PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ByggnadsdelAbsid - Rundad, Kor - Smalare, Absid - Öster, Kor - Öster, Kor - Öster, Absid - Öster, Sakristia - Norr
ByggnadsdelSakristia - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster
HistorikHjärtlanda kyrka ingår i den homogena grupp av romanska stenkyrkor som fi nns och funnits i Njudungs folkland. Deras datering är något osäker. Eftersom de taklag som bevarats övervägande är av gran så har dendrokronologiska serier som regel saknats. Skepperstads äldsta takstolar har dock kunnat dateras till omkring 1160 och i Nävelsjö har absidens takstol kunnat dateras till tidigt 1180- tal. Föregångaren till Vrigstads nuvarande kyrka anses ha uppförts i tidigt 1100-tal av en lokal storman och tjänat som något av en förebild för övriga Njudungskyrkor. Murmästare från arbetena med den vid 1100-talets mitt fullbordade domen i Lund eller den samtidigt uppstartade byggnadshyttan vid Nydala kloster har sannolikt spelat en roll i deras uppförande. De romanska absidkyrkorna i sten tolkas som manifestationer av lokal aristokrati. Den storman som bekostade bygget av sockenkyrka blev dess patronus och hade rätt att utse präst, en företeelse som i adelspräglade bygder levde kvar till 1900-talet. Hjärtlanda är närmast identisk i plan och form med kyrkorna i Bringetofta, Hjälmseryd, Hylletofta, Lannaskede, Myresjö och Vallsjö. Den skulpturala dekoren i exteriören är dock en av de enklaste i gruppen, inskränkt till profi lerade anfangslister i sydportalen. Något interiört romanskt måleri har inte kunnat påvisas, men bör ha funnits eller är dolda under befi ntligt måleri. De första stilistiska dateringarna av Njudungskyrkorna baserade sig på jäm- förelser med dopfuntsmaterialet och hänförde dem till 1100-talets förra hälft. Ragnar Blomqvist föreställde sig en Njudungsmästare som verkade både som dopfuntshuggare och byggmästare. Som de få dendrodateringarna indikerar sträcker sig byggandet dock över större delen av 1100-talet, sannolikt uppfördes Hjärtlanda relativt sent med tanke på sin modesta storlek och enkla utsmyckning. Under 1600-talets förra hälft genomgick kyrkorummet i Hjärtlanda en omfattande modernisering i kölvattnet på reformationens förändrade liturgi. Långhuset fylldes av bänkar längs långsidorna och nuvarande predikstol uppsattes, allt snidat i tidens renässansstil. Om det fanns något medeltida muralmåleri så putsades detta nu över och en heltäckande målningssvit med bibelscener i två våningar utfördes på väggarna i hela kyrkan. Den förenklade renässansstilen känns igen från motsvarande måleri i Bringetofta, Hagshult, Hylletofta och Lannaskede, sannolikt rör det sig om samme till namnet ännu okände mästare. Troligen inlades nuvarande plana brädtak under 1600-talet. Utvändigt dekorerades kyrkan med bård längs takfoten av samma slag som i Lannaskede, Norra Ljunga och Norra Sandsjö. Även fönstersmygarna och sydportalen bemålades, fast med ett slingmotiv. Från 1600-talet är Hjärtlanda kyrka känd som off erkyrka, d.v.s. en ofta liten och resurssvag kyrka som förlänades gåvor från när och fj ärran som tack för överstånden nöd eller för att bli givaren skulle bli bönhörd i en svår situation. Denna sedvänja är belagd ännu vid 1800-talets ingång. 