DEGELKROSS
ByggnadsbeteckningHistorikDegelkross.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691924
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ENTRÉBYGGNAD
Bebyggelse - byggnadHistorikTill anläggningen hör en entrébyggnad, bestående av två biljettkurar med överliggande tak som bildar en port in till parken. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1999-03-19, Dnr 221-6582-96
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692007
- Objekttyp
- BUILDING
FRÖSEKE KAPELL
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442550
- Objekttyp
- BUILDING
FÄRGBOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikFärgbod.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691919
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GARAGE TILL "ROSENLUND"
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691914
- Objekttyp
- BUILDING
GLASBOD, FD LÅDVERKSTAD
Bebyggelse - byggnadHistorikGlasbod, fd lådverkstad
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691929
- Objekttyp
- BUILDING
GLASMAGASIN
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691934
- Objekttyp
- BUILDING
GLASMAGASIN
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691931
- Objekttyp
- BUILDING
GLASMAGASIN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691939
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GLASUGNSBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikGlasugnsbyggnad.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691920
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GRANHULTS KYRKA
StommeByggnadsdelVapenhus - Söder, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442544
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HALMLADA
Bebyggelse - byggnadHistorikHalmlada
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691941
- Objekttyp
- BUILDING
HERRÅKRA KYRKA
LagskyddHistorikHerråkra nämns första gången som socken år 1629 i de skriftliga källorna, Heråkra sochnn. Det var troligen vid denna tid den första kyrkan uppfördes, ett litet kapell med sakristia, men utan kor eller läktare. Taket var spåntäckt och fasaden rödfärgad och på kyrkogården fanns en fristående klockstapel. Kyrkan omändrades 1765 och revs 1803, då en ny kyrka med torn uppfördes på samma plats. Ritningar presenterades av Överintendentämbetet 1797 men fick revideras och stadfästes åter 1803. Församlingen ville nämligen av ekonomiska skäl låta uppföra en träkyrka trots det gängse påbudet om stenkyrkor. Bygget startade meddetsamma och kyrkan stod troligen klar att börja tas i bruk redan samma år. Det skulle dock dröja till 1820 innan den officiellt invigdes av biskop Ludvig Mörner. Exteriöra förändringar Vid byggnationen 1803 brädfodrades kyrkobyggnaden liksom tornets nederdel, medan överdelen spåntäcktes. Fasaderna rödfärgades medan taken tjärades. Troligen var ljudluckor, fönsteromfattningar och tornets list vitmålade. Taken, även tornets övre tak, var klädda med spån. Ett kopparinklätt kors placerades på torntaket. Ragnar Östblom förordade inför restaureringen 1902 att kyrkan skulle rödfärgas i nationalromantisk anda, men församlingen ville hellre ha den vit. Den blev dock kraftigt exteriört omändrad enligt arkitektens ritningar, med nytt lanterninförsett torn och rundbågiga fönster runt om. Kyrkan fick i princip det utseende den har idag. Vid restaureringen 1958 under arkitekt Hans Lindén kläddes fasaden med stående panel istället för liggande. Färgen förblev dock vit. Interiöra förändringar Den första omnämnda inre restaureringen skedde 1861-62, då predikstol och altare målades. Interiören målades då i vitt. Läktaren uppfördes 1876 och orgelfasaden ritades av C. A. Berg. Vid restaureringen 1902 gavs interiören en nationalromantisk prägel. Innertaket målades gråblått med ramverk i grågult och väggarna kläddes nertill med vitmålad spontad panel. Överdelen vävspändes och målades i en gråvit kvaderindelning. Pilastrarna fick en brungul marmorering med vita kapitäl och korväggen dekorerades med två änglar och ett språkband. Taket dekormålades med mörkare gördellister i anslutning till pilastrarna och med kontrasterande lister runt de mellanliggande fälten. Bänkinredningen målades i ekimitation. 