PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

ALMESÅKRA KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelfasad). Hawerman gjorde även ett förslag till dekorationsmålning som noggrant följdes av målaremästaren O Månsson, Jönköping, vid kyrkorummets målning 1869. Samma år färdigställdes ett 13-stämmigt orgelverk av E A Setterquist, Örebro. De första kända arbetena efter invigning bestod i putslagningar och kalkfärgning av fasaderna 1924. Året därpå installerades nya kaminer för uppvärmningen. 1935 genomgick exteriören en större reparation. All plåttäckning byttes ut mot galvaniserad. Nya stuprör uppsattes. Rötat trä i takkonstruktionerna utbyttes. Långhustaket var vid denna tid skiff ertäckt. Södra takfallet omlades. Lös puts på tornet och södra långsidan nedknackades och ny slogs på med tillsats av cement. Avfärgningen skedde med kalkfärg. Slutstrykningen avsåg man göra med prepareringsmedlet Ofalin. Utvändiga snickerier oljemålades i befi ntlig kulör. Byggmästare var Elof Holmér, Nässjö. 1941 konserverades två medeltida träskulpturer av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. 1950 omputsades alla fasader till följd av befi ntliga putsens usla skick. Kalkbruk nyttjades. Byggmästare var Albert Johansson, Nässjö. 1958 genomfördes en omfattande restaurering, mer eller mindre framtvingad av biskopen. Denne hotade efter sin visitation att stänga kyrkan, vars interiör var totalt nedsotad till följd av kamineldning och undermåligt underhåll. För projekteringen stod ingenjör Erik Persson, innehavare av Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås. Kaminerna togs bort och ersattes av elvärme, varvid även belysningen elektrifi erades. Golven slipades. Antalet bänkrader minskades och korgolvet utökades. Bänkarna ombyggdes så de fi ck bredare och bekvämare sitsar. Fönstren försågs med innerbågar. En stor del av de kulörta glasen i absidfönstren ersattes med klarglas. Under läktartrapporna gjordes inbyggnader för elcentral och förråd. Till vapenhuset ordnades ett vindfång. I vapenhuset revs den norra trappan för att ge plats åt inredning och inventarier från den gamla kyrkan i tornet. Under den kvarvarande trappan gjordes ett förrådsutrymme. Sakristian försågs med nytt vindfång och ny skåpsinredning. De ursprungliga planerna på kyrkorummets målning ändrades när man vid rengöring av en provyta upptäckte att hela den ursprungliga dekormålningen i limfärg från 1869 fanns kvar orörd under de tjocka sotlagren. Således rengjordes tak och väggar med bröd av målaremästarna Bruno och Rune Håkansson, vilka även stod för visst retuscheringsarbete. Altarskärmens vita ton dämpades med en viss brytning. Ovan altaret inkorporerades en ny målning av Elis Lundquist, Huskvarna. Förgyllningen bättrades. Altaret befriades från sin sentida inklädnad. Predikstol, altarring, nummertavlor, läktare och orgelfasad rengjordes endast. Bänkarna och portarna ommålades i brun ton från att ha varit ekådrade. Altarringens knäfall omkläddes. 1966 stod ingenjör Persson för en exteriör renovering inför kyrkans hundraårsjubileum. På nytt så behövde tornet omputsas isin helhet. Övriga fasader framför allt västgaveln lagades med kalkbruk. Avfärgningen skedde efter sandblästring med vit KEIMfärg, vilken är silikatbaserad. Takens skiff ertäckning var i behov av nyläggning. De ursprungliga planerna på ett bibehållande av skiff er som material frångicks dock och på såväl torn som kyrka lades istället kopparplåt. Tornkorset omförgylldes. Byggmästare var Nils Andersson, Fredriksdal. 1975 konserverades en dopängel från gamla kyrkan och upphängdes i kyrkorummet. 1978 tvingades man laga putsen på tornet och västgaveln igen, vilket skedde med cementhaltigt Gullexbruk som avfärgades med KEIM-färg. 1985 var situationen åter densamma på dessa byggnadsdelar. Värst var skadorna i anslutning till lagningarna. Dessutom hade fuktskador uppstått p.g.a. läckage i långhustakets anslutning mot tornet. De berörda fasaderna lagades med Serponit kalkbruk och avfärgades tillika med södra långsidan med kalkfärg av samma fabrikat. Arbetet leddes av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. 1995 omputsades tornets södra och västra fasad, delar av putsen på långhusets västgavel och norra fasad lagades. Torntakets stomme reparerades och koppartäckningen nygjordes. Ljudluckorna ommålades. Samma år konserverades en bit av ett läktarbröst från gamla kyrkan. Konservator var Randi Gjertsen vid Jönköpings läns museum.1999 skedde de senaste utvändiga reparationerna. Projekteringen u

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442955
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

ANNEFORS GRAVKAPELL

Takform

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549692
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

