PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

"KLOSTRET"

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTidigare trodde man att denna byggnad var medeltida och liksom uthusbyggnaden vid nuvarande biskopsgården ingått i det på 1280-talet grundade Franciskanerklostret. Senare forskning har emellertid givit vid handen att "Klostret" sannolikt i stället uppförts som prästgård på 1500-talet. Efter restaurering 1737 fungerade byggnaden som spannmålsmagasin m.m. "Klostret" kom 1911 i domkyrkans ägo för att därefter nyttjas som materialbod. Byggnaden restaurerades 1964 och är nu av länsmuseet inrättat som museum över kyrklig stenskulptur. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092103
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ALLHELGONAKYRKAN

Stomme

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000106146
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ANKHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692830
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Annexet

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052070Bebyggelse - byggnadLINKÖPING INNERSTADEN 1:13 - husnr 2AnnexetLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Linköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Linköpings domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1940 - 194515.61617736494751,58.409791135618555http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052070RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052070
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ANSGARSKYRKAN

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014616
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ARBETARBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000105395Bebyggelse - byggnadLINKÖPING LJUNG 1:6 - husnr 5ARBETARBOSTADLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Ljung , Stift: Linköpings stift, Församling: Vreta klosters församlingNybyggnadsår: 1787 - 179515.444439012667159,58.5277213294406http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000105395RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000105395
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ASKEBY GÄSTGIVAREGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikAskeby Gästgivaregård är en parstuga i två våningar, sannolikt uppförd under senare delen av 1700-talet, och nu tjänar byggnaden som flygelbyggnad till Askeby Östergård 1:1. Exteriör Parstugan har ett sadeltak täckt med flackt enkupigt handslaget lertegel. När taket lades om 1988 återanvändes delvis det gamla teglet och komplettering skedde med liknande tegel från Kummelby. Taknock, vattbrädor och hängrännor är i trä. Västra gavelns vindskivor i nockpartiet har järnbeslag. Skorstenen är murad i rött tegel med krön och underbeslag av plåt. Den västra skorstenen plockades ned till vinden 1948. Fasaden är en rödfärgad locklistpanel som troligtvis sattes upp under 1900-talets första hälft och spikades med trådspik. Vattbrädor i trä avslutar fasaden mot grunden som är i murad av obearbetad fältsten och utstrukna fogar. Knutbrädor och foder är vitmålade. Den södra delen har en enkel veranda som sannolikt tillkommit vid 1800-talets mitt. Verandan är försedd med ett pulpettak med enkupigt tegel och hängrännor i urholkat trä lagda i smidda rännkrokar. Dess räcken är i kryssutförande med fasta bänkar på båda sidor. Trappan är i trä och väggen är här i vitmålad lockpanel. Ytterdörren från tidigt 1950-tal är i karrosseripanel och försedd med en mindre fönsterinfattning. Här bör även originaldörren nämnas som finns bevarad i en bod. Den har diagonalställd och profilerad panel, målad med en guldockra oljefärg och dess portklapp är i mycket kvalitativt smidesutförande. Under huset västra del finns en tunnvälvd källare murad i obearbetad fältsten. Källaren är från husets byggnadstid med jordgolv och flera förvaringsnischer. Ingången går via en källarhals med sadeltak täckt med enkupigt tegel och tränock. Den svarta bräddörren har ett smitt handtag av 1700-talstyp. Kraftiga kallmurar omfattar källarhalsen på båda sidor. Den norra långsidan har en kökstillbyggnad med ett pulpettak klätt med enkupigt tegel. Tillbyggnaden kan konstateras tillkommen före 1950 och sannolikt redan under 1800-talet då fönstrens profilering tillhör 1800-talet. Fönstren är i tvåluftsutförande med två rutor i varje båge. Fönsterbeslagen varierar men det finns kvar dem som är från 1700-talet, tidigt och sent 1800-tal samt bågar från 1950-talet i äldre karmar. Övervåningen har minst tre fönster med mycket gammalt munblåst fönsterglas. Interiör Planlösningen är som helhet bevarad. Det är enbart köket som är utbyggt mot norr. Interiörens huvudsakliga karaktär präglas av en renovering vid mitten av 1800-talet då lerkliningen förnyades och bemålades med schablonmålningar i limfärg. Schablonmålningarna återkommer i nästan alla byggnadens rum. Målningarna har dock ett behov av konservering då lerkliningen behöver kompletteras och fästas. En stor del av originaldörrarna från 1700-talet är bibehållna förutom två masonitdörrar i nedre farstun som tillfördes i början av 1950-talet. Flertalet av 1700-talsdörrarna har även ursprungliga gångjärnsbeslag och två dörrar har även kammarlåsen bevarade. Även fönstersnickerier i form av mittposter och foder med profilering från 1700-talet finns bevarade, med originalmålning i tunt målad mörkt grå linoljefärg. Vidare finns två öppna spisar bibehållna, sannolikt från byggnadstiden. Renoveringen som ägde rum under 1950-talet fick till följd att köket fick nya ytskick, ny skåpsinredning, de två nämnda masonitdörrarna samt nya tapeter. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-9903-88

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001507500
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

ASKEBY KYRKA

Nuvarande kategorier

ByggnadsdelGravkapell, Korsarm, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Kor - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092721
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

AVTRÄDE

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692788
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

AVTRÄDE

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692789
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Avträde

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningAvträdet är uppfört på en gjuten grund med regelstomme av trä. Fasaderna är klädda med stående rödfärgade bräder. Taket som är kraftigt utskjutande åt alla håll är belagt med sinuskorrugerad eternit. Dörren av bräder är brunfärgad, ovan denna finns ett mindre vitmålat fönster. Inredningen är intakt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044149
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BADHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050051
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Bankekinds härads tingshus

Historik

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad byggnad i en våning med delvis inredd vind. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel och det brutna valmade sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Stensockeln är putsad. En trätrappa leder upp till den centralt huvudentrén som består av en pardörr med överljus. I takfallet ovanför entrén syns en takkupa med ett runt fönster. Hörnknutarna är klädda och vitmålade. Vid den lilla platsen framför huset ligger också en uthuslänga i en våning med sadeltak. Den har sannolikt använts som häkte och stall. Byggmästare Caspar Seurlin hade uppfört ett flertal byggnader i Linköping, flera kyrkor (bland annat Bjälbo, Hogstad, Nykil, Sund och Västerlösa), prästgårdar och herrgårdar. Byggnadsritningen av Fillinge tingshus är bevarad. (ritning från 1790 finns på riksarkivet.) Den visar en envåningsbyggnad av 26 alnars längd och 20 alnars bredd. I mitten på ritningen finns en förstuga, till höger är tingssalen och innanför denna två mindre rum, domarens rum och skrivarekammaren. På andra sidan finns en större sal för rättssökande och bakom denna kök och rum för kronobetjäningen. Från förstugan leder en trappa till vinden, som inretts med två rum på västra gaveln för nämndemännen, ett rum på östra gaveln för fjärdingsmännen samt ett större rum över förstugan för allmogen. Förutom att allmogens rum aldrig kom till utförande och att det stora rummet för rättsökande på bottenvåningen är delat i två ser huset idag (1998) ut som ritningen anger. Tingssalen belyses med dagsljus från två håll. Två fönster är placerade bakom domhavandes rygg och tre fönster utefter salens ena sida. Podiet har ett gustavianskt spjälskrank och domaren sitter upphöjd på ytterligare ett mindre podium. Fasta bänkar för nämnden finns på var sida om domarbordet. Bakom domhavande hängde tidigare målningen "Salomos dom" av Per Hörberg (Cnattingius, 1968). Väggarna är putsade och målade i marmoreringsteknik. Den ursprungliga inredningen utformades av bildhuggare och sedermera möbelfabrikör Johan Magnus Beurling. Han levererade bänkar, bord, stolar och "domsätet", det vill säga den sengustavianska stol som fortfarande finns på plats. Stolens klädsel i skuren sammet är bevarad men sliten. Det förefaller som om stora delar av möblemanget som idag finns i huset är ursprungliga. I vilken utsträckning ytskikten har förändrats vid restaureringarna är svårt att säga men huset är i sin helhet i mycket gott skick och tingssalen ger ett 1700-talsmässigt intryck. Av länskungörelserna den 8 augusti 1814, den 5 november 1827 och den 11 juli 1838 framgår att Bankekinds häradsbor beslutat att låta under entreprenad verkställa åtskilliga förbättringar å tingshuset. Bankekinds härads sparbank var verksam i huset från 1867 och fortsatte verksamheten även sedan häradsrätten flyttat. År 1891 sålde tingshusbyggnadsskyldige fastigheten jämte inventarier till sparbanken. Banken flyttade från huset 1950. Under den tid banken disponerat tingshuset hade dess inredning knappast förändrats i nämnvärd grad. Den hade fortfarande en välbevarad 1700-tals prägel. Byggnaden stod från 1950 i stort sett övergiven ända tills banken 1961 sålde fastigheten till den nybildade Föreningen Fillinge tingshus. Tingshuset förklarades 1965 för byggnadsminne. 1969 överlät föreningen tingshusfastigheten jämte föreningens övriga tillgångar till Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum, som därefter låtit utföra genomgripande reparationer av byggnaden. I Nya Lagberednings betänkande från 1884 antecknas att tingshuset vid denna tid var i "mycket godt skick" och "tingslokalerna för ändamålet lämpliga." För information om häradets tidigare, nu rivna, byggnader se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-28, se i synnerhet Cnattingius Bengt, "Tingshuset i Fillinge" Särtryck ur Östergötland. Meddelanden 1968. Österlands Linköpings stads museum och Lars Montelius (Linköpings tingsrätt), opublicerat manus 1998, Tingshuset uppfördes i början av 1790-talet för Bankekinds häradsrätt av stiftsmurmästare Casper Seurling i Linköping. Det är en panelad, envånig timmerbyggnad med brutet, valmat tegeltak. Tingssalens inredning är bevarad. Även i övriga rum återstår betydande delar av inredningen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000096036
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BANKEKINDS KYRKA

Bebyggelse - byggnad

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en motsvarande placering på det medeltida långhuset. Även bjälkar i den nuvarande sakristians takkonstruktion har sannolikt ingått i det medeltida långhusets takkonstruktion. Kyrkan har ett s k västverk, vilket är en benämning på speciellt utformade torn, som ofta uppförts på initiativ av en kung eller storman. Tornet är uppfört av gråsten och kalksten med hörnkedjor och muröppningarnas omfattningar av kalksten. Det har även axmurning, s k opus spicatum, som åstadkommits genom att kalkstenskivor murats på snedden. Tornet har varit putsat med en tunn slevdragen puts, vilken försetts med kvaderritsningar på samma sätt som skett invändigt. Tornets bottenvåning används idag som gravkapell. Det består av ett kvadratiskt, tunnvälvt mittrum med en rundbågig öppning mot kyrkorummet samt smala sidorum mot söder och norr. Bottenvåningen har inte haft någon direkt kommunikation med tornets övre våningar. Trappor till andra våningen löper i södra och norra muren och mynnar i långhuset, den norra har dock murats igen. Rummet på andra våningen har en absidformad nisch mot öster flankerad av rundbågiga nischer, som ursprungligen varit öppna mot långhuset. Det finns olika tolkningar på rummets användning, men sannolikt har det använts som ett enskilt kapell. Den södra nischen har varit utgången till en nu försvunnen läktare inne i kyrkan. I den norra nischen löper en trappa i muren upp till nästa våning. Även den närbelägna Askeby kyrka har ett västverk av likartad utformning, som tyder på kungligt inflytande i någon form. Genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering, har man kunnat fastställa att träbjälkarna i klockvåningen i tornet i Bankekind har fällts 1194. 1:e antikvarie Jan Eriksson vid länsstyrelsen i Östergötland har tolkat det som att Bankekinds kyrka uppfördes på kungligt initiativ efter att Askeby kyrka överlåtits till cistercienserorden på 1180-talet. Det medeltida långhuset revs i samband med att ett nytt långhus uppfördes 1758 i anslutning till det medeltida tornet. Långhuset uppfördes efter tidens byggnadsideal med rektangulärt långhus med rakslutet kor och sakristia i norr. Fasaderna är putsade under ett brant sadeltak, som är avvalmat mot öster. Taket är nu täckt med kopparplåt, men var ursprungligen spåntäckt. Huvudingången är förlagd till södra långhusmuren, där det även finns en koringång. Byggmästare var den i Östergötland mycket produktive klockaren och byggmästaren Anders Hansson i Kärna. Kammarherren Johan Steuch på Grävstens säteri stod för ritningarna och bekostade även nybyggnationen. Tornhuven fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1774-1776, vilken även bekostades av Steuch. Han belönades därefter med jus patronatus, d v s patronatsrätt. Koret präglas fortfarande, trots ett flertal förändringar, av byggnadstidens stilideal. Altaruppsatsen är ursprunglig och tillverkad av Johan Ljung i Stockholm. Altartavlan, som målades av Johan David Schwartz 1723 och övertogs från den gamla kyrkan, fogades in i den nya altaruppsatsen. Även altaret är sannolikt samtida med kyrkorummet. Den ursprungliga orgeln ersattes 1857 av en ny, som är tillverkad av orgelbyggaren Sven Nordström i Flisby. Predikstolen, som är tillverkad av en okänd mästare 1667, överflyttades från det gamla långhuset. Den är placerad på norra sidan och har uppgång från den bakomliggande sakristian. Från den gamla kyrkan kommer också den medeltida dopfuntscuppan av gotländsk kalksten och dopfunten av kalksten från 1661, troligen från Michaels Hackes verkstad i Skänninge, samt sakristians medeltida smidesornerade dörr. Mellan åren 1896-1898 genomgick kyrkan en större renovering. Kyrkorummet försågs, enligt de nya idealen, med öppna bänkar i stället för de äldre slutna bänkkvarteren. Altaranordningen försågs med en ny altarring. Sannolikt tillkom läktarunderbyggnaderna vid detta tillfälle. De inrymde på södra sidan ett vapenhus med ovala fönster mot kyrkorummet. Huruvida det tidigare fanns något vindfång eller vapenhus vid södra ingången är oklart. Tornets bottenvåning iordningställdes till gravkapell och en ny portal togs upp i väster. År 1928 lade arkitekten Erik Fant fram ett förslag till renovering av kyrkan. Församlingen accepterade inte allt i Fants förslag, så det dröjde till 1937 innan en renovering kom till stånd. Arbetena utfördes under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås, men i stort se

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000093533
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BEFALLARBOSTADEN

Bebyggelse - byggnad

21400000019710http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000019710Bebyggelse - byggnadLINKÖPING STAVSÄTTER 1:1 - husnr 9BEFALLARBOSTADENLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Vist , Stift: Linköpings stift, Församling: Vists församlingNybyggnadsår: 1700 - 185015.672004315275581,58.29435974625795http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000019710http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000019710http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000019710RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000019710
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BERGA KYRKA

Bebyggelse - byggnad

TakformVälvt tak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000104366
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BISKOPSGÅRDEN

Bebyggelse - byggnad

Antal våningarVind - Inredd, Källare, 02

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092588
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Bod

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044133
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Bod

Taktäckningsmaterial

HistorikHuset uppfördes troligen på 1820-talet med länsbyggmästare Johan Holmberg som ansvarig för arbetet. Bostadshuset innehöll från början drängbostad, visthusbod och mangelbod. Ovanvåningen uppges under en tid ha använts som spannmålsmagasin. Byggnaden har genomgått flera ombyggnader och under en tid använts som kontor för hyrkuskverksamhet. Vindsvåningen inreddes enligt uppgift till bostad på 1990-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2007-10-18, Dnr 432-23223-07

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000393800
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000050623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050623Bebyggelse - byggnadLINKÖPING ANEMONEN 1 - husnr 2BOSTADSHUSLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Linköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Linköpings domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1770 - 179915.61036875636679,58.41318870346596http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050623http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050623RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050623
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000095471
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426776
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692809
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692808
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

21400000092122http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092122Bebyggelse - byggnadLINKÖPING ADAM 16 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Linköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Linköpings domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1797 - 179715.60972069903319,58.412997549781394http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000092122http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000092122http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000092122RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092122
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692807
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BROKINDS HERRGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikSedan ett medeltida stenhus brunnit 1726 lät fältmarskalken Axel Sparre 1727 uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, ett tre våningars stenhus. Det genomgick på 1830-talet en genomgripande renovering, troligen under ledning av byggmästaren Abraham Nyström, varvid exteriören fick sin empirekaraktär. Vid denna tid tillkom stora delar av den nuvarande inredningen samt det brutna taket med valmat övre fall. Taket skadades svårt vid en brand 1949 men har återställts. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000094456
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BRUNNSHOTELLET

Historik

HistorikDet f.d. brunnshotellet - en timrad, delvis panelad samt rödfärgad byggnad i två våningar - är från 1700-talets andra hälft. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000107979
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

BRUNNSÖVERBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692795
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Brygghus

Historik

HistorikUthuset, (betecknat som byggnad 3 i byggnadsminnesbeslutet och med husnr 9001 i Bebyggelseregistret) är troligen samtida med det lilla bostadshuset från 1820-talet, vilket det är sammanbyggt med. Byggnaden innehöll från början vagnbod, bryggstuga och vedbod. Idag inrymmer huset förutom den f.d. bryggstugan flera bodar och ett garage. Garagen och brygghuset har gjutna betonggolv medan några av bodarna har jordgolv. Det finns ett öppet vindsutrymme över hela byggnadens längd. I bryggstugedelen är bl.a. eldstad och bykkar bevarade. På norra gaveln finns två tillbyggnader. Det närmast gaveln är idag garage och utgjorde från början hemlighus medan den andra är en mindre bod. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2007-10-18, Dnr 432-23223-07

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692887
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Dass

Byggnadsbeteckning

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044147
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Dass

Stomme

ExteriörbeskrivningDasset uppfördes 2014 i traditionell stil. Byggt i trä med rödfärgade fasader under ett plåttak. Ovan dörren finns ett överljus med vitmålad omfattning. Även dörrens omfattning och hörnbrädor är vitmålade.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044124
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

DOMKYRKOSYSSLOMANSGÅRDEN

Byggnadsbeteckning

Antal våningar01, Vind - Inredd

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092591
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Ekbacken, Bostadshus

Nuvarande kategorier

Antal våningar01, Halvvåning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044137
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

Ekbacken, Uthus

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningUthuset är om- och tillbyggt vid flera tillfällen, de olika socklarna och fasadmaterialen tyder på det. Den rödfärgade fasaden och de många svartmålade dörrarna ger dock en helhetsverkan. Taket är idag belagt med rödfärgad trapetskorrugerad plåt. Antalet dörrar på byggnaden visar att Ekbacken tidigare har haft flera hyresgäster.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044138
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

EKENÄS SLOTT

Historik

HistorikEkenäs är ett av våra bäst bevarade stormaktsslott, beläget på en brant klippa vid den numera torrlagda sjön Teden och delvis omgärdat av en vallgrav. Det utgörs av ett högt rektangulärt stenhus med två kvadratiska torn flankerande ena långsidan och ett tredje placerat mitt på entrésidan. Riksrådet Peder Banér lät påbörja byggandet av slottet omkring 1619. Ekenäs var därefter i släkten Banérs ägo - med ett kort avbrott - fram till 1880. I slottets källarvåning finns delar bevarade från ett äldre stenhus från 1500-talets mitt. De tre tornhuvarna bevarar en sannolikt ursprunglig mönsterlagd spånklädsel, medan det stora taket vid början av 1900-talet belades med tegel. I övrigt är Ekenäs i huvudsak oförändrat till sitt yttre. En stor renovering omkring 1840 berörde endast interiören. Åtskilligt av 1600-talets fasta inredning finns kvar och i det sydvästra tornet har påträffats en målad takfris och ett målat tak av 1600-talstyp. Den tilltänkta festsalen i slottets övre våning inrymmer idag ett slottsmuseum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000095473
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

EXPEDITIONSBYGGNAD (K0043.011)

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700682
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

EXPEDITIONSBYGGNAD (K0043.017)

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700666
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

EXPEDITIONSBYGGNAD (K0043.066)

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700671
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping

EXPEDITIONSBYGGNAD (K0043.226)

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700668
Objekttyp: BUILDING