PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ByggnadsdelSakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Rundat, Kor - Smalare, Torn - Väster, Absid, Sakristia - Norr
Exteriörbeskrivning
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Väster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Rundat
HistorikSom härvarande gamla kyrka allt mer förfaller, beslöts att påbörja ny kyrkas byggande fem år härefter står det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1892. En ritning utarbetades av arkitekt Carl Möller vid Överintendentsämbetet och godtogs av församlingen. Byggmästarna Joh. Lilienberg, Hörby, och Anders Sjunesson, Tjörnarp, anlitades för byggandet. Kyrkan uppfördes på ny plats 1897-98. Arkitekturen tycks ha influerats av de tunga naturstensbyggnader som väckte uppmärksamhet vid världsutställningen i Chicago 1893. 1913 ommålades kyrkan. Predikstolen fl yttades från sin plats vid triumfbågen till den nuvarande och försågs med en trappa i enlighet med förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. 1932 ordnades ett vindfång mellan kyrka och torn. I ett brev till Byggnadsstyrelsen 1936 klagade församlingen över att kyrkan var i dåligt skick p.g.a. främst fuktskador, därtill var den för stor i förhållande till folkmängden och svår att värma upp. Deras långtgående åtgärdsförslag avstyrktes av Byggnadsstyrelsen som uppmanade församlingen att anlita en kompetent arkitekt. 1937 upprättade arkitekt Johannes Dahl, Tranås, ett restaureringsförslag, men kriget kom emellan. 1948 godkändes ett reviderat förslag som tagit hänsyn till rönen från den nyligen gjorda restaureringen av Möllers Johannes kyrka i Stockholm. Arbetena genomfördes 1950-51. Uppvärmningen med kaminer byttes ut mot elvärme och även belysningen elektrifierades och nya armaturer levererades från Bröderna Fong, Gränna. Nya trägolv lades in eftersom de gamla var rötskadade. Bänkarna kortades av för att skapa sidogångar. Läktaren som tidigare vilade på konsoler utökades och försågs med bärande pelare. Bröstningens baksida kläddes med plywood, liksom predikstolens trappräcke. Uppgången via trapphuset ersattes av två trappor i kyrkorummet och valvbågen in mot tornet igenmurades. De färgade glasen i absidfönstren ersattes med antikglas. Predikstolen kompletterades med ett ljudtak. Innertaket isolerades på ovansidan. Passagen mellan sakristia och den gamla predikstolsplatsen ordnades till skrudkammare. Gavelväggarna i kyrkorummet var fuktskadade och den skadade putsen ersattes av ny kalkputs. Hela interiören fick en ny färgsättning, varvid all dekor togs bort eller övermålades, däribland bårderna kring bågöppningarna, korväggens språkband med änglar och absidvalvets stjärnhimmel. Väggarna stålborstades och kalka- des i ljus, varm gulgrå ton, sista strykningen med silikatrik färg. Inredningen luttvättades och oljemålades liksom taket i grå toner. Innerväggarna i vapenhusen avsågs att omputsas med Tricosal. Exteriöra arbeten omfattade åtgärdande av läckage mellan torn och långhus där cementtätningen var frostsprängd. Läckage vid takkuporna åtgärdades och all plåt avfärgades med oljefärg. Den slutliga omfattningen av plåtarbetena är oklar. Eventuellt skedde en helt ny plåttäckning där tvärfalsarna förskjutits. Troligen tillkom plåtklädseln av de norra gavelröstena vid detta tillfälle. Byggmästare vid arbetena var Eric Isaksson, Vetlanda, och målaremästare Ernst Svanberg, Vetlanda. 1961 färdigställdes kyrkans första orgel, vilken ersatte ett harmonium. För det 15-stämmiga verket svarade Olof Hammarberg, Göteborg, och för fasaden Nils Hammarberg. 1973 försågs koret med utökad belysning genom strålkastare på insidan av triumfbågen. Vid samma tid skedde en renovering som inkluderade målningsarbeten, dess omfattning är okänd och tillstånd tycks aldrig ha sökts. Sannolikt vid detta tillfälle inlades heltäckningsmattor i koret, mittgången, vapenhusen och sakristian. Byggmästare var Lennart Flink, Sävsjö, och målaremästare Lennart Pettersson, Sävsjögård. 1989 gjordes en läktarunderbyggnad med handikapptoalett, kapprum och samlingsrum. Ritningar upprättades av Alwe Svensson, A E Byggkonsulter, Växjö. 1990-91 lagades putsen i södra vapenhuset och den täta färgen ersattes av en öppnare. En reparation skedde av plåttaket, men läckage kvarstod ändå kring takkupor och i anslutning till tornet. 1993 skedde en ny utvändig restaurering, projekterad av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB, Helsingborg. Yttertaken försågs med ny plåttäckning och ventilation. Nya stuprör uppsattes. Fasaderna rengjordes med högtryckstvätt och putsen lagades med kalkbruk samt avfärgades med kalkfärg. Fönster och dörrar ommålades med linoljefärg. 1998 borttogs två bänkrader i sydost för en ljusbärare.