1748 renoverades den gamla predikstolen och målades 1768 av korpralen Gerhard Boldt från Bäckaby. Vid något av dessa tillfällen fi ck kyrkan nya och större fönster för att ge ljus åt läsning. De romanska fönstren kom därvid att muras igen och i korets sydvägg upptogs en port. Troligen förstorades då även absidfönstret. Renässansmåleriet överkalkades. Kring fönster och port målade Boldt invändigt draperier i barock. Det är sannolikt även Boldt som ligger bakom de samtida takmålningarna. På 1820-talet revs det timrade vapenhuset framför sydportalen, som igenmurades till förmån för en ny ingång i västgaveln. På detta vis fi ck kyrkan en mer symmetrisk form enligt tidens smak. Ett nytt vapenhus byggdes och samtidigt får det antas att nuvarande timrade sakristia uppfördes. Det var i samband med vapenhusbygget som befi ntlig läktare i väster tillkom. Golv, altare och altarring förnyades och väggdekorationerna kalkades över. Under 1800-talet förekom fl era påtryckningar från stiftsledningen om rivning av den trånga medeltidskyrkan som rimmade illa med tidens nyklassicism och neologi. Vid biskopsvisitationen 1847 yttrade sig biskop C P Bergenstråhle sålunda: gammal, liten och wanprydlig genom missförhållandet mellan dess längd och bredd, samt genom ett wid Choret anbragt hwalf, hwilket gör, att Presten från altaret ej kan ses af en del bland församlingen, så att någon utwidgning eller tillbyggnad af denna kyrka swårligen kan tillstyrkas få företagas, hwarjämte den är låg och i allo oansenlig. Hjärtlandaborna emotsatte sig dock att göra gemensam sak med Hultsjö i bygge av ny kyrka för båda socknarna 1862, likaså emotsatte de sig bygge av en ny egen kyrka. Istället företogs smärre moderniseringar av den befi ntliga. Triumfbågen breddades till att liva med korväggarna. Takfallen täcktes med skiff er. 1880 förstorades långhusfönstren nedåt och ett femstämmigt orgelverk inköptes från C A Johansson i Broaryd. Sannolikt upptogs nu de båda rundfönstren i västgaveln, nya fönsterbå
TakformSadeltak, Sadeltak
HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptäckes under takfoten ett band med rött dekorationsmåleri. . Liknande finn spå andra Njudungskyrkor såsom Hjärtlanda, Norra Sandsjö, Lannaskede och Norra Ljunga. Där har man kunnat datera dem till åtminstone efter 1500-talets mitt. Idag finns de fragmentariskt bevarade under befintlig puts på kor och absid. Ingången har som på de flesta medeltida kyrkor ursprungligen varit på södra sidan, under det valv som nu finns markerat i putsen. Den ingången kompletterades även med ett vapenhus som stod kvar fram till dess att kyrkan fick sitt torn 1783. Vi den ombyggnaden förändras kyrkan radikalt. . Kyrkan förlängs åt väster där tornet uppförs med ingång från väster, kyrkorummet görs luftigare med större fönsteröppningar, triumfbågen vidgas och väggar vitmenas invändigt. Fram till denna ombyggnad hade kyrkan kvar det mesta av sin medeltida prägel med dekorationsmåleri och ett litet medeltida präglat kyrkorum. Kort därefter revs klockstapeln. Som en del av moderniseringen hörde även den nya predikstolen från 1794, utförd av mäster Tigerström. År 1804 målar målarmästare Germund Lorentz Melin inredningen i himmelsblått och taket i ljusare nyans med fladdrande himmelsskyar. Samtidigt målades fönster och dörrar i svart. Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster. År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in, bevarade under befintlig puts på kor och absid. Ingången har som på de flesta medeltida kyrkor ursprungligen varit på södra sidan, under det valv som nu finns markerat i putsen. Den ingången kompletterades även med ett vapenhus som stod kvar fram till dess att kyrkan fick sitt torn 1783. Vi den ombyggnaden förändras kyrkan radikalt. . Kyrkan förlängs åt väster där tornet uppförs med ingång från väster, kyrkorummet görs luftigare med större fönsteröppningar, triumfbågen vidgas och väggar vitmenas invändigt. Fram till denna ombyggnad hade kyrkan kvar det mesta av sin medeltida prägel med dekorationsmåleri och ett litet medeltida präglat kyrkorum. Kort därefter revs klockstapeln. Som en del av moderniseringen hörde även den nya predikstolen från 1794, utförd av mäster Tigerström. År 1804 målar målarmästare Germund Lorentz Melin inredningen i himmelsblått och taket i ljusare nyans med fladdrande himmelsskyar. Samtidigt målades fönster och dörrar i svart. Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster. År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in, Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster. År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in, enligt vissa uppgifter tillverkad 1756 av dåvarande kyrkoherde i Barkeryd, John Fovelin. Den stora förändringen sker dock 1903, en tidstypisk restaurering som senare generationer tydligt uttryckte sitt ogillande över. Äldre inredning så som predikstolen, bänkarna och altarring samt övriga snickerier byttes ut mot nytt och tak och vissa väggar kläddes med smal pärlspontspanel. Inredningen målades i ekimitation, dekorband målades över triumfbåge och i korabsiden, och väggarna med bröstning upp till fönstrens nederkant. Den tidspräglade restaureringen blev snabbt omodern och på 1930-talet gjordes därför ett omfattande program för en ny restaurering - delvis också påkallad av kaminernas nedsotning. . Arkitekten Johannes Dahl gjorde detta men programmet sköts hela tiden på framtiden. . Arkitekt Paul Boberg tog över planerna på restaureringen men avled 1947 och då tog hans nya kollega på kontoret Bent Jörgens Jörgensen över och lade 1948 fram ett nytt förslag. Inte heller nu hände något utan det dröjde till 1955 innan man satte igång, även då efter Bent Jörgen Jörgensens förslag. I stora delar var det samma åtgärder som Johannes Dahl hade föreslagit på 1930-talet, och syftet var det samma - att återställa kyrkan i det skick den var i före 1903 års restaurering. De stora ändringar omfattade nya bänkar, tillverkade efter de sparade ursprungliga bänkarna av 1600-tals modell som fanns kvar på vinden, den äldre predikstolen från slutet av 1700-talet togs fram igen och inte minst togs kalkmålningarna i koret åter fram under dåvarande putslager. I programmet ingick även att ersä
HistorikKlockstapeln är sannolikt rest på 1600-talet. 1885 var stapeln i dåligt skick och försågs med brädfodrade stolpväggar under byggmästare Johansson för att även kunna fungera som förråd. Det äldre utseendet fi nns dokumenterat av Nils Månsson Mandelgren 1865. 1942 byggdes lanterninen om och huven omtäcktes med impregnerade ekspån. 195758 utfördes grundförstärkning och nytt byte av panel. 1970 installerades automatisk klockringning och lucköppning. Byggmästare Lennart Flink stod för den senaste renoveringen 1992. Då tillkom nuvarande rödslammade brädfodring. Rötat virke i huven byttes mot gran i lika dimensioner. Stödbenen avtäcktes med kluven, tjärad furuspån. Huven ströks med tjära.
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Smalare, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Norr
TakformSadeltak, Lanternin, Sadeltak
AnteckningarUpprepade söndagsrunor, fuþorkh (Gustavson 2013).