1954 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen och inredningen målades huvudsakligen i grågult och grått. Innerväggarna blev svagt gula, Taklisten och väggpilastrarnas kapitäl målades i gulockra, vitt, rosa och mörkgrått. Taket målades grått. De praktiskt betingade åtgärderna bestod i att installera ett nytt värmesystem samt elbelysning. Golven isolerades och bänkarna gjordes bekvämare. Den tidigare pärlspontsboaseringen togs bort och i vapenhuset lades golv av kalksten. Altarpredikstolen ersattes av en ny på den norra sidan och läktarens barriär och trappräcken förenklades. En ny ingång till sakristian togs upp och över altaret placerades en ny tavla av David Ralson. 1982 skedde en interiör restaurering efter förslag av arkitekt Ture Jangvik. Då gjordes fönstren öppningsbara och väggarna vävspändes. Tak och gesims målades och de bakersta bänkarna togs bort. Inredningen målades i gråvita toner med gråblå marmorerade fält.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442545
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HYTTBYGGNAD
HistorikHistorikHyttbyggnad.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691926
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KIOSK
HistorikHistorikI parken finns en liten chokladkiosk bevarad.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692006
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LENHOVDA GAMLA TINGSHUS
ByggnadsbeteckningRitningen till Lenhovda tingshus, efter vilken också Ingestads tingshus uppfördes, utarbetades av överintendentsämbetet 1777. Tingshus hade funnits här sedan början av 1600-talet och själva tingsplatsen är känd från medeltiden. Byggnaden, som är socknens äldsta bevarade, är en panelad tvåvåningsbyggnad med en kraftig gesims och ett högt brutet tak. Huset förändrades åtskilligt vid en ombyggnad 1898. Tingssalen, som är inrymd i en utskjutande tillbyggnad på husets baksida, utökades och fick ny inredning samt nya fönster; dessutom inreddes rum för häradshövdingen och nämnden. Tingsplatsen flyttades 1972 till Växjö. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är ett gulmålat panelbeklätt envåningshus med inredd vind och högt mansardtak klätt med tegel eller betongpannor. Entrén på framsidan är belägen i en veranda som byggdes till 1898 och ovan denna syns en frontespis. Tingssalen skjuter ut på baksidan av huset i en framträdande byggnadskropp. Salen markeras ytterligare av höga, nygotiskt spetsiga fönster vilka också tillkom 1898. I vinkeln mellan tingssalsdelen och husets långsida ligger en arkivbyggnad uppförd i natursten med två små fönstergluggar. I den andra vinkeln finns ytterligare en entré med en liten förstuga. Tingshusets nuvarande exteriör och interiör härrör till största delen från en ombyggnad 1898 och en renovering i början av 1980-talet. Huset var från början rödmålat. Salen, som stod tom mellan 1970 och 1980-talets början, är klädd med liggande panel målad i gult och brunt. Rummet präglas av sina fyrkantiga målade träpelare, både fristående och väggpelare. Rätten sitter på ett podium som har två höjdnivåer och ljuset faller in bakifrån. Ordförandens bord är utsnidat och har ingen front mot åhörarna. På var sin sida om domhavanden syns två svängda bord med täckta fronter. Även häradshövdingens tjänsterum har ett sekelskifteutseende. På andra våningen låg tidigare nämndemännens rum och den gamla rumsindelningen är huvudsakligen bevarad. Mitt emot tingshuset låg under flera sekler en stor gästgivaregård. Gästgivaregården brann ner på 1940-talet och är nu ersatt av en kiosk. På andra sidan gatan ligger det gamla häradsfängelset, kallat "Tjuvakällaren". Det byggdes redan på 1660-tal och är en matkällarliknande byggnad murad i natursten. Bojor finns kvar än idag. Första gången en fånge omnämns är 1619. Lenhovda har varit tingsplats sedan medeltiden. Häradet Uppvidinge var då ungefär dubbelt så stort som den sentida kommunen Uppvidinge. Lenhovda låg ungefär mitt i häradet. I Nya Lagberedningens betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset, som ansågs kräva "åtskilliga reparationer", innehöll i en våning förstuga sal, fem rum och kök samt på vinden fem rum jämte arrest. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fem exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971. På riksarkivet finns ritning av "Konga tingshus. Ritning till Konga och Uppvidinge häraders Tingsbyggnad i Konobergs Lähn. 1777". Ritningen visar att huset inte byggdes om nämnvärt vid sekelskiftet utan fick sina stora dimensioner redan på 1700-talet. Att ritningen benämns Konga och Uppvidinge häraders tingshus är märkligt eftersom Konga vid den här tiden höll sina ting i Ingelstad. Möjligen kan häraderna ha gjort en gemensam förfrågan till Överintendenten om ritningsförslag. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-16