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Söder, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Söder, Torn - Väster
TakformEj utrett
HistorikFlygelbyggnaden härrör från 1600-talet, men flyttades till platsen år 1897. Den byggdes om och höjdes med två stockvarv när den flyttades, från närbelägna Botvidsgården, 1897. Byggnaden är uppförd i en och en halv våning med fasad av gråvit locklistpanel, mörkgrå knutar och omfattningar, sadeltak med spån och två skorstenar samt en fronton. Flygelbyggnaden reparerades under 1970-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1991-11-11, Dnr 221-6059-90.
HistorikNuvarande kyrka föregicks av en romansk absidkyrka av sten med trätorn från 1700-talet. Denna hade en sydportal med rikt huggen sandstensomfattning och kolonnburen baldakin (som i Lannaskede), vilken finns avbildad av Mandelgren. Rester av denna portal återstår i form av två kolonnstycken på kyrkogården, fyra bitar av en rundbåge i tornet och några bearbetade sandstenar i kyrkogårdsmuren, varav ett par med rester av murbruk. Kyrkans inre välvdes under senmedeltiden och dekorerades med muralmåleri. På grund av 1800-talets ökade befolkningsmängd och även det stora intresse från när och fj ärran som dåvarande kyrkoherden Jonas Sandells predikningar väckte så blev medeltidskyrkan otillräcklig. 1846 beslutades om nybyggnad. 1848 förelåg ritningar utförda av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Byggnadsarbetena ägde rum 1853-54 och leddes av byggmästare S Sjöholm. Invigningen ägde rum 1856. En orgel färdigställdes 1864 av Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1882 avfärgades de vita väggarna i gulbruten ton. 1926 var kyrkans inre svart af rök och sot och damm, ty det ryker väldeliga i de småländska kyrkorna. Varmed kring sekelskiftet installerad kaminuppvärmning åsyftades. Samma år ommålades också interiören. 1930 konserverades ett medeltida triumfkrucifix. 1943 slog blixten ned i kyrkan i samband med ett mycket kraftigt oväder. Hela kyrkan övertändes och endast murarna kvarstod efter det att branden släckts. Arkitekt Ärland Noréen, Kungliga Byggnadsstyrelsen, anlitades för återuppbyggnaden. Arbetena utfördes 1946-47 under ledning av byggmästare Eric Åsberg, Jönköping. Murarna återanvändes och kyrkorummet uppdelades medelst rundbågsarkader i tre skepp. Skador i murverken reparerades och lös puts knackades ned. De båda fönstren i altarväggen och västgavelns två lunettfönster igenmurades. Inner- och ytterväggar kalkputsades och avfärgades med kalkfärg. Den nya golven lades på ett underlag av betong. Ett pannrum för centralvärmeanläggning grävdes under nordöstra hörnet. Tornet fick ett nytt tak med modifierad lanternin och högre spira. Nya portar och fönster tillverkades, liksom helt ny inredning. Sistnämnda oljemålades och behandlades dekorativt med svag marmorering och färguppläggning på lister och dylikt. Belysningen elektrifierades och åskledare uppsattes. 1955 färdigställdes en orgel med 21 stämmor, byggd av Nils Hammarberg, Göteborg. Den var helt i enlighet med orgelrörelsens idéer och vann tidigt internationell berömmelse. Fasaden ritades av arkitekt Leon Nilsson. Innan 1955 satt endast fasadkuliss på läktaren. 1966 ersattes centralvärmen med elektrisk uppvärmning i enlighet med förslag från K H Marvigs ingenjörsbyrå, Växjö. 1972 omlades taken med nytt enkupigt tegel. Därvid ersattes rötat virke i taket och skorstenen revs. Vinden försågs med ventilation. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Avfärgningen på tornet var till stor del nedfallen. Hela tornets södra sida omputsades med KC-bruk och skadad puts på övriga fasader utbyttes. Hela kyrkan avfärgades efter sandblästring med vit KEIM-färg. Exteriöra snickerier ommålades. Sakristian försågs med ny inredning. För programmet stod Berglunds arkitektkontor AB, Värnamo. Byggmästare var Lennart Flink, Sävsjö. 1991 ommålades fasaderna med kalkfärg. Innerväggar och altartavla rengjordes. Bänkarna bättringsmålades. Allvarliga rötskador kunde konstateras i tornspiran, vilken helt utbyttes följande år i enlighet med program upprättat av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB. 1997 gjordes altaret fristående för att möjliggöra fi rande av mässa versus populum.
TakformSadeltak, Sadeltak
TakformLanternin, Sadeltak
ByggnadsdelSakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Absid - Öster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Vapenhus - Väster
Historik1872 fattades beslut om sammanbyggnad av Lannaskede och Myresjö socknars bristfälliga medeltidskyrkor. Följande år färdigställdes en ritning av arkitekt Edvard von Rothstein vid Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes av gråsten 1876 på gränsen mellan de båda socknarna. Kyrkorummet och dess inredning var målat helt i vitt och grått med ett språkband i triumfbågen som enda dekoration. Sakristian var inrymd i absiden och skildes av med en altarskärm. Uppvärmningen skedde genom två järnkaminer. Men frånvaro av såväl innanfönster som trossfyllning i golv och tak gjorde kyrkorummet kallt och dragigt. 1928 väcktes frågan om restaurering. Kaminerna var utbrända, interiören nedrökt och grå, dörrarna otäta. Restaureringen genomfördes 1934 efter program upprättat av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Fasaderna lagades och avfärgades på nytt. Absidtakets skiff ertäckning ersattes med plåt och skiff er från detta användes till att laga långhuset. Torntakets plåt ommålades. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Exteriöra snickerier oljemålades. Kaminerna ersattes av uppvärmning med lågtrycksånga, varvid ett pannrum grävdes under absiden. Nytt isolerat golv inlades. Mellan vapenhus och kyrka ordnades ett vindfång. Kyrkorummet fi ck nya portar. Flera förändringar företogs i koret. Dels var det för litet vid jordfästningar, dels upplevdes ljuset från absiden som störande och arkitekten fann altartavlan för liten och i dålig proportion till den stora triumfbågen. Sakristian byggdes in under läktaren liksom ett förråd. Altarskärmen avlägsnades och altare samt altarring fl yttades in i absiden. Fondväggens fönster i absiden igenmurades. Alla fönster försågs med innerbågar, i absiden med patinerat antikglas. Innertaket försågs med trossfyllning för att ytterligare förbättra värmeekonomin. Bänkarnas ryggar och sitsar byggdes om för att erhålla större bekvämlighet. Interiören ommålades i sin helhet. Väggarna avsågs att ges en varm bruten kalkfärg medan taket skulle strykas med matt oljefärg i ljus ton. 1937 färdigställdes en ny altarprydnad för absidens fondvägg. Det rörde sig om ett storskaligt krucifi x i silverpoppel, snidat av den från bygden komne skulptören Adolf Jonsson, Stockholm. 1945 tillverkades en dopfunt, ritad av arkitekt Karl Martin Westerberg med dekor av skulptören C O Avén. 1951 elektrifi erades klockringningen. 