BARKERYDS KYRKA

Dagens användning

HistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wistenius i Linköping. 1872 försåldes fl era äldre inventarier till juvelerare C Hammer i Stockholm, bl.a. delar av dopfunten. 1873 hade den gamla orgeln tjänat ut och ersattes av en ny med 14-stämmigt verk av Erik Nordström, Eksjö, och fasad ritad av arkitekt Otto August Mankell, Överintendentsämbetet (efter äldre förlaga av arkitekt A R Pettersson). 1880 skedde ospecifi cerade målningsarbeten, troligen på lanterninen eftersom inskription fi nns på dennas insida. 1907 skedde en större förändring av interiören. Kyrkorummet som tidigare var helt vitmålat, utom i koret, fi ck en helt ny färgsättning. Väggarna målades i mörkare färg med rik dekorering i absidtaket och språkband därstädes och i triumfbågen. Fönstersmygarna försågs med sirlig dekor. Sannolikt rörde det sig om oljefärg. Marmorering på korpilastrar och gesims tillkom senast vid detta tillfälle, men kan också vara ursprungliga. Bänkar, dörrar och läktarkolonner ommålades i varma kulörer i tidens smak. I absidfönstren insattes blyinfattat, delvis färgat råglas. Det mellersta fönstret gavs en glasmålning och altarets svepekors fl yttades till korets nordöstra hörn. Sannolikt vid detta tillfälle ordnades uppvärmning genom järnkaminer. 1925 reparerades och ommålades fasaderna. Sannolikt ersattes då takens spåntäckning av plåt. 1926 fl yttades svepekorset tillbaks till altaret. 1928 konserverades och upphängdes två huvudbaner från gamla kyrkan. Konservator var Alfred Nilson, Stockholm. 1949 omtäcktes torntaket med kopparplåt och även lanterninen i sin helhet kläddes in med detta. Arkitekt var Johannes Dahl, Tranås, vilken även svarade för den inre restaureringen 1950-51. Kaminerna byttes ut mot elektrisk uppvärmning och även belysningen elektrifi erades. Väggarna försågs därvid med nuvarande mässingslampetter. Nya golv inlades på de gamla. Bänkarna ombyggdes till större bekvämlighet genom nya sitsar och ryggar samt ökat bänkavstånd. Absidfönstren gjordes något mindre för att dämpa ljuset. Ursprungligen fanns tankar på större omdaningar med bl.a. igenmurning. Hela interiören ommålades, varvid man återgick till en ljusare, mer ursprunglig färgskala, vilken i stort är den vi ser idag. Omfattande marmoreringsarbeten utfördes på bl.a. bänkar, läktarbröst och altarring. Dekoreringen av korpilastrar och gesims tycks ej ha förändrats. I övrigt slopades dekormåleriet från 1907. Målaremästare var Bruno och Rune Håkansson från socknen. Orgelverket utökades av P L Åkerman & Lund, Stockholm, till 25 stämmor och gavs ett fristående spelbord. Den mekaniska trakturen byttes mot pneumatisk. 1952 återbördades de återfunna dopfuntsdelarna till kyrkan efter att ha sammanfogats och kompletterats av Iwar Andersson, Riksantikvarieämbetet. 1964 skedde en yttre renovering, projekterad av ingenjör Erik Persson vid J Dahls arkitektfi rma, Tranås. Under den avfl agnande svagt gulvita fasadfärgen hade en äldre gulröd färg framkommit med vita omfattningar. Man tänkte sig då en återgång till denna som man ansåg ursprungliga kulör. Skador i putsen lagades med kalkbruk, men avfärgningen kom sedermera att ske i rosa med silikatfärg (KEIM). Länsantikvarien ansåg att den nya färgsättningen kom allt för långt ifrån den avsedda. 1966 togs bänkarna bort på läktarens södra sida för att ge plats åt kör. 1970 installerades högtalaranläggning och en toalett ordnades under ena vapenhustrappan. 1973 restaurerades orgeln av J Künkels orgelverkstad, Lund. En återgång skedde till mekanisk traktur och spelbordet gjordes inbyggt. 1980 borttogs de två främre bänkraderna för att ge mer plats vid begravning och kör samt för nyinförskaff ad kororgel (för vilken tillstånd aldrig tycks ha sökts). 1987 borttogs de två bakre bänkraderna för att ge ner fri yta. 1996 skedde den senaste inre renoveringen. Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. Två smärre inbyggnader gjordes under läktaren för kapprum, handikapptoalett, städskrubb och väntrum. En ny läktartrappa fi ck göras i anslutning till detta. Två bänkrader togs bort. En manöverpulpet byggdes in i nordvästra bänkkvarteret. Kolonnerna och mittportens överliggare marmorerades liksom bänkarnas fyllningar. Målningsarbetet utfördes av Rune Håkansson. Glasmålningen restaurerades av Winfried Baier, Tranås. Troligen vid detta tillfälle fl yttades altarkorset åter undan till nordöstra hörnet av koret. 1999 ordnades ett nytt elektriskt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442956
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Begravningsplats

Beskrivning

Beskrivning1) Ödekyrkogård, 52x100 m (N-S) omgiven av kallmurad bogårdsmur,1m h och 1.2 m br. På kyrkogården finns ett tio-tal gravvårdar av sten.Bevuxet med tall björk, rönn och lönn.1 N delen finns:2) Kyrkoruin, 35x10 m (Ö-V) bestående av en kallmurad stenmur, upptill 1 m h och 1 - 1.5 m br, upptill sammanfogad med cement. Utvisandelånghuskor, 7x6 m (Ö-V) och vapenhus, 4x4 m (i V). I Ö delen i koretär ett kallmurat stenaltare, 2.3 m l, 1 m h och 1 m br. Omedelbartutanför Ö gavelmuren är ett träkors, ca 6 m h.I NÖ delen av ruinen är en takbyggnad av trä, 6x4 (N-S) över endjupare liggande ruindel, ca 2 m under nuvarande markyta.I SV dlen av ruinen är några hällar syniga i marken, markerande denäldsta 100-talskyrkan. Direkt S om kyrkoruinen finns två storasträngda partier av det medeltida murverket. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/347c3fda-4a06-4fb1-8cd8-644437e74cbf
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

berggrenska gravkoret

Stomme

ExteriörbeskrivningSöder om kyrkans kor står ett gravkapell som uppfördes kort efter kyrkans invigning. Överkommissarie J. E. Berggren bidrog till kyrkobygget men även till ett gravkapell, mot att själv få bli begraven där. 1858 dog han och ligger nu begravd under kapellets golv. Kapellet har en åttakantig plan, vitkalkade väggar med blinderingar i form av kors på de avfasade hörnen. Hörnen artikuleras av hörnkedjor i relief. Taket är ett tälttak klätt med falsad svartplåt. Över porten av nitad plåt sitter en polerad granitskiva till minne av Berggren, som i sig markeras av en flack fronton.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001632663
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