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579048
- Objekttyp
- BUILDING
LENHOVDA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028705
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MAGASIN, F.D. SPRUTBOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikMagasin, fd sprutbod
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691943
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NORRHULTS FOLKETS HUS
HistorikHistorikI början av 1930-talet inköptes ett markområde som iordningställdes till folkpark, samtidigt som man planerade att låta uppföra ett nytt Folkets Hus. Arkitekt Carl Kjellberg, Växjö, fick uppdraget att upprätta ritningar för en sådan byggnad och 1936 stod den färdig. Byggnaden inrymde teatersalong, danssalong, en mindre samlingssal (B-sal), bibliotek, kök och vaktmästarbostad. Teaterscenen utformades så att den också kan öppnas ut mot parken. Teatersalongen kan utökas genom att en vikvägg öppnas mot B-salen. Danssalongens fönster kan lyftas ur så att en öppen dansbana bildas. Den 20-tals klassicistiska Folkets Hus-byggnaden är exteriört välbevarad. Den främsta förändringen består i att den takterrass med balustrad som låg ovanför danssalongen ersattes med ett yttertak i början av 1940-talet. Byggnadens planlösning är i stora drag oförändrad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1999-03-19, Dnr 221-6582-96
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691578
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NOTTEBÄCKS KYRKA
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442547
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
POLSKA KORRIDOREN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691946
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SLIPERI
HistorikHistorikSliperi.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691927
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Sm 25, Älghults kyrka
Översättning PFöremålsbeskrivningGångjärnsbeslag
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/23f833a4-146e-4c0d-baa4-194cf446b1b8
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STALL
Bebyggelse - byggnadTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Stallet är en vinkelbyggd envåningsbyggnad klädd med faluröd panel. Det uppfördes 1790 men det är tveksamt hur mycket av 1700-talsstallet som finns kvar i dagens byggnad. På byggnadens taknock finns en takryttare med plats för tingsklocka. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-16
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691406
- Objekttyp
- BUILDING
STORA GLASMAGASINET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691930
- Objekttyp
- BUILDING
STÄLLVERKSHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691916
- Objekttyp
- BUILDING
SYRABOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikSyrabod
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691942
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TORVLADA, SÅG OCH GASVERK
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049253
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TYSKA HUSEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579301
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
TYSKA HUSEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579415
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ÅSEDA KYRKA
LagskyddExteriörbeskrivningÅseda kyrka ligger på en liten höjd mitt i samhället, delvis omgärdad av Badebodaån. Stommen är genomgående av sten, som täckts med sprit- och slätputs. Kyrkobyggnaden består av ett långskepp, med torn i väster och en halvrund korabsid i öster. Mot norr ligger sakristian, sammanbyggd med långhuset och till det yttre likt ett tvärskepp. Tornet är kvadratiskt, högrest och ganska bastant i utformningen. Det avslutas uppåt av en kvadratisk huv med rundad form och en smal, kvadratisk lanternin. Denna kröns av ett förgyllt kors. I alla fyra väderstreck sitter nertill på huven en stor rund urtavla, svart med vita visare och romerska siffror. Huvens takfot är väl utkragad och möts undertill av en rätvinkligt profilerad gesims. Kyrkporten i tornet är huvudingång, vilken sitter i marknivå på västra sidan. Det är en enkelt utformad dubbel träport med ett halvrunt överljus som ansluter till rundbågevalvet i muren. I övre delen av karmen sitter en stålfärgad metallbox som utgör en del av kyrkans