtida med byggnaden. År 2000 utfördes arbeten på kapellets som lagades och målades. Takkulan renoverades och fönster och dörrar målades om. Fasader putsades om och avfärgades med kalkfärg i kulör lika kyrkan.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029919

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LOFTBOD

HistorikStoregården hade ursprungligen ett 30-tal ekonomibyggnader med de flesta av dessa revs på 1920-talet. Idag återstår fyra tvåvånings enkelstugor, två loftbodar och två mindre visthusbodar, alla från början av 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701879

Objekttyp

BUILDING

LÖNNEBERGA KYRKA

ByggnadsdelSakristia - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Fullbrett, Kor - Väster, Sakristia - Norr, Torn - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Öster, Kors - På kula, Sakristia - Väster, Kor - Väster, Torn - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442766

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Magasin

HistorikGodsmagasinet i Virserum är uppfört samtidigt som stationsbyggnaden. En större tillbyggnad skedde 1936 i samband med att styckegodstrafiken ved den här tiden ökade starkt. Det är det största utmed hela smalspårsjärnvägen. Att det byggdes så stort, förklaras också av att de många möbelfabrikerna i Virserum med omnejd krävde stora utrymmen för möbler och andra snickeriprodukter som kunde lagras här i väntan på att lastas på godståg för vidare transport. Även detta godsmagasin är mycket välbevarat med lastbryggor och andra konstruktioner i behåll. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2005

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701806

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MÅLILLA KYRKA

HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats förrän sockenborna i Gårdveda ångrade sig och ville bygga egen kyrka. Tvisten löstes år 1800 genom att de båda socknarna slogs samman. Nu inleddes arbete med att ta fram ritningar till en ny kyrka som skulle byggas i Målilla. Detta arbete skulle dra ut på tiden. Under den tid planeringsarbetet pågick framlades förslag om såväl rundkyrka som hexagonal kyrka. Socknens ekonomi och svårigheten att på tag i en byggmästare som vågade sig på en del av projekten gjorde dock att den kyrka som slutligen uppfördes fick en traditionell plan med torn i väster och sakristia i öster. En bidragande orsak var också förutsättningarna på platsen. Kyrkan skulle byggas på en plats strax öster om den gamla träkyrkan, nära landsvägen. De slutliga ritningarna gjordes av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid överintendentsämbetet. År 1820 påbörjades arbetet och två år senare stod byggnaden klar. Arbetet leddes av stiftsbyggmästare Johan Holmberg, Linköping. Kyrkan invigdes 1824 av biskop Marcus Wallenberg. Arkitekt Palmroth ritade vid den här tiden flera kyrkor runt om i landet. I Kalmar län är han upphovsman till Fliseryds kyrka som stod klar 1818. I Fliseryd blandas nyklassicism med tydliga nygotiska inslag. Målilla är en för tiden typisk nyklassicistisk