1956 gavs tillstånd för exteriöra underhållsarbeten, projekterade av ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås. Arbetena avsåg lagning av skadad puts med KC-bruk och hydrauliskt kalkbruk. Avfärgningen skulle ske med kalkfärg, lätt bruten med guldockra och bensvart. Skiff ertaket skulle rengöras och skadade skiff er utbytas. Plåttaken skulle målas med svart oljefärg samt kors på kula omförgyllas. Dörrarna skulle avlutas, laseras och oljebrännas. Fönstren skulle ommålas i befi ntlig kulör, ljudluckorna med svart oljefärg. 1961 elektrifi erades belysningen. 1964 skedde en större inre renovering efter program av arkitekt Bengt Th afvelin, Jönköping. Sprickor och bom på väggarna i kyrkorummets sydöstra del åtgärdades. Väggarna fi ck en ny avfärgning med kalk efter sandblästring och vattrivning. Därvid borttogs språkbandet på triumfbågen. Snickerierna fi ck nuvarande färgsättning. Ett nytt fristående altare tillverkades med en glasmosaik av Arvid Wallinder, Nässjö. Altarväggens krucifi x magasinerades, eftersom församlingen fann det oestetiskt. Korgolvet belades med kalkstensplattor, likaså golvet i vapenhuset där även den norra trappan revs. I absiden inlades heltäckningsmatta. Tre bänkrader framför läktaren avlägsnades. Byggmästare var Ljungdahl från Eksjö och målarmästare Rune Håkansson, Äng. Orgeln sågs över av Olof Hammarberg, Göteborg. 1968 försågs pannrummet med en ny skorsten. 1970 tvingades man bryta upp golvet och byta ut de svampangripna och fuktskadade bjälkarna. Den obefi ntliga ventilationen åtgärdades. Byggmästare var Harald Franzén, Myresjö. Vid samma tillfälle skedde förbättrad isolering av innertaket, putslagningar och reparation av skiff ertaket. Byggmästare var för dessa arbeten Lennart Flink, Sävsjö. 1984 omkalkades fasaderna. 2000 omlades det läckande skiff ertaket och tornspiran lagades samt ommålades. Skadad skiff er utbyttes mot skiff er bruten i Ramkvilla. För projekteringen stod Byggnadsbyrån AB, Vetlanda. 2003 installerades en ny högtalaranläggning med manöverpulpet. 2005 lösgjordes altarmosaiken och ställdes på ett stativ bakom altaret för att möjliggöra mässa versus populum.
ByggnadsdelKor - Öster, Absid - Öster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Öster
ExteriörbeskrivningDe bärande treledsramarna vilar på en grundläggning av betong. Mellan de bärande balkarna finns utfackningsväggar av trä vilka är panelklädda. I dem finns spröjsade fönster vilka vid något tillfälle täckts med sinuskorrigerad plast. Byggnadens yttertak är beklädda med papp.
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Rundat
TakformSadeltak, Sadeltak
ByggnadsdelKor - Rakt, Vapenhus - Norr, Kor - Söder, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
FöremålsbeskrivningRunsten
MaterialbeskrivningKonglomerat, gnejs
HäradÖstra härad
HäradÖstra härad
MaterialbeskrivningMigmatit
FöremålsbeskrivningRunsten
MaterialbeskrivningRöd granit
MaterialbeskrivningSten
FöremålsbeskrivningGravhäll
Ursprunglig platsOsäker
MaterialbeskrivningKonglomerat
MaterialbeskrivningKloritserat vetlandasediment
MaterialbeskrivningGlimmerkvartsit
HäradÖstra härad
HäradVästra härad
PlaceringI kyrkans södra yttervägg.
Ursprunglig platsOsäker
FöremålsbeskrivningFragment av runsten
AnteckningarÅterfunnen sommaren 2003. Hör ihop med Sm 88. Ytterligare ett fragment av stenen hittades på 1930-talet, nu försvunnet.
FöremålsbeskrivningRunsten
HäradÖstra härad
Ursprunglig platsNej
Ursprunglig platsNej