brandlarm. Porten är svartmålad på utsidan, precis som ljudluckorna högst upp på den murade delen av tornet. De sitter i alla fyra väderstreck och består av två halvor. Under dem finns två mindre ljusinsläpp med enkla träbågar. Över porten sitter en minnesplatta av rödaktig sten. Den bär en inskription i lågrelief på latin med årtalet 1797 synligt, det år då tornet byggdes. I övrigt är texten nästan utsuddad och svår att tyda. Tavlan sitter i en omfattning av slätputs, med en solfjädersformad dekoration över. Tornets sockel är oputsad och består av huggen natursten. Resten av byggnaden har en bara delvis frilagd grund, bestående av grovt bearbetad eller rå natursten. Själva fasaden är på tornet spritputsad, med undantag för gesims och omfattningar kring port och fönster. Långhuset och koret har däremot slätputsad fasad, förutom de västra gavelsidorna som spritputsats för att ansluta till tornet. Långhuset har sex ventilationsgluggar i grunden, fyra på långsidorna och en på var sida om tornet. Sakristian består av en kvadratisk utbyggnad med sadeltak. Tre trappsteg i släthuggen granit leder upp till den svartmålade träporten på västra sidan. Vid den hänger en kopparlykta med grönt glas. Ett mindre fönster med blyinfattat glas återfinns på den norra sidan. Sydsidans port sitter direkt i muren och består av en dubbelport av svartmålat trä. Den nås via en trappa i släthuggen granit med fyra steg. Mot muren sitter ett foder av slätpolerad sten av modernare utseende. Längs väggen ligger en lös ramp av stål, att lutas mot trappan. På korabsidens nordöstra sida leder en gjuten trappa med svartmålade järnräcken ner till källarutrymmena. Ovanför den sitter en lykta i klarglas med kopparfattning, troligen från 1930-talet. På långskeppets sydsida har två tidigare portaler markerats i putsen. Taket på långskepp, tornhuv, sakristia och kor är täckt av falsad kopparplåt. Den öppna lanterninen är också klädd i kopparplåt, med räcken av trä. Under långhusets och korabsidens takfot sitter en enklare gesims tillverkad av bräder, målade i en nyans liknande grön umbra. Sakristians gesims, på västra och östra sidan, är mer noggrant arbetad i form av hålkäl målad i samma färg. Stuprännorna är runt om av koppar, liksom hängrännorna på sakristia och korabsid. Kyrkans stora fönster är sex till antalet, fyra på långskeppets sidor och två vid korabsidens sidor. Dessa är höga, rundbågiga med korspost och målade i en ljus grön umbra. Träbågarna är kopplade, varav den yttre bågen består av fyra vanliga planglas och den inre av små katedralglas i blyspröjs. På korfönstren är de senare halvopaka och flerfärgade, till skillnad från sidofönstrens genomskinliga i svaga nyanser. Ovanför södra porten återfinns ett fönster som motsvarar långskeppets fyra fönster, men hälften så högt. Solbänkarna på långskeppet är av grovt dimensionerad släthuggen granit. Solbänkarna på tornet är troligen av kalksten eller annan sten med rå yta. Vid sakristians ingång står flera äldre gravvårdar och en större gravhäll. Den senare är en minnesvård över prosten Samuel Heurlin (1744-1835) och hans två makor. Tre av gravstenarna är från 1600-talet och utförda i sandsten, medan två av dem är järnkors från 1800-talet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442548
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
ÄLGHULTS KYRKA
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningÄlghults kyrka är stor, både i förhållande till kyrkogården den står på och till ortens storlek. Dess exteriör präglas av enkelhet och symmetri, vilket gör den till en typisk representant för 1800-talets klassicistiska kyrkor. Byggnaden är uppförds av sten och består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i söder och en utbyggd kvadratisk sakristia i norr. Mot den senare smalnar långhuset av i anslutningen. Koret är orienterat i nordlig riktning. Tornet är högt och ger med sin rundade huv ett relativt bastant intryck. Det är enkelt utformat utan våningsindelande friser eller annan utsmyckning. Porten på tornets sydsida omfattas av kraftiga släta pilastrar samt ett profilerat entablement, dekorerat med en förgylld jahvé-triangel. Detta omfattar även den stickbågsformade lunetten över porten. Dörrarna, med skuret rombmönster, är målade i mörkt brunt. Framför dem finns en större avsats i ljusa släthuggna stenblock, med två trappsteg åt söder och öster. Åt väster går en ramp lagd av smågatsten. Avsatsen kantas av räcken i svartmålat järn. På den södra