kyrkobyggnad. Liknande finns t.ex. i Rumskulla och Mörlunda. Samtliga dessa tre kyrkor har en historiserande stildetalj i form av de palladianskt utformade ljudluckorna. Även interiört domineras Målilla kyrka av de nyklassicistiska stildragen men här finns även modernare tillägg. Från Målilla gamla kyrka överfördes två epitafier över Gustaf Drake af Hagelsrum, död 1684, och Carl von Bruses, död 1730. Altartavlan och predikstolen bevarades i kyrkan men kom inte till användning. Altartavlan, skulpterat och bemålat trä från 1725, hade skänktes till kyrkan av överstelöjtnanten Johan Pilefelt och hans maka. På fotografier från 1918 kan man se att den placerats i kyrkorummet, på korets södra vägg, där den hänger än idag. Predikstolen hade tillverkats av bildhuggaren Jonas Berggren som var bosatt i Målilla 1745-1800. Den står idag på sakristians vind. I samband med planerna på att börja använda den på nytt konserverades predikstolen 1937 av konservator Sundbaum, Linköping. Den kom dock inte att tas i bruk på nytt. I tornet hängdes de båda klockorna från Målilla kyrka och storklockan från Gårdveda. Lillklockan från Gårdveda såldes till Persnäs församling på Öland. Klockorna var gjutna på 1600-talet. 1839 göts klockorna om av J. G. Liljedahl, Stockholm, till en storklocka och en lillklocka. Storklockan har omgjutits ytterligare en gång 1930 av M & O Ohlsson, Ystad. Lillklockan ersattes 1977 av en ny klocka från Ohlssons Klockgjuteri, Ystad. Bland de inventarier som nytillverkades fanns altarringen. Uppgifter om den slutna altarringens dekorativa måleri har länge saknats men experter anser idag att de utfördes av Pehr Hörberg, en av tidens mer kända kyrkokonstnärer. Bilderna är utförda i grisailleteknik. Motiven anses vara präglade av konstnärens pietistiska trosuppfattning. Förebilderna är troligen holländska. År 1848 var kyrkans orgel klar. Verket tillverkades av f. rustmästaren vid Jönköpings regemente Sven Nordström. Han tillhörde den s.k. Solbergaskolan som hade rötterna i svenskt 1700-talsorgelbyggeri. Nordström räknas som en av de främsta bygdeorgelbyggarna i landet och orgeln i Målilla anses vara ett mycket fint arbete. Orgeln har renoverats 1962 av Bernhard Svensson, Oskarshamn, och 1986-87 av A. Magnussons Orgelbyggeri, Mölnlycke. Dess fasad ritades av C. G. Blom-Carlsson 1847. Den nya predikstol som tillverkats för kyrkan var en altarpredikstol. Arkiteket Palmroth hade motsatt sig detta men fått ge vika för sockenbornas önskemål. Denna visade sig snart medföra akustiska problem. Därför byggdes 1850 en mindre, tillfällig predikstol på norra väggen. Det fanns planer på att installera predikstolen från Målilla gamla kyrka men när hela altaret omgestaltades i samband med renoveringen 1953 valde man att istället flytta altarpredikstolen till den plats den har idag och förse den med en ny trappa. Den första stora kända renoveringen av kyrkan genomfördes 1913 under ledning av byggmästare C. J. Rolander, Kleveshult. Exteriört lades spåntaket om, takstolarna förstärktes, nya fönster sattes in och fasaden avfärgades i vitt. Fasaden ska tidigare ha varit av