PlaceringPå kyrkogården
HäradVästra härad
HäradVästra härad
FöremålsbeskrivningRunsten
Tidigare sockenSävsjö
Ursprunglig platsOsäker
Ursprunglig platsNej
HäradVästra härad
MaterialbeskrivningMalm
MaterialbeskrivningSten
FöremålsbeskrivningRunsten
TakformSadeltak, Sadeltak
ByggnadsdelTorn, Korsarm, Korsarm, Torn - Väster, Kor, Kor - Öster
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Torn - Norr, Kor - Söder, Kor - Polygonalt, Kor - Smalare
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Västra härads forna tingshus har fasader av rött tegel med detaljer av gult tegel. Sadeltaket är valmat och klätt med kopparplåt. Mot den ursprungliga framsidan har tingshuset en mittrisalit uppförd i två våningar vilken flankeras av sidopartier i en våning. Framför entrén finns en monumental trappa och dörrarna är placerade i en portik med släta svarta kolonner. En rundad fronton höjer sig över takfoten och i denna finns ett cirkelrunt fönster. Ytterligare en entré finns på ena gaveln. Motiven känns igen från tingshusen i Värnamo och Reftele som också ritades av byggmästaren John Jonsson, se Värnamo Tingshuset 1 och Gislaved Ölmestad Västergård 8:9, Värnamo tingsrätt. På den ursprungliga baksidan, idag entrésida, skjuter tingssalen ut i ett rundat parti med höga fönster. Detta parti har ljusputsade fasader. Tingssalen används idag (1998) för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens sammanträden. Inredningen, som sannolikt tillkom 1959-60 då huset renoverades, är fortfarande välbevarad. Rättens bord är placerat på ett podium framför fönstren i det rundade partiet. Bordet är något vinklat och har täckt front. Enligt Smålands Dagblad 23 maj 1958 innebar ombyggnaden/renoveringen att tingssalen fick "ett bättre ljusintag i taket", den dittills mörkmålade panelen runt väggarna gjordes om och fönstret bakom domaren sattes igen och ersattes av sex smala fönster på sidorna. Dessutom fick nämnden större rum och utrymmena för advokater och åklagare förbättrades. Två av de tre entrédörrarna sattes igen och på övervåningen iordningsställdes pentry och lunchrum för nämndemännen. Yttertaket reparerades och kläddes med kopparplåt. Hela arbetet finansierades via skatter samt ett lån om 190 500 kr. Tidningen recenserade också ombyggnaden den 18 januari 1961. "Den make up som lokalen genomgått är verkligen imponerande", skriver tidningen. "Det flotta domare- och jurybordet i teak, utrustat med inbyggd bandspelare [...] den allvarsamma raden av grönklädda jurystolar, kärande- och svarandesidornas smäckra sittplatsutrustning utförda i teak liksom vittnesbåset i mitten, och ovanför dessa väsentliga attribut den lika originella som dyra 'tallkotts-lampan' - allt detta gör från första ögonblicket ett starkt och positivt intryck." Ett odaterat vykort, se foto i Smålands Dagblad 28 januari 1967, visar att det under en period stod en fristående klockstapel snett framför huset mot järnvägsstationen. Klockstapeln försvann troligen i samband med att tinget flyttade från huset. I kommunens arkiv finns akvarelllerade originalritningar. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns sex exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971 KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27, Smålands Dagblad 1958-05-23
Referens: kartmaterialAkt 3, Mejensjö, 1807
Beskrivning1) Plats med namn och tradition. Grå sten, närmast kvadratisk, ca2.2x2.2 m och ca 0.4 m tj, vilar på flera mindre stenar iåfårorna. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
PlaceringSynlig ovan mark
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningTorplämning, sentida. Bestående av en rest av husgrund medspismursrest, stensatt brunn eller källare, nedrivna bräder,röjningsrösen, brukningsväg och ett fruktträd. Torpskylt:ANDERSBO, nr: 17.3 A. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
PlaceringSynlig ovan mark
UndersökningsstatusOkänd
PlaceringSynlig ovan mark
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningTorplämning, inom ett ca 210x100m st område, bestående av tvåhusgrunder, varav en med spismursrest, 8x5 m (N-S), enkällargrund, röjda ytor med ställvis terrasskanter, röjningsrösenoch brukningsväg. Bevuxen med syrenbuskar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Beskrivning1) Torplämning Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
UndersökningsstatusOkänd
UndersökningsstatusOkänd
UndersökningsstatusOkänd
PlaceringSynlig ovan mark
UndersökningsstatusOkänd