Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ANEBY KYRKA

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045096

Objekttyp

BUILDING

Aneby kyrka

HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran. År 1933 tillsattes en kommitté för att lösa platsfrågan och val av arkitekt. Det utlystes en tävling och arkitekt Erik Selander från Stockholm tilldelades första pris. Samma år inköptes fyra tomter direkt väster om den 1925 anlagda griftegården. Selanders förslag kom dock aldrig till utförande. År 1947 stod man i begrepp att ansöka om arbetstillstånd för att påbörja bygget. I ett yttrande från Kungliga byggnadsstyrelsen 1951 avstyrktes den ansökan om byggnadstillstånd som lämnats in till Kungliga arbetsmarknadsstyrelsen. Man hänvisade till flera brister i förslag och underlag. Det dröjde därefter till 1957 innan ett nytt förslag lämnades in och efter vissa justeringar godkändes. Arkitekt bakom detta förslag var ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. I september samma år togs första spadtaget av överlärare Granström. I november 1958 kunde invigningen gå av stapeln. En artikel i Jönköpingsposten från denna tid beskriver kyrka och församlingshem sålunda: Kyrkans yttre har en vacker mörkgrå puts, medan församlingshemmet går i gulbrunt. Kyrkans västgavel prydes på taket av ett stort kors. Kyrkans inre gör ett tilltalande intryck. Rymd, ljus och en lycklig förening av gammal traditionell kyrkstil med modernt kyrkbyggeri är väl de intryck, man närmast får. // Orgelläktaren är stor och rymlig i tre avsatser, och man lägger märke till akustikplattorna i bakgrunden. Apropå akustik, så tycks hela kyrkorummet få mycket goda akustiska förhållanden. Orgeln är ett större harmonium, som t v får tjänstgöra i väntan på [kyrkorgeln] Året därpå skänktes kyrka och församlingshem till Bredestads församling och kom att förklaras som församlingskyrka vid sidan av Bredestads gamla medeltidskyrka utanför samhället. Man kan konstatera att bygget av ett stort församlingshem kopplat till kyrkan var en nymodighet som under de närmsta åren kom att få stort genomslag i bygget av kyrkor i de svenska städernas nya stadsdelar och förorter. Ett karaktäristiskt inslag var vikväggen mellan kyrka och församlingssal. Svenska kyrkans verksamhet hade under mellan- och efterkrigstiden kraftigt expanderat, särskilt med hänseende till lekmannaengagemang och diakoni. Källarplanet kom att härbärgera flera verksamheter, bland annat slöjdskola. Aneby kyrka och församlingshem kom därmed att ligga helt rätt i tiden. En tolvstämmig orgel levererades 1963 från A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. En mindre renovering genomfördes 1982 efter ett förslag från Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. Det byggdes då till utrymme för ny sakristia öster om koret och kök och samlingssal som envånings tillbyggnad längs församlingshemmets östra sida.Troligen vid detta tillfälle avlägsnades den främre hälften av kyrkorummets bänkrader till förmån för lösa stolar. Nytt fristående altare införskaffades liksom dopfunt och ambo. Sannolikt är takens betongpannor från detta tillfälle. Men ganska snart började församlingen uppleva behovet av en bättre verksamhetsanpassning av lokalerna. Bland annat var entréutrymmena för trånga och lokalerna för den livaktiga barn- och ungdomsverksamheten inte längre ändamålsenliga. År 1993 började planer ta form på en om- och tillbyggnad. En byggnadskommitté tillsattes och arkitekt Lennart Arfwidsson vid ATRIO i Västervik anlitades. Man tänkte sig först en anpassning av befintligt kyrkorum och tillbyggnad med ett kyrktorg i söder, förbundna med varandra genom en vikvägg. År 1995 hade man kommit fram till att ett nytt kyrkorum skulle skapas i form av en tillbyggnad och att gamla kyrkorummet skulle omvandlas till församlingssal varigenom plats skulle frigöras i församlingshemmet för nya kontorslokaler med mera. Kyrkoherde Sven Hagberg förordade skapandet av ett annorlunda och inspirerande gudstjänstrum som kunde vara en kontrast mot pastoratets övriga kyrkor. Ett annat önskemål var inrättandet av en dopgrav. Den närmaste förebilden för det nya kyrkorummet var Sankt Johannes kyrka i Habo (1993), ritad av Arfwidsson. Planform, fönsterplacering, takuppbyggnad, bågformiga limträbjälkar, altare versus populum, markant ringkrona och vinklade bänkar känns igen. Flera av dragen förekommer redan i den av Arfwidsson ritade Sankt Johannes kyrka i Värnamo från 1984. Om- och tillbyggnaden ägde rum 1997. Entreprenör var NCC, målarmästare var Thage Blom. Den 11 oktober samma år förrättades invigni

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045095

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ASKERYDS KYRKA

InteriörbeskrivningInteriören präglas främst av de framtagna kalkmålningarna på väggar och i valven. Den medeltida kyrkan valvslogs i början av 1500-talet och från samma tid eller något senare härrör kalkmålningarna. Dessa har tillskrivits Sven målare ifrån Jönköping som verkade i Mäster Amunds skola, generationen efter denne. Målningarna är välbevarade - i korets återges olika figurframställningar av bland annat olika helgon och evangelister. Långhusets målningar berättar längst i väster historien om jungfru Marias föräldrar och i öster återges olika scener ur skapelseberättelsen. Även på väggarna finns måleri men dessa har till största delen låtits vara övertäckta med befintligt kalklager. Kyrkans golv är ett lackat brädgolv av äldre ursprung, det lades om och trossbotten byttes ut 1933 men man bevarade brädor och smidda spik. I norra korsarmen står Wisteniusorgeln från 1760 på ett nytt golv från 1962. Bänkinredningen ändrades 1933 genom att förses med bekvämare sitt- och ryggbrädor samt raka gavelslut. Bänkskärmarna längst fram är dock från 1700-talet och deras ursprungliga marmorering togs fram 1977. De nya bänkgavlarna målades därefter enligt samma färgschema. Pärlspontspanelen i korsarmarnas tak är från 1879 och spikades på det befintliga brädtaket från 1669. Fönsteröppningarna är troligen från 1660-talet då korsarmarna uppfördes, spröjsverken av gjutjärn är från 1879. Kyrkan har flera påkostade inventarier, bland annat en altaruppsats i form av ett altarskåp från slutet av 1400-talet. Altarskåpet har placerats mitt i koret med ett modernt altarbord och altarring framför. På västra väggen i norra korsarmen sitter numera altaruppsatsen från 1600-talet. Predikstolen från 1642 är ett verk av mästare Hans Behn från Västervik och har en separat uppgång från sakristian. I tribunbågen till koret sitter på en trabes triumfkrucifixet från 1400-talet. Detta sattes åter upp vid restaureringen 1933 efter att tidigare ha hängt på norra korväggen. Kyrkan har två orglar - dels Wisteniusorgeln från 1760 som nu står uppställd i norra korsarmen och dels orgeln från 1906, utförd av Zetterquist & Son på uppe orgelläktaren. Ursprungligen stod de tvärtom, beroende på att Wisteniusorgeln togs ur bruk 1906 men läts stå kvar på sin ursprungliga plats på läktaren. Först 1933 monterades den ner och då flyttades Zetterquistorgeln upp till läktaren. Det dröjde till 1962 innan man restaurerade Wisteniusorgelns orgelverk och då sattes den upp i norra korsarmen.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442923

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BREDESTADS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan förmodas ha uppförts under tidig medeltid, med långhus, ett grunt kor och halvrund absid i öster. Långhuset byggdes till mot öster under 1690-talet, möjligen som ett resultat av alla offerpengar som skänktes till kyrkan. Den västra delen försågs då också med torn med en klockformad huv och spetsig spira. Kyrkan är uppförd av gråsten med spritputsade fasader, den senare uppförda sakristian på norra sidan och vapenhuset är uppförda av tegel och spritputsade. Hörnor, fönster- och dörröppningar och kanten mot taklisten artikuleras genom slätputsades partier. Huvudingång finns i vapenhuset mot väster samt en ingång i mitten på södra långhusväggen. Taket är ett brant sadeltak täckt med svartmålad plåt, tornhuven och spiran är dock såsom ursprungligen klädda med tjärad spån. Fram till 1890-talet var även resten av kyrkans tak klädda med spån vilket syns av spikmärken på underlagsbrädorna på vinden. Varje byggnadsdel avtecknar sig tydligt i exteriören genom olika storlek och takhöjd.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442924