sidan sitter över entablementet en minnestavla i rödaktig sten, med förgylld text i lågrelief. Under den rikt profilerade takgesimsen som försetts med tandsnittsfris sitter de fyra ljudöppningarna i hög rundbågsform. Luckorna består av bred stående panel som målats brun. I den södra öppningen sitter i dessa även två mindre småspröjsade fönster. På den västra och östra sidan sitter strax därunder en mindre rektangulär fönsteröppning. Tornhuven pryds precis ovanför takfoten av fyra runda urtavlor i svart med förgyllda visare och romerska siffror. Den öppna lanterninen av trä är vitmålad och har åt varje väderstreck två smala rundbågsvalv. Anfanger, taklist och valvbågar markeras med enklare listverk, liksom den profilerade takgesimsen. Lanterninens huv är karnisformad och kröns av ett förgyllt kors på dito kula. Långhuset är symmetriskt till formen, men ovanligt långsträckt. Den västra sidan har fem stora rundbågsfönster på långsidan samt ett identiskt på den vinklade korväggen i norra änden. Den östra sidan har samma fönstersättning, men det mittersta är här ersatt av en utbyggd sidoingång. Denna är enkelt utformad i klassicistisk stil med kraftiga pilastrar och markerade anfanger som tillsammans med sadeltakets röste bildar ett tympanon. Dess mittfält är dekorerat med reliefmarkeringar i putsen. Tre trappsteg i släthuggen granit leder upp till porten. De två dörrbladen är klädda med snedställd panel som bildar ett rombmönster, samt målade i mörkt brunt. Trappräckena i järn är målade i svart. Direkt ovanför dörren sitter ett överfönster som i form och placering överensstämmer med långsidans övriga fönsters överdel. Under det östra korfönstret sitter en brunmålad plåtklädd dörr till pannrummet. Denna är något nedsänkt under marknivån och utrymmet framför den ramas in av släthuggna granitblock. Långhusets takgesims är ett profilerat och utkragande listverk i puts. Sakristian är en låg kvadratisk byggnad vars taknock ansluter till långhusets gavel strax under dennas takfot. Åt väster och norr finns ett litet rektangulärt fönster. På den östra sidan leder en trappa om fem steg i släthuggen granit med svartmålade järnräcken upp till sakristians port. Denna är järnbeslagen och målad i brunt. Sakristians gesims är utkragande men något enklare än den på långhuset. Samtliga tak, även över lanternin och sidoentré, är klädda med skiffer. Dessa är dock av olika form och storlek på de olika takytorna. Avtäckningar, hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Samtliga fönster har ytterbågar i trä som målats i ljust kromoxidgrönt. Rutorna är av ofärgat glas. De stora fönstren på långhus och kor är av korsposttyp. Fönsterbänkarna är utförda i kalksten. Fasaden är genomgående slätputsad och avfärgad i vitt. Sockeln är något utkragande och löper runt hela kyrkobyggnaden. Grundstenarna är dock helt frilagda och fogstrukna, utom vid entreporten och sidoporten där dess slätputs färgats grå. Runt sockeln finns tolv ventilationsöppningar försedda med luckor i svartmålat gjutjärn.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442549
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Alsterån, Alstermo
UppvidingeBadplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
- Källa
- HAV_BATHING_WATERS
- Extern identitet
- SE0920760000007260
- Objekttyp
- Officiell badplats
Altarstenen
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/64200202-ad3c-4077-9e39-93e6e9a908ab
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Andershult
AktualitetsstatusUndersökningsstatusEj undersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60fb920d-d00f-40f5-924b-b795e77e617a
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Avrättningsplats
LämningstypBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1bb91c6f-c802-4e65-b244-c0e8b4e5e624
- Objekttyp
- PLACE
Avrättningsplats
AktualitetsstatusBeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b416b1bf-d57e-4832-a411-6ffafac38cf2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats
RAÄ-nummerUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a9c9d063-097d-4b49-87c7-62667d449a05
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Begravningsplats
LämningstypUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3ba7a8f3-adf7-4f6a-887f-861b15fa8002
- Objekttyp
- PLACE
Begravningsplats
Antikvarisk bedömningUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/88f69c94-94a3-4a48-910c-b9fbf7d7f00f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT