HAURIDA KYRKA

Verifierad identitet

HAURIDA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442927. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1961–1966. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1961–1966.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Aneby · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Haurida kyrka har en lång och spännande historia som blev klarlagd först för några decennier sedan. Kyrkan är uppförd i trä under medeltid, troligen 1200-talets slut eller 1300-talets början. Långhuset och koret av liggtimmer byggdes till med en sakristia med gråstensmurar någon gång under medeltid, och troligen kort därefter revs koret och ersattes av ett i sten, liknande sakristian. Länge tolkades istället koret och sakristian som de äldsta delarna av en stenkyrka som i senare tid blivit tillbyggd med större långhus i trä. Det omvända förhållandet upptäcktes istället efter en omfattande restaurering på 1960-talet. Omkring sekelskiftet 15-1600 rivs valvet i koret och väggarna där höjs med några timmervarv. Samtidigt förlängs kyrkan åt väster. 1664 byggs tornet i väster som då byggs ihop med kyrkan. Hundra år senare – 1760 – förhöjs väggarna genom att byggas på med stående plank som kläs in med väggpanel. Kyrkan befinner sig i stort sett i detta skick fram till renoveringen 1961-66. Genom sågspånisoleringen mellan timmervägg och väggpanel hade stora delar av konstruktionen fått rötskador och blivit maskangripen. Detta gällde både syllarna och takstolen som delvis fick bytas ut. Arbetet blev så omfattande att kyrkan monterades ner, grunden lades om, kyrkan återuppfördes och i sam… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442927. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442927. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.