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

bårhus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001636400

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

bårhus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028821

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

bårhus

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028819

Objekttyp

BUILDING

BÄLARYDS KYRKA

Kring Bälaryds kyrkas äldsta historia är mycket fortfarande höljt i dunkel. Kyrkan uppfördes efter en tidigmedeltida grundplan i form av långhus och kor, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talet. Kyrkan har en dopfunt från 1200-talets första hälft, vilket också skulle kunna var en trolig tid för bygget. Några daterbara händelser som gäller ändringar i kyrkobyggnaden före 1600-talets finns ej men före denna tid har kyrkan i alla fall genomgått en tillbyggnad mot väster då den även försetts med ett smalare torn, samt att kyrkan valvslagits. Att kyrkan från början har haft en öppen takstol kan ses genom spår av dekor på den medeltida takstolen. 1729 byggs sakristian i öster och 1739-40 byggs den norra korsarmen, ”nykyrkan”. Taket i nykyrkan dekorerades av målare Olof Rosenblad 1755. På 1790-talet bygger man på tornet med en våning och ersätter därmed den fristående klockstapeln som stod sydväst om kyrkan. 1807 river man på grund av rasrisk kyrkans valv samt tillhörande pelare och lägger in det nuvarande taket. Därmed framstår kyrkan i stort så som den ser ut än idag. Sedan dess har kyrkan ungefär vart fyrtionde år genomgått större renoveringar. 1874 genomgår kyrkan en omfattande renovering då bland annat en ny predikstol tillkom som placerades i anslutning till sakristian med uppgång från denna via en trappa. 1909 gjöts betonggolv, nya fönsteröppningar togs upp och kyrkans inre målas om. 1953 utökas koret, bänkar byggs om och predikstolen flyttas. 1984 genomfördes senaste större renoveringen vilken syftade till att förstärka intrycket av det ursprungliga medeltida långhuset. Furugolv lades in, triumfkrucifixet återfick sin ursprungliga placering i koret och bänkarna försågs med elvärme. 2009-10 restaurerades Nordströmorgeln.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442925

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

carlströmska gravkoret

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001636320

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DEGLA HERRGÅRD

HistorikNuvarande huvudbyggnaden av reveterat timmer i två våningar med brutet tak uppfördes 1804 för Martin L Munthe. Byggnaden har en klassicistisk prägel med rusticerade hörnkedjor och en bred mittrisalit med fyra kolossalpilastrar, som bär en fronton med ett klocktorn. Karaktäristiskt för planlösningen är de runda förstugorna i bottenvåningen och andra våningen. Av de bevarade interiörerna är kabinettet med sin väggdekor i pompejiansk stil av särskilt intresse. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580705

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FRINNARYDS KYRKA

ExteriörbeskrivningFrinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan. Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de utsparade slätputsade partierna och till rundbågsfriser på tornet och under vindskivor. Den spetsiga tornspiran alluderar tidstypiskt på ett gotiskt torn och i bottenvåningen omfattas ingången av en portal med stiliserat romanskt rundbågemotiv. De historiserande dragen från 1880-talets slut är tydliga men ändå återhållsamt underordnade och främst tillämpade på tornet, varför resten av kyrkan ännu vittnar om andra betydelsefulla perioder från kyrkans historia.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442926

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

gravkor

HistorikGravkoret öster om kyrkan uppförs 1924, till kontraktsprosten Johanssons hustru Anna Sofia. Kontraktsprosten gjorde själv ritningar till koret.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028818

Objekttyp

BUILDING

HAURIDA KYRKA

Haurida kyrka har en lång och spännande historia som blev klarlagd först för några decennier sedan. Kyrkan är uppförd i trä under medeltid, troligen 1200-talets slut eller 1300-talets början. Långhuset och koret av liggtimmer byggdes till med en sakristia med gråstensmurar någon gång under medeltid, och troligen kort därefter revs koret och ersattes av ett i sten, liknande sakristian. Länge tolkades istället koret och sakristian som de äldsta delarna av en stenkyrka som i senare tid blivit tillbyggd med större långhus i trä. Det omvända förhållandet upptäcktes istället efter en omfattande restaurering på 1960-talet. Omkring sekelskiftet 15-1600 rivs valvet i koret och väggarna där höjs med några timmervarv. Samtidigt förlängs kyrkan åt väster. 1664 byggs tornet i väster som då byggs ihop med kyrkan. Hundra år senare – 1760 – förhöjs väggarna genom att byggas på med stående plank som kläs in med väggpanel. Kyrkan befinner sig i stort sett i detta skick fram till renoveringen 1961-66. Genom sågspånisoleringen mellan timmervägg och väggpanel hade stora delar av konstruktionen fått rötskador och blivit maskangripen. Detta gällde både syllarna och takstolen som delvis fick bytas ut. Arbetet blev så omfattande att kyrkan monterades ner, grunden lades om, kyrkan återuppfördes och i samband med det tog man bort 1760 års väggförhöjning. Takstolen var teoretiskt sätt underdimensionerad för det tunga tegeltaket, och gjordes således om helt när väggarna sänktes. Bänkindelningen ändrades och orgelläktaren sänktes i väster varvid den västra ingången i kyrkorummet från tornet försvann. Senare tids insatser har främst gällt underhållsåtgärder.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442927