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442767

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MÖRLUNDA KYRKA

ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet har rundbågiga ljudluckor och fönster samt runda fönster. Lanternin och lanterninbas i trä och målat i vitt. Lanterninen har påmålade luckor och cirklar i mossgrönt. Tornets huv kröns av förgylld kula och kors.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442768

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sm 150, Mörlunda kyrka

MaterialbeskrivningSten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/a14ac8d0-20ca-4f24-af1d-f5cfb2f8e45a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sm 151, Mörlunda kyrka

HäradAspelands härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/dece73cd-fa49-400f-8da2-8d9a58b0656c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sm 152, Sinnerstad

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/dfbdd13d-4873-4d9b-a57c-6dbc66bfe698

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

TVETA KYRKA

TakformSadeltak, Sadeltak - Valmat, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442769

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

UTHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701880

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VENA KYRKA

ByggnadsdelTorn - Västtorn, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Rundat korutsprång, Absid - Öster, Kor - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579155

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VIRSERUMS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd av gråsten och tegel med slätputsad fasad som är avfärgad i vit kulör. Den förhärskande stilen är nygotik. Kyrkan stod klar 1881 och är av salskyrkotyp med ett rektangulärt långhus, en polygonal absid i öster, sakristia i norr och torn med hög spira i väster. Kraftiga strävpelare löper längs långhusets sidor i norr och söder och däremellan finns höga spetsbågiga fönster med spröjsar som i spetsbågen avslutas med en fyrpass. Även i absiden finns de tre spetsbågiga fönstren kvar trots att de invändigt satts igen. I tornet finns förutom spetsbågiga fönsteröppningar och fyra par likaledes spetsbågiga tornöppningar, ett större runt fönster i väster och vardera ett mindre i syd och norr. Västtornet pryds av ett murat och putsat kors som är införlivat i fasaden. Den höga spiran kröns av ett förgyllt kors. Tornur finns åt alla väderstreck. Västportalen är kraftigt infälld i murlivet. På långhusets mitt i norr och syd ryms portalerna i frontespiser som kröns av ett kors. Dubbeldörr i väst av trä, dörrar i norr och söder klädda med tunn plåt, dörr i sakristian av trä, samtliga avfärgade i en guldockraton. Över ingångarna i norr och söder finns rikt spröjsade överljusfönster. Tornluckorna är målade i guldockraton medan samtliga fönsterbågar och spröjsar har en brunröd ton. Längs hela kyrkans fasad löpen en murad kransgesims i nygotisk stil. Kyrkan vilar på en sockel av granit. Utanför ingångarna i väster och söder finns trappa av granit, medan den norra ingången är försedd med en handikappramp, även den av granit. Taket på såväl långhus som torn och sakristia är belagt med kopparplåt. Även på strävpelarnas överdel ligger kopparplåt. Stuprör och hängrännor av koppar på långhus och sakristia, stuprör av vitmålad plåt på tornet. Stentavla ovan entrén med inskription med förgyllda bokstäver, "BYGGD ÅR 1880 UNDER KONONG OSCAR II REGERING".

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442764

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Abylund

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f2071246-e537-4145-99e7-7afdddf26da7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Albohult

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/10546837-d2fc-4285-bf68-9676e58eef58

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alhult

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d9060bb6-f699-423c-b1df-9fe83eefbb2e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alkärret

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2004535

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Alsarps

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1853a666-7635-4f24-a702-9d8355e3d7a5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersberg

Beskrivning1) Bebyggelselämningar, sentida torpställe bestående av enuthusgrund, röjda ytor och ett 10-tal odlingsrösen. Områdetbeväxt med bl a ett antal björkar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/333d9acf-d9fb-41ae-b37a-f80ac73b4f47

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersbo

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/01ba4bcb-64c0-40d1-8aa6-811e300e1767

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Annedal

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/98647524-c8a8-4694-ab24-e9ababffa7c4

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aspelund

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bc0df3f9-d709-4ad1-8160-0440d5f703e8

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

Orientering25 m in från vägkrök.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/792f1875-0133-4591-9137-bc4d71693b1d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Backen

TerrängHagmark invid väg.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6df95e5a-86ec-42a3-90db-fd08c9abdd36

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Baddammen, Järnforsen

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0930860000000998

Objekttyp

Officiell badplats

Begravningsplats

Beskrivning1) Kolerakyrkogård, oklar begränsning, bestående av svagtÖSÖ-sluttande moränmark med tämligen jämn markyta. Smärreojämnheter syns dock på flera håll. Intill 3 flacka gropar, 1-2m diam och 0,1-0,2 m dj är resta eller kantställda hällar. En,utpekad av ortsbefolkningen som gravsten, är 0,6 m h, 0,35 m br(Ö-V) och0,15 m tj. De övriga är 0,25 resp 0,5 m h, 0,4(ÖNV-VSV) resp l (NNV-SSÖ) m br och och 0,15 resp 0,3 m tj.Dessa kantställda stenar är belägna 8-16 m från varandra. Ianslutning till kolerakyrkogården finns enstaka röjningsrösen,2-4 m diam och 0,1-0, 3 m h, av 0,1-0,4 m st stenar jämteenstaka stenar intill 1,2 m st. Enligt ortsbefolkningen har tvåpersoner från Snöversnäs gravlagts på platsen år 1833? En tredjeperson, en illgärningsman, lär också gravlagts här. Enligttraditionen hatade en man sin svärmor så att han tog sintobaksdosa med sig till Oskarshamn för att fylla den med kolera,avsedd för svärmodern. Emellertid avled han själv och hans fru ikolera medan svärmodern levde ännu många år. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/71a5d0bc-f924-4adf-a8c7-90d88104118e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT