PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Agunnaryds kyrka

Lagskydd

HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mindre socken på landsbygden har rester från två äldre kyrkobyggnader och då 1870-tals kyrkan är förhållandevis välbevarad utgör bygden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. År 1830 konstaterade Biskop Tegnér vid en inspektion att kyrkan var i gott skick, vilket enligt uppgift var en sanning med modifikation. Församlingens tillväxt och kravet på en ståndsmässigare kyrka medförde att man under 1850- talet undersökte möjligheterna att bygga en helt ny kyrka. Trots år med missväxt och hungersnöd insamlades medel och 1870 godkändes de ritningar som arkitekten vid Kungl. Överintendentämbetet, J.F. Åbom, utformat. Biskopen i Växjö, H.G. Hultman, invigde kyrkan i oktober 1874. Sentida åtgärder Förutom koppartäckning av taket samt lagning och byte av svall som utfördes 1971 påbörjades den senaste exteriöra renoveringen 1989. Då skedde en närmast total omputsning av kyrkas fasader och luckan på absiden murades igen. Arbetet utfördes av Kyrkorestauratören i Vinslöv AB. Även målning av portar och dörrar utfördes och huvudentrén handikappanpassades. På ömse sidor om stentrappan lades en svagt lutande ramp av betongsten och ett elegant, smitt räcke tillkom. Under 1986 kalkas och målas sakristian och året efter sker en total modernisering av el- och ventilationssystemet. Ett större fläktaggregat installeras i förvaringsrummet invid koret och nya värmeledningsrör dras ovanpå sockellisten i kyrkan. Elcentralen är placerad i ett skåp under trappan i vapenhuset, en bra lösning som smälter in väl. Samtidigt beslutas att bygga en handikapptoalett intill kapprummet under läktaren vilket utförs under 1987 De senaste stora arbetena på kyrkan genomfördes under 2004 då bergvärme installeras, korgolvet byts medan långhusgolvet slipas och oljas, fönster och dörrar målas, fyra ljuskronor tillförs och ytterligare två bänkrader försvinner. Plattformen där altaret står placerat förstoras och en större radiator bakom altaruppsatsen plockas bort och ett skåpsutrymme iordningsställs istället. I den bakersta bänkraden sågas ett mindre parti av sitsen bort och kontrollpanel och utrustning för styrning av ljud/ljus/kyrkklockor monteras. Det förmodligen mest krävande arbetet vid 2004 års renovering var dock målningen av det tunnvälvda innertaket, färgen var smutsig, matt och vidhäftningen var försämrad. Efter skrapning och grundning målades taket med linolja och därmed återfick kyrkan sin lyster och ljusblåa nyans.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042165
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Angelstads kyrka

Stomme

ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med absidialt kor i öster samt tillbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. De tjocka naturstensmurarna är försedda med en vitkalkad spritputs och slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Kyrkans sockel kragar ut en aning utanför fasaden och är spritputsad samt på jämna avstånd försedd med ventilationsgaller. Västra entréns dubbla kopparbeslagna portar sitter djupt indragna i fasaden och är utförda med vardera tre dörrspeglar. I valvbågens krön ovan porten har man placerat en liten glasad lanterna. Planet nedanför den skrapgallerförsedda naturstenstrappan är belagt med granitplattor. På var sida om trappan sitter enkla svarta smidesräcken. På västra gaveln i höjd med orgelläktaren sitter två runda fönster vilka förser läktaren med ljus. Fönstren sitter indragna i fasaden och fönsternischens undre kant har klätts med kopparplåt. Fönstren är målade i en ljusgrå kulör. I putsen på gaveln kan man skönja två stycken ankarjärn. Gavlarnas vindskivor är av trä och svartmålade. Långhusets sadeltak liksom de valmade taken på sakristia och vapenhus är klädda med tjärade spån. Samtliga tak är försedda med hängrännor och stuprör av koppar vilka löper ända ned till mark och ansluter till en nedgrävd dränering. Utmed takfoten på långhuset, absiden och de båda tillbyggnaderna löper ett svartmålat listverk av trä. Långhusets fönster är högresta, bågvälvda 4-lufts fönster med blyspröjsat färgat katedralglas. Fönstren sitter djupt indragna med svagt sluttande solbänkar av natursten. De enkla ytterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar och är målade i samma ljusgrå färg som västfasadens fönster. På långhusets gavelspetsar sitter enkla smideskors, på den västra gaveln sitter dessutom en flöjel av koppar. Mitt på kyrkans norra sida ligger en utbyggd sakristia försedd med en separat ingång i öster. I sakristians nordvästra hörn, där denna möter långhuset, ligger en kraftig stenhäll på marken vilken försetts med ett fyrkantigt hål i mitten. På motstående fasad har man låtit uppföra kyrkans vapenhus vars entré försetts med dubbla låga träportar klädda med en profilerad panel. Centrerat på kyrkans absid i öster sitter ett bågvälvt korfönster, i samma storlek som långhusets, vilket på insidan försetts med ett färgat glasfönster. På kyrkans östra och norra fasad, särskilt på sockeln, syns tydliga tecken på algpåväxt. På ett flertal ställen runt om kyrkan har putsen varit föremål för reparationsarbeten vilka ännu inte avfärgats.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442599
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

ANNELUNDSKYRKAN

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051263
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Avrättningsplats

Lämningsnummer

BeskrivningAvrättningsplats, ca 80x50 m st (NÖ-SV). Inom området i anslutning till en ekonomibyggnad påträffades 2 gravar i samband med bygge av carport 2011. Gravarna innehöll vardera fyra individer. De döda låg nedslängda i graven, en del på sidan. En individ var sannolikt begravd med bakbundna händer. Återkommande begravningar hade skett i tidigare gravar varvid man stört äldre begravningar. Skeletten låg inte i anatomiska ordning. En georadarundersökning har visat att ytterligare minst 10 gravar finns på platsen. Fornlämningen är säkert avgränsad åt SV genom georadar, men har en osäker begränsning åt NÖ. Gravarna är via C14-daterade till 1300-1400-talen. (RAÄ dnr 326-3183-2011, 321-4149-2011)

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4250050e-6e37-43fa-8213-d119ee836334
Objekttyp: PLACE

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Avträde

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051909Bebyggelse - byggnadLJUNGBY ISSJÖA 1:12 - husnr 9001AvträdeLän: Kronoberg, Kommun: Ljungby, Landskap: Småland, Socken: Hamneda , Stift: Växjö stift, Församling: Södra Ljunga församling13.811933697087962,56.6233800657799http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051909RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051909
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Berga kyrka

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn. Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred naturstenstrappa i tre etager upp till den gatstensbelagda kyrkplatsen framför tornet. Trappan flankeras av fyra lyktstolpar. På vardera sidan av trappan sitter enkla smidesräcken monterade. Framför tornentrén i väster vilar en kraftig naturstenstrappa försedd med räcken av svart smide. Porten är utförd med dubbla kopparskodda dörrar där vardera dörren har tre fönsterspeglar. Direkt ovanför porten hänger en liten glasad lanterna. I putsen ovanför portvalvet har man låtit mura in en naturstenshäll med uthuggen och förgylld text. Texten lyder: GUD TILL ÄRA UPPBYGDES DENNA KYRKA ÅR 1821 UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING LANDSHÖFDING VAR GREVE CARL ST MÖRNER KYRKOHERDE MAGNUS E FORSSANDER HERREN VÄLSIGNE DIG DU RÄTTVISONES BONING DU HELGA BERG JER: 31.23 Tornet är försett med två bågvälvda sexluftsfönster vilka målats i en mörkbrun kulör. På norra, södra och västra tornfasaden, i höjd med andra avsatsen, har man dessutom placerat ett runt fönster indelat i fyra cirkelsektorer. Tornet är försett med dubbla kopparklädda ljudluckor i alla väderstreck. Taket utgörs av en kopparklädd spira med fyra svagt utskjutande gavelrösten krönta med en förgylld kula. Överst på tornet sitter en stor förgylld kula vilken bär upp ett svart smideskors. Var sida om tornet på långhusets gavel i höjd med orgelläktaren sitter ett spröjsat fönster med formen av en kvartscirkel vilket förser läktaren med ljus. Taket på långhus och absid är belagt med kopparplåt. Takavrinningen sker genom en ståndränna på taket vilken ansluter till stuprör av koppar som mynnar vid marken ovan cementrör anslutna till en markdränering. Mitt på södra långsidan ligger kyrkans andra entré utformad med dubbla kopparklädda portar i likhet med västentrén. I anslutning till entrén har man anlagt en svagt sluttande ramp i natursten. Över porten sitter ett rundbågat fyrluftsfönster. Vid fönstervalvets krön hänger en lanterna. Långhuset har fem fönsteraxlar försedda med breda, högresta bågvälvda 6-luftsfönster. De spröjsade och brunmålade fönstren har placerats en aning indragna i fasaden och försetts med solbänkar av ljus kalksten. Långhusets fönster avviker i storleken från tornets och absidens fönster, vilka är mindre. Utmed långhusets och absiden takfot löper ett kraftigt vitmålat listverk utav trä. På kyrkans norra och södra långsida har man uppfört sex stycken strävpelare s.k.contreforer vilka slutar strax under långhusets takfot. Överst är strävpelarna täckta med kopparplåt. På absidens sydöstra sida finns en entré till sakristian vilken utgörs av en enkel brunmålad port med en framförliggande naturstenstrappa. Fönstren på absidens norra och södra sida är utformade i likhet med tornets bågvälvda fönster. Rakt i öster sitter ett blyspröjsat 4-luftsfönster och ovanför detta sitter ett runt fönster även det blyspröjsat. I kyrkans nordöstra hörn i mötet mellan långhus och absid finns en kopparklädd nedgång till källaren under sakristian tillika kyrkans pannrum. Skorstenen mynnar i nock på långhusets östra gavel rakt ovanför absiden.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549568
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Bolmsö Kyrka

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningBolmsö kyrka är uppförd av sten och orienterad med koret åt öster. Den består av ett långhus med torn i väster, en halvrund korabsid åt öster och en utbyggd sakristia mot norr. Tornet är relativt högt och mycket enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra dekorationer. Dess lanternin har ett speciellt utseende med sin indelning i två våningar. På bottenvåningen saknas fönster till vapenhuset, vilket är ovanligt för 1800-talskyrkorna i länet. Kyrkans huvudingång finns på tornets västsida. En trappa bestående av tre steg i släthuggna naturstenar försedda med räcken i svart smidesjärn leder upp till dörren. Denna sitter i en djup rektangulär nisch. Dörrarna är av trä, har tre speglar och är gråmålade. På de mellersta speglarna finns dekorationer i form av kors. Något ovanför porten sitter en lunett och de båda omfattas av en slätputsad rundbåge som avfärgats i vitt. På denna sitter två lyktor i plåt och klarglas. Lite ovanför lunetten sitter en minnestavla av svart sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: NYBYGGD UNDER KONUNG CARL XV REGERING 1863 ES 2.3. Ytterligare något längre upp på västsidan sitter ett runt fönster. På motsvarande höjd sitter på den norra och södra sidan en smal rektangulär glugg, och under den södra står årtalet 1863 skrivet med stora smidda siffror. Överst, under takfoten, sitter de fyra ljudöppningarna, en åt varje väderstreck. Öppningarna är rundbågeformade och luckorna klädda med brunmålad panel i fiskbensmönster. Takgesimsen utgörs av ett profilerat listverk i gråmålat trä. Lanterninens nedre del är kvadratisk till formen och klädd med stående träpanel som målats röd med vita knutar. På var sida sitter en vit urtavla med svarta siffror och visare. Den övre delen av lanterninen är åttakantig till formen och betydligt smalare. Även den är klädd med stående brädor som målats röda, samt försedd med åtta spröjsade rundbågefönster. En smal gråmålad gesims löper vid fönstrens nederkant och vid takfoten är gesimsen gråmålad och utförd som en konsolfris. Det spetsiga taket kröns av ett förgyllt kors. Långhuset är rektangulärt till formen och täcks av ett sadeltak. Det präglas till stor del av sin klassicistiska enkelhet och symmetri, samt raden av stora rundbågefönster. På den södra sidan sitter fyra stora fönster och i mitten en sidoport. Lunetten över denna motsvarar i placering och utförande de övriga fönstrens överdel. På den norra sidan sitter fyra fönster i rad, medan platsen för det femte och östligaste fönstret, upptas av sakristians utbyggnad. Sidoportens rektangulära trädörrar har fyra jämnstora kvadratiska speglar och är målade i en gråblå färg. Framför dem finns en trappa om två steg av släthuggna naturstenar, med två smidda järnräcken fastsatta i fasaden. Strax över dörren finns en lunett och under den en slätputsad rektangulär yta. Dörr och lunett omges av en slätputsad rundbåge avfärgad i vitt. På långhusets västra gavel sitter två kvartsrunda fönster, ett på var sida om tornet, som ljusinsläpp för orgelläktaren. Under det södra av dessa sitter i fasaden ett ankarslut av smidesjärn, som putsats över med spritputs. Längs långsidornas takfot löper en profilerad gesims i gråmålat trä, vilken dragits ut till anfanger på gavlarna. Korabsiden är en halvrund utbyggnad som är något smalare och lägre än långhusets gavel. Den har fyra rundbågefönster av samma typ som långhuset, placerade med två åt nordost och två åt sydost. Den gråmålade takgesimsen har liknande profilering som på långhuset. Sakristian är närmast kvadratisk till grundformen och når med sitt sadeltak upp till långhusets takfot. På dess norra gavel sitter ett mindre rundbågefönster och på den östra sidan sakristians ytterdörr. Två mycket nötta steg av flata naturstenar leder upp till den blåmålade trädörren. Intill den sitter på väggen en lykta i plåt och svagt gulfärgat glas. Torntaket och lanterninens nedre och övre tak är täckta med kopparplåt. Långhuset och sakristian har en taktäckning av enkupigt rött tegel. Korabsiden har ett plåttak som målats i tegelliknande färg. Samtliga hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Fasaderna är genomgående spritputsade och avfärgade i gråvitt. Omfattningar kring dörrar och fönster är slätputsade och avfärgade i vitt. Runt långhus, sakristia, absid och torn löper en något utkragande gjuten sockel. Den är liksom fasaden spritputsad, men avfärgad i grått. I sockeln sitter ett tiotal ventilgluggar försedda med moderna galler i galvaniserad plåt. Samtliga fönster har ytterbågar av trä som målats i gråblått samt rutor av ofärgat glas. De större fönstren är av korsposttyp. Solbänkarna utgörs av flata naturstenar, undantaget tornets runda fönster vars solbänk är av plåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042182
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

CORPS-DE-LOGI

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579202
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Den helige Sigfrids kapell

Byggnadsbeteckning

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014718
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

DÖrarps kyrka

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningDörarps kyrka är en medeltida korkyrka med rakslutet kor, uppförd av sten. Vapenhus och sakristia är dock uppförda av liggande timmer, vilket reveterats utvändigt. Kyrkan saknar torn och har istället en separat klockstapel i trä. Vid en första anblick ger kyrkan sken av att vara en rektangulär 1200skyrka eftersom kor och långhus står under samma sadeltak och dess fönster är av samma storlek. Koret är dock något smalare och utgör lite mindre än hälften av byggnadens längd. Vapenhuset är lågt och litet. Det är närmast kvadratiskt till grundformen och har ett sadeltak med mer flackt takfall än långhuset. En halvrund flat natursten ligger framför dörren och omges av två svartmålade järnräcken. Trädörren är klädd med panel i fiskbensmönster och målad brun. Gavelröstet ovanför den är klätt med tjärat spån, och på det sitter en modern armatur i kopparplåt och gulfärgat råglas. På den norra och södra sidan sitter ett litet kvadratiskt fönster med svagt färgat katedralglas i träspröjs. Vindskivor och takgesims utgörs av brunmålade brädor. Långhuset är rektangulärt till formen och relativt kort. Det har två stora stickbågefönster på den södra sidan och ett på den norra, samt ett sadeltak som även sträcker sig över koret. Det västra gavelröstet är klätt med tjärat spån och mitt på det sitter ett litet kvadratiskt fönster i fasadlivet. Under det, i den putsade muren, sitter ett något större fönster i stickbågeform. Koret är något smalare än långhuset men lika högt. Det är proportionellt sett relativt stort i förhållande till långhusets storlek. På dess södra sida finns ett stickbågeformat fönster av samma typ och storlek som på långhuset. Mot öster finns ett något mindre korfönster i spetsbågeform. Markeringar i putsen nedanför detta antyder att det varit högre tidigare. Gavelröstet är även på den östra sidan klätt med tjärat spån. Korets och långhusets gemensamma takfot utgörs av brunmålade brädor utan profileringar. Mot korets norra sida finns den lilla sakristian som en kvadratisk utbyggnad med valmat tak. Dess nock ligger strax under korets takfot. På den östra sidan finns en liten träport klädd med brunmålad panel i fiskbensmönster. En flat natursten ligger framför den. På samma sida finns också ett litet kvadratiskt fönster, samt ett likadant åt norr. Takfoten utgörs av brunmålade brädor med små synliga hofsar. Samtliga tak är klädda med rött enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Långhusets taknock kröns av två vindflöjlar i smidesjärn, utan synliga årtal. På hammarbandet mot söder finns ett mönster av inristade bågar. Fasaderna är spritputsade med smala släta omfattningar runt dörr- och fönsteröppningar. På vapenhuset, koret och sakristian har även de yttre hörnen utformats som släta lisener. Kalkputsen är avfärgad i en bruten vit nyans som drar åt det laxrosa hållet. En markerad sockel saknas i fasaderna, men på flera ställen är grundstenarna kraftigt utstickande och synliga. På långhus och kor finns i marknivå fyra ventilgluggar, täckta med runda gjutjärnsgaller målade i svart. Samtliga fönster har ytterbågar av trä vilka målats i en grönbeige nyans. Rutorna är på långhus, kor och sakristia ofärgade. Solbänkarna på långhus och kor är utförda av flata naturstenar som på senare tid täckts med kopparplåt. Vapenhus och sakristia har enkla kopparavtäckningar under fönstren. Klockstapeln är relativt låg och helt inklädd med stående rödfärgad locklistpanel. Huven och lanterninens tak är klädda med tjärat spån, medan lanterninen är klädd med liggande vitmålad panel. De fyra ljudluckorna under huvens takfot sitter åt norr och söder. Dessa och bottenvåningens två dörrar är klädda med svartmålad liggande panel. Taket kröns av en smidd spira med vindflöjel. Den bär årtalen 1817 och 1880. I stapelns övre våning hänger de två kyrkklockorna.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442605
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

FLYGELBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691470
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

GAMLA GÄSTGIVARGÅRDEN

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585974
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

GRÖNA HUSET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Gårdsbyggnaden, "Gröna huset", uppfördes samtidigt som tingshuset och innehöll häradsfängelse och vaktmästarebostad. Senare användes den som vaktmästare- och notariebostad. Idag (1998) inryms en advokatfirma i huset. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-15

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041270
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Hamneda kyrka

Fasadmaterial

HistorikHamneda kyrka har under årens lopp genomgått en rad förändringar, detta har dock inte påverkat karaktären av exteriören och interiören nämnvärt. Under åren 1951-52 genomgick kyrkan en omfattande reparation och restaurering, detta på grund av att väggar, tak och golv liksom bjälklaget var kraftigt fuktangripet Resultatet blev en ljus och stämningsfull kyrka.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549569
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Issjöa missionshus

Byggnadsbeteckning

HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet hade Issjöa Baptistförsamling nästan 100 medlemmar. Under åren 1859 till 1887 bildas tre dotterförsamlingar i Ekeryd, Grytåsa och Runkarp. Vid den här tiden sågs det inte med blida ögon av kyrkan och staten att bryta sig ur den lutherska kyrkan. Detta fick sju personer i Issjöa Baptistförsamling erfara då de efter häradsrättens utslag den 25 november 1857 dömdes att böta 16 riksdaler och 32 skilling banco vardera för att ha låtit sig omdöpas och för att ha låtit obehöriga personer ge dem den heliga nattvarden. De som saknade tillgångar att betala böterna med, eller som av moraliska skäl vägrade betala, kunde istället få 14 dagars fängelse på vatten och bröd. Domen verkställdes och på morgonen den 19 juni 1858 klev fem av dessa personer, varav två av dem var Benedikta och Maria Jonasdotter, in genom fängelseportarna på Växjö kronohäkte. Händelsen väckte stor uppmärksamhet långt utanför häradet. Ett år senare blev de anklagade för samma brott och dömda till samma straff. Denna gång gick ärendet upp i Göta hovrätt och de frikändes. År 1859 började en kyrka att uppföras i Issjöa av medlemmarna själva under ledning av småbrukaren Johan Peter Andersson som var en av de som åtalades 1858. Mark ställdes till förfogande av Benedikta och Marias far Jonas Svensson på Issjöa gård, först på arrende men i slutet av 1800-talet köptes tomten av församlingen. Tomten var väl tilltagen så att församlingen skulle kunna inrätta en begravningsplats om de skulle bli vägrade att begravas på kyrkogården i socknen. Timmer till byggnadsstommen hade skänkts och sten till grunden hade församlingsmedlemmarna själva samlat ihop. Byggnaden uppfördes för att vara stabil och kunna stå i många år. Deras filosofi var att blev de utvisade ur landet på grund av sin tro skull byggnaden stå kvar som ett minne, om den brann ned skulle grunden vara kvar som ett minne. Byggnaden stod klar för invigning 1860 och den kom att bli Smålands första baptistkyrka. På byggnadens ena gavel finns ett kök och ett bostadsrum som kallas Majas kammare. Här bodde Maria Maja Andersdotter. Maja var väverska och fungerade som vaktmästare i missionshuset. Hon var också en av de fem som satt i fängelse för sin tro. Ungefär 100 handskrivna brev adresserade till Maja har hittats. Breven har hon fått under åren 1860 fram till sin död 1917. Många brev kommer från baptister som utvandrat till Amerika. För att underlätta för den boende och för medlemmarna vid deras besök vid Issjöa missionshus, uppfördes inom fastigheten ett utedass och en stallbyggnad. I början av 1900-talet drevs skola i Issjöa missionshus. År 1911 reparerades byggnaden, vad som gjordes är oklart. Fram till slutet av 1930-talet värmdes stora salen upp med hjälp av en stor gjutjärnskamin som stod placerad mitt i byggnaden. Någon gång under 1900-talets andra hälft brann stallbyggnaden ned, kvar är bara grunden. Vid Länsstyrelsens inventering av Bönhus, Missionshus och Kapell som genomfördes 1995 uppges Issjöa missionshus vara den äldsta byggnaden med motiveringen: Issjöa missionshus, är av riksintresse, ett av de märkligaste och bäst bevarade inte bara tempel utan monument över folk som vågade. Som omdöme och värdering anges följande: Av utomordentligt intresse. Med undantag av eternittaket, nästan helt orört. Kanske det märkligaste i hela landet. Även den omgivande miljön orörd. Omkring 2010 installerades el i missionshuset och för några år sedan en luftvärmepump. Skorstenen är ur funktion. Det hålls ca fem gudstjänster per år, mestadels mellan påsk och allhelgonahelgen och ibland anordnas berättarkvällar. Missionshuset ägs av Lagadalskyrkan i Strömsnäsbruk som har ca 65 medlemmar. För några år sedan bildades Issjöa Missionshus Vänner som har ca 50 medlemmar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051908
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Kånna kyrka

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442608
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

LADUGÅRD

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691469
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

lidhults kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund absid i öster och kvadratiskt torn i väster. Ovan fönstret på tornets västfasad finns en inmurad naturstenshäll med förgylld inskription som lyder UPPFÖRD UNDER OSCAR II Rge ÅREN 1877-78 ÄRER GUD. Kyrkans entréparti markeras av ett lätt utskjutande porthus vilket kröns av ett putsat listverk avtäckt med kopparplåt. På porthusgavelns krön sitter ett kopparklätt klöverbladskors. Porten är utförd med dubbla kraftiga spegeldörrar målade i en mörkbrun kulör där vardera port har sex dörrspeglar. Direkt ovanför porten sitter ett fönster i trä vars spröjsning för tankarna till ett sirligt masverk. Från parkeringen, belägen sydväst om kyrkan, leder en svagt sluttande ramp upp till entrén. Rampen är belagd med sjöstensplattor och tillkom i samband med att kyrkan handikappanpassades, 1985. Utvändigt är kyrkan spritputsad och vitkalkad med slätputsade fönster och dörromfattningar. Sockeln är utförd i huggen granit. Sidoentréerna markeras av utskjutande porthus krönta med ett kraftigt listverk utav trä målat i en ljusgrå kulör. I putsen ovan sidoentréns portar finns en slätputsad cirkel försedd med en sexuddig stjärna i relief. Trapporna framför porthusen är av huggen natursten. Långhuset har fyra fönsteraxlar med högresta, rundbågade fönsteröppningar vilka är indragna en aning i fasaden. I varje öppning sitter två välvda, spröjsade fönsterbågar utav trä målade i en mörkbrun kulör vilka på senare tid försetts med vitmålade innanfönster. I ytterbågens topp i mötet mellan de båda valvbågarna övergår spröjsen i en cirkel. I innerbågen är cirkeln försedd med ett kors. Solbänkarna är utförda i krysshamrad natursten. Långhusets fyra hörn markeras av utskjutande spritputsade risaliter vilka löper upp genom takfoten och avslutas med ett sadeltak strax ovan långhusets takfot. Varje risalit kröns med en kopparklädd takryttare. På tornets norra och södra fasad i höjd med vapenhuset och andra avsatsen sitter smala valvbågade fönster. Tornet avslutas med en gracil oktagonal glasad lanternin. Det spetsiga taket ovan lanterninens smala bågformade fönster är försett med åtta skarpuddiga gavlar och kröns av ett smideskors. Tornet är försett med tornur och urtavlor i samtliga väderstreck. Urtavlorna är placerade i lätt utskjutande runda takkupor. Tornets västra fasad är kraftigt angripen av rödalger. Kyrkans tak liksom taket på tornet och absiden är belagt med kopparplåt. Hängrännor och stuprör är utförda i koppar. Stuprören mynnar ovan mark och ansluter här till vita plaströr vilka försetts med bruna uppsamlare utav plast. Utmed långhusets och absidens takfot löper ett kraftigt listverk av trä. I putsen under listverket löper en bågfris. Absiden har fem bågformade fönsteröppningar, till utformningen lika långhusets. På sydöstra sidan har man i nedre delen av ett fönstervalv placerat en dörr till sakristian. Ingången är försedd med en enkelt utformad brunmålad port samt naturstenstrappa.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442609
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Ljungby kyrka

Takform

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549566
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

LJUNGBY TINGSRÄTT

Historik

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en rödputsad tvåvåningsbyggnad med sockel av granit och listverk och lisener i avvikande färg. Byggnaden består av två sammanfogade huskroppar. Mot Storgatan vetter den ursprungliga huvudbyggnaden med sin centralt placerade entré. Det valmade sadeltaket är kopparplåtavtäckt och har en takryttare, också den kopparklädd. Liksom i Reftele tingshus består entrépartiet av en portik med släta kolonner samt tre rundbågiga pardörrar varav endast den mittersta är öppningsbar. En bred naturstenstrappa leder upp till porten. Pardörrarna har spröjsade överljus och avskiljs från varandra med krenelerade, polykroma pilastrar. Själva spegeldörrarna är också livligt färgsatta. Ovanför entrén syns texten "TINGSHUS" skrivet med guldfärgade bokstäver, och en tavla med ett dubbelvänt C som ramar in siffran XI och årtalet 1684, också det skrivet i guld. (Förklaringen till detta "vapen" är enligt fd lagmannen vid Ljungby tingsrätt PO Marke, att man utgick från det då använda häradssigillet som bestod av ett rättvänt och ett omvänt "S" för Sunnerbo och årtalet "1684", vilket står för det år då sigillet togs i bruk. Sedan uppfattades det felaktigt som namnchiffer för den kung som regerade det aktuella året.) På gården syns tingssalen skjuta ut i en välvd byggnadskropp med höga och smala fönster. I vinkel mot huvudbyggnadens gårdsfasad ligger vid den östra sidan, mot Drottninggatan, en tegelbyggnad i en våning med inredd vind och koppartäckt mansardtak. Detta så kallade "Gröna huset" uppfördes samtidigt som tingshuset och innehöll häradsfängelse och vaktmästarebostad. Senare användes den som vaktmästare- och notariebostad. Idag (1998) inryms en advokatfirma i huset. Vid den västra sidan ligger en tegelbyggnad som uppfördes som häradshövdingbostad och arbetslokaler år 1960. Bottenvåningen i denna tillbyggnad har fasader av mexitegel och andra våningen av brun träpanel. Taket är platt. Byggnaden ritades av Gösta Fredblad och Hugo Höstrup och delar av bottenvåningen används idag som tjänstelokal medan andra våningen fungerar som privatbostad åt en av tingsrättens anställda. Huskroppen förbinds med tingsrätten via en mindre envåningsbyggnad. Besökaren till tingsrätten passerar först genom ett mindre vindfång för att nå vänthallen med expedition. Olikfärgade naturstensplattor täcker golvet och träfanerplattor väggarna. På väggen mellan de två ingångarna till den stora salen hänger en stentavla med orden "Allt I viljen att människorna skola göra Eder det skolen I ock göra dem". De tre salarna nås samtliga via den centrala vänthallen. Den stora tingssalen är rektangulär till formen. Rätten sitter på ett podium vid ett svängt täckt bord och åhörarna i fasta bänkar. Ljuset faller in bakom rätten. På den ena långväggen hänger den stora tavlan "Kungshögen" av Ragnar Persson. Tingssal 3, som ligger längst bort mot den forna häradshövdingebostaden, tillkom 1995. 2002 skrev Annette Peterson ett studentarbete om tingshuset under sin utbildning vid Institiutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Följande uppgifter är hämtade ur hennes text "Rätten tingstad i Sunnerbo härad": Tingshuset har byggts om vid flera tillfällen, 1911, 1924, 1925, 1931, 1936 och 1937. gjordes en ombyggnad som innebar att de två flyglarna som flankerade tingshuset byggdes på med en våning och integrerades i den stora huskroppen. Idag är det svårt att förstå att byggnadens yttersta fönsterpar faktiskt en gång har suttit i envånings flyglar. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fyra exteriörbilder och fem interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971. Interiörbilderna visar tingssalens inredning från ombyggnaden 1950 KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-15

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696632
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

MARIAKYRKAN

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442613
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Nöttja kyrka

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442611
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Odensjö kyrka

Lagskydd

HistorikOdensjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1389 som odhinsreda, men dess gamla stenkyrka uppfördes troligen redan på 1200-talet. Sakristian åt norr tillkom under medeltiden. Vid en brand år 1815 totalförstördes kyrkan och bara murarna stod kvar. Det enda som hann räddas var den medeltida kristusbilden, timglaset från 1600-talet samt storklockan som tidigare hängde i klockstapeln. 1818 byggdes en ny kyrka upp på de gamla murarna. Den fick till skillnad från den gamla ett torn påbyggt som takryttare och ett vapenhus med huvudingång i väster. Tidigare hade ingången skett genom en portal på den södra långsidan. Exteriöra förändringar Den gamla kyrkan brann ner 1815 och ersattes tre år senare av en i princip ny kyrka. Murarna till långhus och sakristia stod kvar, men resten fick byggas upp igen. Nu försågs också kyrkan med ett vapenhus i väster och ett klocktorn ovanpå långhustaket istället för den nedbrunna klockstapeln. Den nya tornhuven spånkläddes, men fick i början av 1900-talet ljust målad panel. Vid restaureringen 1927 under ledning av arkitekt Sven Brandel byggdes absid åt öster dit koret flyttades. Exteriören har således utsatts för stora omdaningar i och med uppbyggnaden efter branden.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442612
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

RYSSBY GARVERI

Dagens användning

HistorikGarveriet startade på platsen 1861 i en från Långhult ditflyttad lada som fungerat som färgeri. Ladan återuppfördes vid Ryssbyåns strand. Efter att ha bytt ägare ett par gånger under det sena 1800-talet kom garveriet i familjen Angels ägo 1910. Redan i början av 1900-talet hade garveribyggnaden byggts till för att omfatta även tillverkning av träskor , stövlar, skor samt sadelmakeri och läderaffär. Under denna tillbyggnad tillkom den norra delen och övervåningen. Källa: Byggnadsminnesförklaring av Ryssby garveri inom fastigheten Tuna 8:2, Ryssby socken, Ljungby kommun. Länsstyrelsen i Kronobergs län

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017930
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Ryssby kyrka

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKyrkan utgör en tidstypisk representant för 1840-talets nyklassicistiska kyrkor med ljusa, kalkade fasader, stora fönsterytor och en traditionell uppdelning med torn i väster, rektangulärt långhus samt halvrunt kor i öster. Sakristian är placerad i en utbyggnad på norrsidan och huvudentrén i väster kompletteras med en sidoingång på långhusets sydsida. Stommen är av sten med in- och utvändig puts. Tornet har en kopparklädd lanternin som inglasades först i slutet av 1940-talet. Krönet pryds av ett förgyllt kors och i varje väderstreck finns ett urverk. Ljudluckorna i trä har på vardera sidan en rektangulär blindering samt en pilaster. Tornfasaden avslutas upptill av tätt sittande konsoler som skapar en dekorativ övergång mellan fasad och lanternin. Tornet har endast fönster åt väster förutom några mindre rutor i den östra ljudluckan. Entrén utgörs av kraftiga dubbla spegeldörrar som kröns av ett lunettfönster. Ovanför sitter en svart stentavla där en förgylld text förtäljer att kyrkan nyuppfördes unders Oscar I:s första regeringsår 1844. Långhusets fönster består av fyra bågar utan spröjs samt ovanliggande lunettfönster, solbänkarna är av kalksten. Samtliga fönster har försetts med ett utanpåliggande gallerverk av järn som främst synes utgöra skydd mot inbrott och skadegörelse. Troligtvis är det ett arkitektoniskt försök att påvisa den tidigare spröjsindelningen. Fönstret på sakristians norrsida är numera igensatt vilket medför att endast östväggen är fönsterförsedd, västväggen upptas av dörr ut till kyrkogården. Sydingången har en liknande dörrutformning som västentrén dock utan dekorativa omfattningar. Långhusets och sakristians tak är täckt med skiffer medan kor och torn är kopparklätt sedan slutet av 1940-talet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442614
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 170, Ljungby

Objekt

MaterialbeskrivningLjusröd nästan skär gnejs

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/65c491e8-479d-4ec9-8f1f-40a497f9d1b4
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 26, Angelstads kyrka

Signum1

MaterialbeskrivningJärn

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/af14fdfa-28b5-4dbd-b920-f37f32493c8b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 27, Berga kyrkogård

Ursprunglig plats

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/50f00f94-f0e1-440e-9921-c72dfad13984
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 28, Berga kyrkogård

Materialbeskrivning

MaterialbeskrivningAmfibolit i möte med rosafärgad gnejs

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/7c536494-f2bb-4083-b209-25dee7119062
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 29, Ingelstad

Alternativt signum

Tidigare sockenBerga socken

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/de76a45d-580b-4fc7-9ce7-fd3bc9e7bfd6
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 30, Trotteslöv

Översättning P

HäradSunnerbo härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9852414e-7046-4c8a-8ace-81c8694d69d4
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 31, Toftaholm

Härad

HäradSunnerbo härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/fe7175fc-b9a9-4914-8d38-808a645ab1fe
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 32, Hamneda gamla kyrka

Materialbeskrivning

MaterialbeskrivningFinkornig grå gnejs omväxlande med röda skikt

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/d2b2dec6-83e2-4091-a739-72df471dbeb5
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 33, Hamneda gamla kyrka

Material

Runbeskrivningstungna m-runor

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/20b1a484-7c4f-4de9-bdf4-042e06897a0b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 34, "Sunnan Liungby Kyrkja"

Översättning P

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/a24dba66-084b-4659-a580-068a2fd26260
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 35, Replösa

Signum2

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/c45e653a-7b84-4307-9a09-71055f814ce2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 36, Bolmaryd

Ursprunglig plats

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/ea782af5-556c-4ed8-ad99-a070b4684bf8
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 37, Rörbro

Normalisering P

MaterialbeskrivningMedel- till grovkornig gnejs

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/d0ac4bf4-c0c2-4e90-8005-f17ae42e8ffa
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 39, Ryssby kyrka

Runtyp

Runtypstil; stungna runor

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/c52ca333-4720-45cc-8ddc-37e9ae9bfa8d
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länLjungby

Sm 40, Ryssby kyrkogård

Material

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5d3b9a82-7c19-42b1-8872-bf29c17ad499
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

Agunnaryds kyrka

Angelstads kyrka

ANNELUNDSKYRKAN

Avrättningsplats

Avträde

Berga kyrka

Bolmsö Kyrka

CORPS-DE-LOGI

Den helige Sigfrids kapell

DÖrarps kyrka

FLYGELBYGGNAD

GAMLA GÄSTGIVARGÅRDEN

GRÖNA HUSET

Hamneda kyrka

Issjöa missionshus

Kånna kyrka

LADUGÅRD

lidhults kyrka

Ljungby kyrka

LJUNGBY TINGSRÄTT

MARIAKYRKAN

Nöttja kyrka

Odensjö kyrka

RYSSBY GARVERI

Ryssby kyrka

Sm 170, Ljungby

Sm 26, Angelstads kyrka

Sm 27, Berga kyrkogård

Sm 28, Berga kyrkogård

Sm 29, Ingelstad

Sm 30, Trotteslöv

Sm 31, Toftaholm

Sm 32, Hamneda gamla kyrka

Sm 33, Hamneda gamla kyrka

Sm 34, "Sunnan Liungby Kyrkja"

Sm 35, Replösa

Sm 36, Bolmaryd

Sm 37, Rörbro

Sm 39, Ryssby kyrka

Sm 40, Ryssby kyrkogård

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.