BODAFORS KYRKA

Historik

HistorikUnder 1900-talets första år expanderade Bodafors stationssamhälle kring möbelfabriken. En önskan att få ett eget kapell växte i samma takt. 1918 bildades Sällskapet för Norra Sandsjö kapellbyggnad. Initiativtagare var kontraktsprosten Fingal Bergqvist. Tomtplats och ekonomisk grundplåt donerades av AB Svenska Möbelfabrikerna. Sällskapet hade ursprungligen planer på att kunna inrymma såväl kommunalhus och föreläsningssal i byggnaden. Av detta blev det dock inget. Frågan vilade till 1937 då den åter väcktes av biskopen vid en visitation. Följande år bildades Stiftelsen Bodafors kapell. Det kapell som kom att projekteras inrymde en församlingssal och en smärre pastorsexpedition i sakristian. Arkitekter var Ewald och Tage Kjellberg vid AB Borohus och J Windell vid HSB:s arkitektkontor i Stockholm. Inredningen ritades av AB Svenska Möbelfabrikernas arkitekt Bertil Fridhagen och tillverkades vid Bodaforsfabriken till självkostnadspris för stiftelsen. Kapellet uppfördes av trä 1940 och invigdes av biskop Yngve Brilioth samma år. Byggmästare var Anton Claesson från orten. Samtidigt skedde en kyrklig omorganisation så att Bodafors blev en egen församling. Stiftelsen skänkte kapellet till församlingen som kyrka. Utvändigt så var kyrkan reveterad och avfärgad i vitt. Formspråket var reducerat i funktionalistisk anda, men ändå med en traditionell grundton i planlösning och takformer. Det manieristiskt sidoställda tornet avtäcktes med ett fl ackt tälttak. 1944 kompletterades kyrkorummet med en heltäckande målning av professor Olle Hjortzberg på den dittills tomma fondväggen. En riktig orgel fanns inte resurser till förrän 1958 då ett 14-stämmigt verk från Åkerman & Lund i Stockholm levererades. Med tiden blev dock församlingslokalerna vilka var tillbyggda i vinkel åt norr för små. Bl.a. behövde den omfattande ungdomsverksamheten nya utrymmen, likaså pastorsexpeditionen. 1969 anlitades arkitekt Ralph Erskine för att rita en omfattande om- och tillbyggnad av kyrkan. Arbetena genomfördes 1971-72 med Byggnadsfi rma Axel Andersson & Son i Sävsjö som huvudentreprenör. Fönstren på kyrkans nordsida igensattes och vid denna sida byggdes ett nytt församlingshem i hela längden, vilket inkorporerade den gamla församlingssalen. Vid kyrkans södra sida utsparades en liten gård, vilken kringbyggdes med längor för pastorsexpeditionen, delvis i souterräng. Den gamla sakristian sparades som en del av östra längan. Alla fasader kläddes med tryckimpregnerad furupanel i varierande bredder. Tornet byggdes på med en ny takresning. Själva kyrkorummet kom att kvarstå i princip oförändrat. Elbelysning och elvärme förnyades dock. Sannolikt var det vid detta tillfälle som de två främre bänkarna i norr borttogs för en ny dopplats. Vapenhuset omändrades helt och entrén handikappanpassades med en kalkstensramp. 1994 utfördes vissa förändringar i pastorsexpeditionen efter ritningar av arkitekt Lars Danielsson, godkända av Erskine. 2003 stod samme arkitekt för nya ombyggnader inne i expeditionsdelen. Dessa tillfredställde behovet av nya arbetsplatser och ledde till viss förändring av fönstersättningen. Samtidigt byttes fl era dörrar av brandtekniska skäl, bl.a. dörren mellan sakristia och kyrka. Året innan hade Riksantikvarieämbetet fattat beslut om att kyrkan skall skyddas genom Kulturminneslagen. Utan tillstånd upphängdes 2004 sju tavlor av Eva Spångberg i kyrkorummet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580192
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Bringetofta kyrka

Taktäckningsmaterial

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040498
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

BRINGETOFTA KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelVapenhus - Norr, Korsarm, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Söder, Sidokapell

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442957
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Bringetofta kyrkas klockstapel

Bebyggelse - byggnad

HistorikKlockstapeln är inte exakt daterad, men den bedöms ha tillkommit under tidigt 1700-tal. Vid folklivsskildraren Nils Månsson Mandelgrens besök avbildades den utan den kjol den fick senare. I stället var endast stapeln vertikala stolpkonstruktion mitt under klockhuset inklädd. Klockstapeln var då rödmålad (Fors 1997:4f). Som nämnts tidigare skadades klockstapeln av ett åsknedslag så att den måste repareras 1918. Enlig bilder från 1917 alltså före dessa reparationer var klockstapeln försedd med en utskjutande inbyggnad påminnande om den kjol. Denna bör således tillkommit under perioden 1855-1917. År 1921 gavs tillstånd till upptagning av två mindre fönster nedtill. Omkring 2000 genomgick klockstapeln en grundlig reparation bl a orsakad av röta. Arbetena leddes av konsulten Hans Angel, Ekenässjön.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040499
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

BRÖDERNA KARLSSONS KÖPMANSGÅRD

Byggnadsbeteckning

HistorikBröderna Karlssons köpmannagård är en god representant för en trähusarkitektur som blev vanlig i de mindre tätorterna i och med järnvägens ankomst och landsbygdens industrialisering. Fastigheten består av en huvudbyggnad som inrymt butik och bostad samt tre gårdslängor för magasin och stall, samtliga av timmer. Köpmansgården uppfördes 1902 av fyra bröder Karlsson, varav en, Gustaf Karlsson, upprättade byggnadsritningar och ledde arbetet. Byggnadsvirke fälldes på gårdens egna ägor. Finsnickerierna tillverkades i vetlanda. Huvudbyggnaden i en och en halv våning är friliggande med asymmetrisk grundplan och fasad, två frontespiser samt glasveranda med rikt spröjsade fönster. Fasaderna är målade i vitt med välbevarad snickeriutsmyckning i ockragult. Gårdslängorna har gul locklistpanel och sadeltak. Gården har genomgått en varsam renovering. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579809
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Ekonomibyggnad

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045101
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

FLISBY KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka med fullbrett kor i söder. Den har en nyklassisk interiör med typiskt enkel inredning men de arkitektoniska elementen är ändå förhållandevis framhävda. Taklisten har en rikt profilering i hög relief, altaruppsatsen är inskriven i ett mörkare bågfält som inramas av listverk och pilastrar i framträdande vit puts. Även orgelläktaren har en tydlig arkitektonisk utformning med välproportionerade doriska kolonner. Väggarna är putsade i ljust gult, listverk mm i vitt och det tunnvälvda taket ovanför taklisten i ljusgrått. Färgsättningen följer det schema som Erik Lundberg tog fram på 1920-talet. Av fast inredning och inventarier märks de äldre inventarierna från gamla kyrkan som idag är uppställda för bruk under orgel-läktaren. All övrig inredning hör från tiden då kyrkan invigdes (1855) eller åren därefter. Främst märks altartavlan av G A Engman Kristi himmelsfärd med uppsats av orgelbyggaren Sven Nordström. Predikstolen är utförd av A Stridsberg i Söderköping och orgeln av Sven Nordström, själv bosatt i Flisby. Orgeln anses ha ett mycket högt musikaliskt och musikhistoriskt värde. Bänkinredningen har ändrats för större komfort och orgelläktaren fått ett förhöjt skyddsräcke, men i övrigt har väldigt lite ändrats i kyrkorummet sedan det invigdes för gudstjänstbruk 1855. Även övriga rum har ändrats i väldigt liten omfattning. Sakristian ligger söder om koret med ingångar på ömse sidor altaruppsatsen. I sakristian finns liggande textilförvaring i ett skåp som tillkom 1997. Vapenhuset i norr och tornrummen ovanför är oförändrade. I utrymmen i tornet och på vinden förekommer en del äldre föremål som tagits ur bruk.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442958
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

FORSERUMS KYRKA

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningForserums kyrka är en av gråsten murad salkyrka. Det romanska långhuset övergår i ett fullbrett kor från 1781 med rundade hörn. Norr om koret är en tvåvånings sakristia från 1935 med pannrumskällare. Väster om långhuset reser sig ett torn från 1902 som till sin nedre våning har samma bredd som långhuset. Långhus och kor saknar egentlig sockel utan vilar på en oregelbunden klack av obearbetad gråsten. Långhusets södra sida har dock en putsad bänk, avtäckt med sandstenshällar. Dess ålder är okänd. Tornets sockel av kanthuggen granit har råa ytor och skråkant. Kyrkans fasader är slätputsade och vitkalkade. På södra långsidan har en romansk fönsteromfattning av finhuggen sandsten tagits fram mellan västra och mellersta fönstret. Ovan korporten sitter en inmurad järnplatta med korets byggnadsår och Gustav III:s namnchiffer. I sakristigaveln har en korsblindering utförts. Huvudingången är i väster genom tornet. Den brunmålade stickbågiga pardörren från 1976 har kvar 1902 års sirliga gångjärnsband. Den rundade och kvaderritsade smygen har en omfattning av röd kalksten. Överst är en stickbågig fronton i samma material med korsrelief och kula som inskription om kyrkans och tornets byggnadstid. Formspråket är snarast nyrenässans. Upp till porten för en granittrappa. Korporten i söder har samma stickbågiga pardörr som tornet. Även sakristiporten i öster är från 1976 med brun panel. I sakristians gavel sitter en pannrumsdörr från 1935. Södra långsidan har tre fönsteröppningar och norra två, korets rundningar genombryts av var sitt fönster. Dessa fönster har korgbågiga smygar med blyplåtsavtäckta solbänkar. Långsidornas fönster har bruna träbågar med spröjsning av trä, tillverkade under tidigt 1900-tal. De båda korfönstren har stora sentida råglasrutor av profan karaktär. Sakristians fönster ansluter i utförandet till långhusfönstren och är alla från 1935. Tornet har ett stort rundfönster i väster och tre smala rundbågsfönster. Tornet är avtrappat i två steg i norr och söder med branta spåntäckta fall. Den kvadratiska klockvåningen har en rundbågig ljudöppning i varje sida med svartmålade parluckor av trä från 1902. Tornet bär ett fyrkantigt spetsigt tak med smidesspira och förgylld tupp. Långhuset bär ett brant sadeltak, valmat över koret. Även sakristian har ett brant sadeltak. Alla kyrkans takfall är täckta med kluven och tjärad furuspån. Alla takfall utom tornets har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442959
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