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HULLARYD TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På en liten höjd i byn Hullaryd ligger Norra Vedbo härads forna tinghus. Det är en faluröd envåningsbyggnad klädd med locklistpanel. Huset är byggt i suterräng och mot trädgården vilar det på en hög stensockel. Huvudentrén, som utgörs av dubbla spegeldörrar med överljus, är förlagd till frontfasadens mitt och nås via en fyrkantig stentrappa. Utmed takfoten löper en bred vitmålad gesims och det höga valmade sadeltaket är täckt med tegel. Huset är sju fönsteraxlar brett och tre djupt. Mot ena gaveln finns dels en liten putsad tillbyggnad som kan ha utgjort arkiv, dels en tillbyggd förstuga som viker runt hörnet mot baksidan. Mot den andra gaveln är det mittersta av de tre fönstren bredare än de andra. En veranda med ymnig snickargjädje öppnar sig mot trädgården. Tingshuset är helt omgjort till bostad, men har kvar den ursprungliga salsplanlösningen. Vid trädgårdens ena sida ligger ett timrat uthus som delvis ser ut att ha fungerat som bostad. Uthuset är troligen det häkte som byggdes 1839. Själva "fångakistan" hade gallerförsedda fönster mot väster och en bastant ytterdörr på samma sida. Den ursprungliga inredningen och möbleringen i tingshuset var enkel. Podiet avskiljdes av ett skrank med spjälor, ordförandestolen var vackert utskuren, svartmålad med guldslingor och försedd med skinnklädd sits och rygg. Den var placerad mitt för det mellersta av salens tre fönster. Längs ytterväggen löpte smala bänkar för nämndemännen och på västra väggen mellan ytterväggen och skranket hade åklagarna sina platser. Domarbordet var ett större bord med svartmålad skiva. För tingsmenigheten fanns väggfasta bänkar längs väggen mot förstugan (Sigurd Pira 1948). Tidigare hade tingshuset på ena gaveln en ställning för tingsklockan som hängde under en mindre huv. Enligt obekräftad uppgift finns klockan idag på Stjernebergs slott. Tingshuset hade två ingångar, den ena från fasaden mot "gatan", det vill säga vägen mot Lommaryds kyrka, och den andra på gaveln till tingshusvaktmästarens bostad (Sigurd Pira 1948). Byggnaden hade följande planläggning: en förstuga, från vilken ledde dörrar dels mitt fram till tingssalen, dels till höger och därvarande kammare och dels till vänster eller åklagarens rum. På östra gaveln fanns tre rum, som stod i förbindelse med salen. Rummet mot norr var nämndemännens med fem sovplatser, mellersta rummet disponerades av domhavanden och det mot söder av tingsnotarien och skrivaren. Vaktmästarens bostad bestod av kök och ett rum med ingång från köket. I Nya Lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades att tingshuset var i "mindre godt skick" och i behov av ombyggnad. Det är indelat i förstuga, tambur, sal och fem rum med kök. Tingssalen är för låg och i avsaknad av erforderlig ventilation. Tjänligt förvaringsrum för arkivhandlingar saknas. Ett av rummen i tingshuset användes en dag varje månad av sparbanken. Slutligen bör också noteras att en plats kallad Galgabacken är belägen cirka en halv kilmeter sydost om tingshuset, mot Norrby. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27, Sigurd Pira (1948) Tingsställena i Norra Vedbo härad

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696620

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÄKTET

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På tingshustomtens baksida ligger ett timrat uthus som delvis ser ut att ha fungerat som bostad. Uthuset är troligen det häkte som byggdes 1839. Själva "fångakistan" hade gallerförsedda fönster mot väster och en bastant ytterdörr på samma sida. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040453