FREDRIKSDALS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442964
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

gravkapell

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningEtt gravkapell uppfördes 1963 i kanten mellan västra utvidgningen och gamla kyrkogården. Kapellet har putsade vita fasader och vilar på en gråmålad slät sockel. Taket är ett högrest sadeltak som är täckt med falsad kopparplåt. Huvudfasaden mot norr är enkel och artikuleras av ett enkelt kors över en rundbågad portal. Kapellet ligger i suterräng och på baksidan finns en enkel dörr till källarplanet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001632742
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Klockaregården

Stomme

HistorikIntill kyrkan ligger Klockaregården, en parstuga som 1943 flyttades från Risabo kronohemman till sin nuvarande plats. Den var ursprungligen uppförd 1802 och påbyggdes med en våning 1850.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040515
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Klockstapel

Dagens användning

TakformHuv

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040532
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Klockstapeln

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningKlockstapel står nordost om kapellet. Stapeln är av tryckimpregnerad och tjärad fur med stomme av limträ. Den är uppbyggd med sex benpar av limträbalkar som bär upp ett tjärat klockhus med brant sadeltak. Två av benparen är delvis klädda med kopparplåt. Stapeln bär två gjutna klockor från M. E. Ohlssons klockgjuteri i Ystad och har automatisk klockringning. Kapellkrematoriet

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040504
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

KNUTSTORPS HERRGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikHuvudbyggnaden på Knutstorps herrgård uppfördes 1831 av fältkamreraren Johan Ulrik Dahlström, men arkitekten är tyvärr okänd. Det är en reveterad timmerbyggnad i två våningar med kvadratisk grundplan och flackt valmat tak, täckt med grön plåt. Den strama empirefasaden är slätputsad i vitt och pryds av pilastrar kring entrén, hörnlisener, gördelgesims samt fönsteromfattningar i puts. En lanternin på taket belyser en öppen trapphall centralt i byggnaden. Mot trädgården finns en senare tillbyggd veranda med lövsågeriutsmyckning. Byggnadens stomme och rumsindelning är så gott som oförändrad sedan byggnadstiden. I byggnadens källare framställdes omkring 1890-1970 ett mousserande vin av vita vinbär och krusbär, odlade på gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580014
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

LEKSTUGA

Historik

HistorikLekstugan är uppförd i regelverk med fasad av rödfärgade liggande brädor. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tvåkupiga röda tegelpannor. Vid den norra gaveln finns en öppen veranda med vita stolpar. Fönstern är vitmålade, enluftsfönster med småspröjs. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-02-02, Dnr 221-8282-95

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689837
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

LOKSTALL

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikNässjö lokstall med sina 15 platser är ett av de större rundstallen i Sverige och torde vara det enda kvarvarande i större storlek som är komplett. En mycket stor del av verkstadsutrustningen är bevarad. Det stod klart år 1911 med 6 platser och 20 m vändskiva, strax öster om det gamla lokstallet. Sammanbyggt med rundstallet fanns vattentorn och ångcentral. Stallet utökades samma år med 6 platser och 1918 tillkom ytterligare 3 platser något längre. Vändskivorna moderniserades med kullager 1921. Tiden från 1911 till våra dagar har speglat lokstallets utveckling på fordonssidan och har försetts med ny utrustning i både stall och verkstadsdel. Intressant är att notera att den nya utrustningen mycket sällan har ersatt den gamla utan installerats vid sidan av den. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2006-09-28, Dnr 432-19504-1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694549
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

MAGASIN

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689840
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

MAGASIN

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689838
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

MAGASIN

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689839
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Malmbäcks kyrka

Taktäckningsmaterial

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045100
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

NORRA SANDSJÖ KYRKA

Stomme

HistorikNorra sandsjö kyrka är en av de tidigmedeltida stenkyrkor som uppfördes i och kring Njudungs folkland under 1100-talets senare hälft. Flertalet av dessa stenkyrkor omfattar långhus, kor och absid uppfört i ett sammanhang. Vi vet i dag inte säkert den medeltida kyrkobyggnadens form, men det är troligt att den bestod av ett långhus, vars syd- och öst vägg delvis är bevarad i dag, ett kor och en absid, de senare inte bevarade. Under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet förstördes kyrkan genom brand. Vid återställandet omkring sekelskiftet 1600 förlängdes kyrkobyggnaden mot väster med bland annat ett torn. När detta torn rasade 1635 skadade det delar av kyrkans innervalv, varvid dessa revs och ersattes av ett brädtak. En mycket omfattande ombyggnad företogs åren 1696-1709 varvid kyrkobyggnadens bredd utökades till det dubbla. Då tillkom även de nuvarande fönsteröppningarna. Inredningsmässigt skapades samtidigt till stora delar den barockinteriör som i dag ger kyrkorummet dess prägel. Predikstolen tillverkades av Gustaf Kihlman och alla målningsdekorationer i taket och på väggarna utfördes av konstnären Johan Columbus från Karlskrona. Kyrkorummets innertak är indelat i tre sektioner. I mittpartiets tunnvalv finns framställningar av skapelsen och Kristus med segerfanan samt stora riksvapnet i mitten. Sidopartierna är platta om omfattar bilder från Gamla respektive Nya testamentet. Alla bilder inramas med omfattande dekormålning bestående av akantusslingor, moln, änglar m m. Målningarna bekostades av riksrådet Fabian Wrede och hans hustru Britta Cruus. Under 1700-talets senare del företogs vissa ändringar med anknytning till den välkände konstnären Pehr Hörberg, som vistades i trakten. År 1764 byggdes altaruppsatsen om genom att en nedre del tillkom. Denna del omfattar bl a en oljemålning, som eventuellt utförts av Hörberg. Likaså inrättades en stor ny orgel av orgelbyggaren Lars Strömblad. De krönande änglarna har, enligt uppgift, snidats av Hörberg. Denna orgel, som är osedvanligt stor för en landsortskyrka, är bevarad vad gäller orgelhuset, men orgelverket har ändrats vid flera tillfällen. Bland annat byggdes den om och samtliga orgelpipor i fasaden byttes ut mot nya år 1855. Vidare insattes ett helt nytt orgelverk vid 1910 års restaurering och detsamma gjordes 1982 då Smedmans orgelbyggeri AB i Lidköping var leverantör. År 1910 genomfördes en omfattande restaurering efter ett förslag av arkitekten vid Överintendentsämbetet Georg A Nilsson. Byggmästare var C och A Gustafsson från Medalby i Mellby socken. Den mest iögonfallande förändringen var den nya bänkinredning, som sattes in och målade i bruten vit kulör. En vit färgsättning på bänkar, altarring, läkrate och orgel kvarstod åtminstone till 1950-talet. Även altarringen och läktarbarriären byttes ut samtidigt som predikstolen flyttades. Snickerierna utfördes av Ängsfors snickerifabrik, Hovslätt. Måleriarbetena handhades av målaren C J Rohlander, Klevshult, varvid bland annat originalfärgen framtogs och rekonstruerades på predikstolen och altaruppsatsen. När denna restaurering genomfördes var man väl medveten om kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde och detta värde tillvaratogs i allt väsentligt. Man bör emellertid vara medveten om att väggmålningarna vid denna tid inte var framtagna. Inte heller sydingången var upptagen då. År 1934 ersattes två äldre järnkaminer med ett nytt uppvärmningssystem baserat på lågtrycksånga. Detta bidrog givetvis positivt till minskad nedsmutsning av takmålningarna. Detta var vidare en god förutsättning när alla invändiga väggmålningar togs fram 1942 under ledning av konservatorn Sven Wahlgren. Samtidigt rengjordes innertakets målerier. På 1950-talet genomfördes ytterligare förändringar och restaureringar. Ett nytt elektriskt system för uppvärmning och belysning installerades 1951 och 1957 ledde arkitekten Rolf Bergh omläggning av yttertaket med ekspån. Vidare togs exteriörens röda dekormålning fram. Rolf Berg var även inblandad när kyrkan restaurerades 1969. Den största förändringen var att det gamla vapenhuset ersattes av ett nytt något större. Då diskuterades också fler ändringar, bl a ombyggnad av altaruppsatsen samt sänkning av läktaren och predikstolen. Förslagen fann inget gehör hos antikvariska myndigheter, men aktualiserades ånyo i slutet av 1970-talet. Dessa föreslagna förändringar reducerades avsevärt och 1978 ledde arkitekten Anders Berglund arbetena med ett nytt värmesystem och partiell konservering. Tio år senare genomfördes underhållsåtgärder då bland annat spåntaken byttes respektive sågs över. Programmet hade upprättats av arkitekt Per Rudenstam, men kontrollant var arkitekt Lars Danielsson. Under senare decennier har den utvändiga putsfasaden setts över ett par tillfällen genom putslagning, kalkavfärgning och konservering. Senast skedde detta 2003 under ledning av konsulten Sivert Holmberg. Våren 2007 installerades en toalett i vapenhuset.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442963
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

NORRA SOLBERGA GAMLA KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelVapenhus - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Vapenhus - Väster, Vapenhus - Väster, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Kor - Smalare, Kor - Rakt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442967
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

NORRA SOLBERGA KYRKA

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningInteriören är enhetlig och i stora delar oförändrad sedan kyrkans uppförande. Väggarna är vitkalkade, taket spetsbågevälvt och klätt med rödmålad panel med profilerade locklister. Takvalvet är djupt neddraget och bildar nya valv och nästan sidonischer över fönsteröppningarna. Varje sådan valvbåge börjar i en valvknekt av finhuggen granit. Taket är målat i heltäckande rött tegelrött. Av svartvita fotografier att döma har väggarna ursprungligen varit mörkare målade upp till ca manshöjd med en bård upptill. Ursprungliga putsen är ersatt med ny. Golvet är lagt med kalksten utom i bänkkvarteren som har brädgolv. Koret är förhöjt och präglas främst av de tre stora fönstermålningarna efter Reinhold Callmanders skisser. Callmander bedrev ett eget konstglasmästeri i Göteborg som också har utfört fönstren. Mittfönstret föreställer Jesusbarnets födelse och omges av två fönster som föreställer de fyra evangelisterna. Fönstren i långhuset är också bemålade men enbart med dekorativa bårder. Korfönstren bekostades av grosshandlare Fr. Löwenadler i London. Förutom korfönstren gjorde Callmander även skisserna till dekormålning av kyrkan i övrigt. Valvbågen mot korabsiden har en rik jugendslingrande blomsterornamentik målad i blått, grönt och guld. Valvribborna i koret är kraftigt målade i rött, gult, blått och ljust grönt. Valvkapporna har från början varit målade som en stjärnhimmel men målades över på 1950-talet. På norra läktaren har den gamla kyrkans Ahlstrandsorgel placerats och bänkinredningen avlägsnats. Södra läktaren är däremot bevarad i ursprungligt skick med golv och bänkar. Bänkinredningen är ljusgrått laserad i ton mot grönt, har en kraftig gavelprofil med en vackert utsirad blomsterdekor i jugendstil. Inredningen och snickerier är huvudsakligen målade i laserande färger. Bänkinredningen var från början endast fernissad och i övrigt omålad med synlig träyta. På 1950-talet målades den i ljust grågrön laserande färg samtidigt som taket målades i heltäckande tegelrött för övrigt det enda som är heltäckande målat i kyrkan. Bänkinredning, predikstol, altare, altarring, läktarbröstning etc är ursprungliga, med undantag av att läktarbröstningen har förhöjts. Stilschemat är tydligt nygotisk men ansluter väl med fint svarvade profiler till jugendornamentiken i valvbågen till koret. Stilblandningen är välbalanserad och illustrerar övergången från nygotik till jugend, som ett karaktäristiskt drag för tiden. Bänkgavlar och drakhuvuden är tidiga exempel på nationalromantik.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442965
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

NÄSSJÖ GAMLA KYRKA

Historik

HistorikEn arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med en restaurering på 1970-talet visade att den medeltida stenkyrka som stod fram till 1790-talet föregåtts av en äldre träkyrka. Den kyrkan antas blivit uppförd under 1100-talet och ersattes under 1200-talet av en stenkyrka. Det finns få källor som berättar om Nässjös tidigkristna historia men från den tiden återfinns idag dopfunten och ett Mariaskåp, båda ingår i den nuvarande kyrkans inventarier. Ett nytt altarskåp tillkom under 1500-talet och 1601 införskaffades en predikstol vilken på senare tid återmonterats i kyrkan. En tillbyggnad av kyrkan gjordes 1618 då ett vapenhus uppfördes. I mitten av 1600-talet omputsades kyrkan och en ny större ombyggnad följde under åren 1659-60 där en utvidgning gjordes, fönsteröppningarna förstorades och en sakristia uppfördes. Under 1700-talet gjordes mindre arbeten, 1735 renoverades predikstolen och 1769 skedde renoveringsåtgärder i kyrkan, i vilken omfattning är oklart men i slutet av 1700-talet befann sig kyrkan i dålig kondition varför det beslutades att en ny kyrkobyggnad skulle byggas. Ritningarna till den nya kyrkan upprättades av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Sakristians läge flyttades från norr till söder då grundförhållandena visade sig vara dåliga. Den nya kyrkan byggdes på samma plats som den medeltida stenkyrkan och delar av dess murverk kom att återanvändas i det nya kyrkobygget, kyrkan uppfördes av murmästaren Magnus Sjöberg, Gränna. Invigningen av den nya kyrkan skedde 1791 men dess inredande följde under de kommande åren. 1794 monterades altarpredikstolen och 1795 tillkom kyrkans orgel. Orgeln tillverkades av orgelbyggaren Pehr Schiörlin, Norrköping som även gjorde ett första utkast till orgelfasaden som inte kom till utförande, orgelfasaden ritades istället av Olof Tempelman och utfördes av Carl Fredrik Beurling. 1840 genomfördes en ombyggnad av kyrkan då den ursprungliga tornhuven ersattes med en tornlanternin och långhustakets spåntäckning ersattes med ett tegeltak. Den första större renoveringen av kyrkan gjordes under perioden 1872-76 vilken omfattade både kyrkans exteriör som interiör. Utvändigt omputsades kyrkan och avfärgades i vitt och gulvitt. Invändigt lades ett nytt trägolv ovanpå det ursprungliga stengolvet och bänkarna glesades ur. En renovering av orgeln skedde 1885 och gjordes av August Svensson, Krakebo Barkeryd. Renoveringen påverkade inte orgelfasaden på något År 1906 var det nära att kyrkan förstördes genom ett blixtnedslag, skadorna begränsades till lanterninen som rekonstruerades. I samband med att järnvägen byggdes ut och drogs förbi Nässjö kom kyrkan att ligga något avsides från den växande staden. En ny stadskyrka byggdes och stod klar 1909 och samtidigt förklarades Nässjö gamla kyrka som ödekyrka. Församlingen hade tillstånd att riva kyrkan men detta kom inte att genomföras, istället användes kyrkan sopradiskt under de följande åren. 1931 följde en restaurering efter ett program som upprättades av Johannes Dahls Arkitektkontor AB, Tranås. Åtgärderna omfattade en exteriör ommålning där kyrkan avfärgades i helvitt, lanterninen plåtskoddes och målades vit. Invändigt gjordes också måleriarbeten då bänkarna, pelare, läktarbröstning och altarringen målades i en pärlgrå kulör. Lagom till kyrkan 150 årsjubileum gjordes en mindre restaurering av kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Utöver en allmön uppfräschning av kyrkan återfördes flera av de gamla inventarier och inredningsdetaljer från den medeltida kyrkan. Den gamla 1600-talspredikstolen konserverades av konservator Sven Wahlgren, Kalmar, och monterades på kyrkans norra långhusvägg. De bobergska åtgärderna följdes av en mer genomgripande restaurering under åren 1948-50. Restaureringsprogrammet upprättades av Johannes Dahls Arkitektkontor AB, Tranås, och omfattade både exteriöra och interiöra arbeten. Utvändigt plockades kyrkans tegeltak ned och en ny spåntäckning gjordes, lanterninen kläddes med kopparplåt och dess träräcke byttes mot ett dito av järn. Fasaderna putslagades och avfärgades. Inne i kyrkan skedde en modernisering av kyrkan genom dess elektrifiering. Ett elektriskt värmesystem installerades och de gamla kaminerna plockades bort. I samband med ledningsdragningarna för värmesystemet plockades delar av golvet upp och ett en gravsten från 1678 över en medlem av släkten Duker hittades då. Stenen plockades upp och ställdes upp ute på kyrkogården. En invändig ommålning av kyrkorummet gjordes. Under de följande 20 åren skedde mindre arbeten av underhållskaraktär, bland annat avfärgades fasaderna i slutet av 1960-talet och fick då den gula kulör som kyrkan har idag. 1971 skedde ännu en större restaurering, även denna gång var det Johannes Dahls Arkitektkontor som stod för programhandlingarna. Restaureringen omfattade kyrkan invändigt och var tämligen omfattande. Golvet plockades upp och en arkeologisk undersökning genomfördes. Undersökningen visade att den medeltida s

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549698
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

NÄSSJÖ STADSHUS

Historik

HistorikNässjö stadshus uppfördes 1913-15 efter ritningar av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö, ett av periodens mest produktiva arkitektkontor med inriktning på offentliga byggnader och bankpalats. Det är en representativ och påkostad monumentalbyggnad som vittnar om den nyblivna stadens självmedvetande. Stadshuset är uppfört i dåtidens nationalromantiska anda med tre våningar och mansardvåning samt ett markant hörntorn i fasadens södra sida. Sockeln är av huggen granit och fasaderna utförda i rött, handslaget tegel. Fönstren är i de två nedre våningarna rundbågiga. Tak och tornhuv är klädda med koppar. Bland detaljerna märks Nässjö stadsvapen över huvudentrén samt dekorativt utformade ankarslut över andra våningens fönsterrad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580739
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

SANKTA VALBORGS KAPELL

Takform

TakformHuv, Sadeltak, Huv, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442961
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 118, Barkeryds kyrkogård

Översättning P

FöremålsbeskrivningGravhäll

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/f094445e-31e9-4d16-a70a-9c5d28bd0fb5
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 131, Hjortholmen

Material

MaterialbeskrivningRöd medelkornig granit

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/90ac55df-4a4a-414a-9bbd-ac9963c3c1a3
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 132, Rickelstorp

Signum1

Ursprunglig platsJa

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/6b22469a-4a2b-4fc9-84f1-0d8bc245abe2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 133, Sunneränga

Translitterering P

MaterialbeskrivningRöd granit

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/81ec4b9e-69da-4a68-9f2d-1acca0b104b5
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 66, Almesåkra kyrka

Normalisering P

HäradVästra härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/3628197c-29fe-4394-a3b9-333c127c186b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 67, Bringetofta kyrka

Översättning P

FöremålsbeskrivningPutsinskrift

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/321d163e-c12e-47ee-8576-ac773761cec2
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 68, Bringetofta kyrka

Material

MaterialbeskrivningKalkputs

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/170912b7-e8a9-4ff5-928e-81ff71c72b25
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

Sm 71, Norra Sandsjö prästgård

Översättning P

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/bb37790e-43c4-46e4-a36a-cf895aaf6e71
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länNässjö

STJÄRNA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikVedboden, Stjärna, uppfördes i slutet av 1800-talet i en våning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel. Dörrarna är svarta enkla bräddörrar. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tvåkupiga röda tegelpannor, och vilar på en sockel av fältsten. På södra fasaden finns ett vitmålat enluftsfönster med korsspröjs. Förutom vedbod inrymde byggnaden sommarbostad för tjänstefolket. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-02-02, Dnr 221-8282-95

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049209
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

ALMESÅKRA KYRKA

ANNEFORS GRAVKAPELL

BARKERYDS KYRKA

Begravningsplats

berggrenska gravkoret

BODAFORS KYRKA

Bringetofta kyrka

BRINGETOFTA KYRKA

Bringetofta kyrkas klockstapel

BRÖDERNA KARLSSONS KÖPMANSGÅRD

Ekonomibyggnad

FLISBY KYRKA

FORSERUMS KYRKA

FREDRIKSDALS KYRKA

gravkapell

Klockaregården

Klockstapel

Klockstapeln

KNUTSTORPS HERRGÅRD

LEKSTUGA

LOKSTALL

MAGASIN

MAGASIN

MAGASIN

Malmbäcks kyrka

NORRA SANDSJÖ KYRKA

NORRA SOLBERGA GAMLA KYRKA

NORRA SOLBERGA KYRKA

NÄSSJÖ GAMLA KYRKA

NÄSSJÖ STADSHUS

SANKTA VALBORGS KAPELL

Sm 118, Barkeryds kyrkogård

Sm 131, Hjortholmen

Sm 132, Rickelstorp

Sm 133, Sunneränga

Sm 66, Almesåkra kyrka

Sm 67, Bringetofta kyrka

Sm 68, Bringetofta kyrka

Sm 71, Norra Sandsjö prästgård

STJÄRNA

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.