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

IDELUNDS MÖBELFABRIK

HistorikVerkstadsbyggnaden i två våningar har fasader av liggande fasspontpanel, avfärgade i ljus ockra och engelskt rött, samt plåttak. På baksidan finns en mindre tegelbyggnad för en ångpanna. I bottenvåningen inryms kontor och en maskinverkstad, som har sin remdrivna utrustning i behåll. Fram till 1985 fanns här också en måleriverkstad, som tillsammans med ett lagerutrymme i övervåningen nu inretts till bostad. I övervåningen är också en hopsättningsverkstad belägen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579770

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

klockstapel

ExteriörbeskrivningKlockstapeln är av bocktyp med kraftiga syllar som vilar på en stensatt grund. Den har ett klockhus med ljudluckor, ett kupolformat tak med lanternin och är drygt 20 m hög. Taken och klockhusets väggar är täckta med spjälkad furuspån som är tjärstrukna. Klockhuset nås genom en inklädd trappa. Trapptrumman och några av pelarna är klädda med spån medan bockens master och stöttor har vattbrädor och panel, allt rödfärgat. Spån, vattbrädor och delar av panelen härstammar från stapelns renovering på 1990-talet.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028643

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LIKBOD

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028820

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LOMMARYDS KYRKA

TakformSadeltak, Spira, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442928

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MARBÄCKS KYRKA

TakformLanternin, Spira, Sadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442930

Objekttyp

BUILDING

schmiterlövska gravkoret

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028642

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sm 127, Bona gästgivaregård

MaterialbeskrivningRöd granit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/3b553ce4-1865-493d-b12f-0978dc21daa3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VIREDA KYRKA

ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Rundat, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Korsarm, Torn - Väster, Korsarm

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442933

Objekttyp

BUILDING

Amundstorp

VegetationTorplämningen beväxt med en stor gran i S samt ormbunke, hallon. I dess närhet växer körsbär och vinbär. En nedfallen lönn ligger över trappstenen.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2b804659-2308-4322-aa9a-a12f507b6394

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersberg

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3453b781-7de1-4899-903c-a247320237f2

Objekttyp

PLACE

Anderstorp

BeskrivningTorplämning, sentida torp, bestående av en husgrund med spismursrest samt en kvarstående lada. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/713a2477-d518-4f45-b13e-f2dbfb9d2102

Objekttyp

PLACE

Assjön

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0910604000000972

Objekttyp

Officiell badplats

Avrättningsplats

Orientering11 m NV om väg (NNÖ-SSV).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ee001b6f-a137-4aaf-9dcd-a201f11ca5ef

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Axelsberg

Referens: skriftlig källaKyrkobok 1900-1904.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a71951ed-52d3-4bf3-a051-0546f237a729

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Backen

Referens: skriftlig källa1954 års fornminnesinventering (namn).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bacec16a-396b-415b-8c87-4a5ed0089c6f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/205d17a2-af2f-4990-86a8-bc080646ed4f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats enstaka

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/43b6d496-aabd-40e0-acc8-e1c5125f62fc

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergen

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/be7e1212-af21-496e-aea6-389385c0a1f5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berget

BeskrivningTorplämning, bestående av husgrund med spiselstockröse. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/175884f6-804b-4efa-b0bf-c828742315cb

Objekttyp

PLACE

Berget

BeskrivningTorplämning, bestående av en husgrund 6x6 m (NNÖ- SSV), med spisröse av sten och tegelrester, 2x2 m i sida, 1,2 m h. Lämningen skyltad med följande text: Frinnaryds Hembygdsförening. 23. Berget. Bebott till 1898.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/36a9236d-db6c-4249-83d0-34b8f874193d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berghem

TerrängSvagt S-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d51adccd-b2b8-45c2-b34c-73d0cd9829a2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berghemmet

Referens: skriftlig källaTorpinventering av Lommaryds sn i bokform av G.A Engström: Grunder att minnas, Eksjö 1966.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/18a77702-1694-45ac-b367-126be5cecb91

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björkenäs

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2001380

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Blomkvistatorpet

TerrängMindre krön vid udde intill sjö. Hagmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ce1e2d6a-c740-4e87-a4b6-665d99332d27

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/eceab0cc-27c9-477f-bc24-df408150d62d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT