PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

ANDERS OLSGÅRDEN

Byggnadsbeteckning

HistorikAnders Olsgårdens mangårdsbyggnad är uppförd av timmer i två våningar och har fem fönsteraxlar samt brutet plåtklätt tak. Huvudfasaden pryds av en mindre frontespis. Huset är opanelat utom på nordfasaden, som är locklistpanelad, och rödfärgat. På södra skorstensstocken finns årtalet 1835. Förstugukvisten är av senare datum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689507
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

ASPNÄS GÅRDSKYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelKor - Fullbrett, Takryttare, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442037
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

Aspnäs gårdskyrka

Historik

HistorikKyrkan antas ha blivit uppförd på 1300-talet och tjänstgjorde från början som kapell till det befästa herresätet Aspenäs. Byggnaden var då oputsad, med fasader bestående av mönsterlagt rött, gult och svartsintrat tegel. Efter en brand någon gång under 1500-talet sänktes väggarnas murkrön och ett nytt yttertak byggdes. 1595 fick kyrkorummet de målningar, som delvis bevarats till våra dagar. Då hade kyrkan genomgående välvda tak. Vid en restaurering 1638 gick de förlorade, frånsett i sakristian, sedan murarna sänkts med en meter. Samtidigt blev de spetsbågiga fönsteröppningarna delvis igenmurade och rektangulära fönsterbågar insattes. Ett tälttak med dagens utformning tillkom, krönt med en lökformig lanternin. Ytterväggarna slammades, troligen en följd av att tegelmurverket vid det laget blivit anfrätt av väder och vind. Kyrkan fortsatte att användas för gudstjänster fram till 1796, omvandlades därefter till ekonomibyggnad och som sådan underhölls den alltmer bristfälligt. I protokoll från besiktning 1864 uppgavs den vara ytterst förfallen och berövad all inredning. Vissa reparationer följde, bl. a. tillkom ny takhuv 1895, men 1921 hade den åter förfallit och beskrevs som ruin. Då hade dock en stark opinion vuxit för att rusta upp och ta tillvara den gamla gårdskyrkan. Ett första restaureringsprogram upprättades 1922 av arkitekt Erik Fant och 1928 inleddes arbetena med konservering av kyrkorummets kalkmålningar. Vid takomläggning 1940 reparerades sakristians bjälklag, kyrkspån lades på sakristia och vapenhusets tak, medan långhuset fick en mer provisorisk spåntäckning. 1946 dränerades byggnaden för att hejda pågående frostsprängning och murverken reparerades med handslaget tegel. En grundförstärkning gjordes 1955 och 1958 kunde den första gudstjänsten sedan 1796 hållas.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041620
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

Enåkers kyrka

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningInteriören fick sin nuvarande karaktär vid restaureringen 1955 som utfördes under ledning av arkitekt Jörgen Fåk efter ett förslag av arkitekt Erik Fant. Kyrkorummet får sin prägel i hög grad av de senmedeltida valven och de medeltida inventarier och målningar som tagits fram och konserverats. I tornets bottenvåning finns en trätrappa upp till läktaren och tornets övre våningar. WC och förråd som, byggdes in i vapenhuset år 2006, smälter väl in i rummet som helhet. Långhuset är välvt med två senmedeltida, putsade ribbvalv av tegel med rikt utformade ribbmönster. Valven är så kallade gubbvalv där en del av ribborna utformats för att efterlikna gubbar. Kyrkan har haft medeltida målningar från två perioder omkring år 1500. Endast mindre delar av dessa målningar har kunnat tas fram och konserveras. I södra muren finns ett medeltida fönster som togs fram 1955 i vars fönstersmyg det senmedeltida måleriet återställdes. Där finns även en återställd nisch med en målning av Veronikas svetteduk. Valvgubbarna är försedda med målad dekor. Målningarna togs fram av konservatorn Torsten Hjelm. Golvet i kyrkan täcks av tegel. Bänkinredningen består av två slutna bänkkvarter från 1955. De främre bänkskärmarna är försedda med två pyramider från 1700-talets början. I långhusets nordöstra hörn, norr om triumfbågen, finns predikstolen i barockstil med tillhörande baldakin som införskaffades 1708. Söder om triumfbågen finns en dopfunt av gotländsk kalksten från 1200-talet. Det är kyrkans äldsta inventarium. Koret är beläget tre trappsteg över långhuset. Altarringen och altaret har en enkel karaktär. De tre stora spetsbågiga korfönstren är prydda med glasmålningar av konstnären Julia Lüning från 1955. I väster finns en orgelläktare med en orgelfasad från 1825. Orgelverket tillkom 1960. Kyrkan har flera medeltida skulpturer. På södra korväggen hänger ett målat och förgyllt altarskåp med snidade skulpturer i trä. Flera figurer saknas i skåpet som är tilverkat av en regional verkstad i Mälardalen på 1400-talet. I triumfbågen hänger ett välbevarat krucifix från omkring år 1300. Vidare finns en medeltida Birgittabild i trä på väggen intill dopfunten samt ett krönt kvinnligt helgon från 1400-talet. Sakristian i norr täcks av ett putsat kryssvalv. Väggar och valv är vitkalkade och golvet tegeltäckt. På 1990-talet togs gjordes en nödutgång i sakristians västra vägg. Den anpassades väl till kyrkans arkitektur och försågs med en trädörr med smidesbeslag. I tornet finns delar av kyrkans äldre inredning magasinerad. Bl.a. finns här den tidigare altaruppsatsen från 1825 som består av ett stort kors med törnekrona och svepduk samt hjärta och ankare.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442039
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

FLYGELBYGGNAD

Historik

HistorikFlygelbyggnaden av rödfärgat timmer i en våning har tegeltak och inrymde ursprungligen kök, bagarstuga och drängkammare. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585581
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

FLYGELBYGGNAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikFlygelbyggnaden av timmer i en våning under tegeltak är uppförd 1835. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586087
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

Harbo kyrka

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKyrkan har rektangulär plan med tresidig avslutning i öster, rymmande sakristian. Ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i gulaktig nyans, samt bruten vit slätputs på takfot, hörnpartier, dörr- och fönsteromfattningar. I de rundbågiga fönsteröppningarna sitter moderna treglasfönster, där de inre rutorna har blyinfattat antikglas. Mest utmärkande för byggnaden är dess omfångsrika brutna valmade tak, med plåtklätt övre och spånklätt nedre fall. Huvudingången är på långhusets södra sida, medan ingången via vapenhuset i väster ej längre används.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041723
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

HARBONÄS SÄTERI

Byggnadsbeteckning

HistorikEn timmerbyggnad, enligt traditionen ritad av Nicodemus Tessin d.ä. på uppdrag av friherrinnan Görild Posse, överhovmästarinna hos Gustav II Adolf. Byggnaden är uppförd i timmer i en våning jämte mezzaninvåning under ett högt valmat tak. Den vita putsfasaden tillkom omkring 1914 och ersatte då den tidigare panelen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583290
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

KÄLLARE

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikStenkällaren är från 1840-talet med timrad överbyggnad. Byggnaden är timrad, rödfärgad med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000688691
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

PORTLIDER

Bebyggelse - byggnad

HistorikPortlidret är timrat från 1840-talet, inrymmande stall, magasin och vagnslider. Byggnaden är timrad, rödfärgad med tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000688692
Objekttyp: BUILDING

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1164, Stora Runhällen

Plats

MaterialbeskrivningGranit med ljusgula inslag

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/fb87a473-db5e-41df-9fb7-f4d90431f5b8
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1170, Vittinge kyrka

Ursprunglig plats

Ursprunglig platsNej

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/cf684ca3-e4db-4185-897d-6843fdd485d8
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1171, Axsjö

Föremålsbeskrivning

FöremålsbeskrivningRistad sten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/c23483c7-718d-4221-b044-e337c374acf0
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1172, Holm, Sveden

Plats

AnteckningarÖverst finns en trikvetra.

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5da499c2-c3fd-49c3-b2cf-1739e8835848
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1173, Lilla Ramsjö

Härad

HäradTorstuna härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/49f38533-e91f-48f5-abf2-4f8e9a836cf0
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1174, Stora Ramsjö

Profilstil

HäradTorstuna härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/55178ad8-a287-4631-8ddc-0e2761ed8951
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1175, Stora Ramsjö

Alternativt signum

MaterialbeskrivningGråröd granit

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/322e84a9-b708-41dd-a2ae-1376435c1069
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1176, Huddunge by

Härad

HäradVåla härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/43248233-bab1-4042-a460-0917790aeff7
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1177, Hässelby

Normalisering P

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9d02999b-add0-4d4b-8777-9497a6d45a57
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1178, Östervåla kyrka

Översättning P

HäradVåla härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/f2375b1a-5ebf-4b52-8264-783ba5dd9431
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1179, Svingbolsta

Översättning P

PlaceringLänsmuseet i Västerås.

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/d6ac9d94-7b5c-4957-b3cd-54f8e236df82
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1180, Åby

Översättning P

HäradVåla härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/979ffebd-9a45-4551-8887-21be4eea554b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U 1181, Lilla Runhällen, Råsbo

Alternativt signum

Ursprunglig platsOsäker

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/eac14cc1-97c5-4eb2-b619-8f62d0756345
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

U Fv1973;199, Heby

Objekt

PlaceringHeby hembygdsgård

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/a6236f5b-4311-4655-9a9e-894f359e6c4d
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

VITTINGE KYRKA

Bebyggelse - byggnad

ByggnadsdelKor - Fullbrett, Gravkor - Söder, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442045
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

Västerlövsta kyrka

Nuvarande kategorier

ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Torn - Väster, Sidokapell - Norr, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Korsarm, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Sidokapell

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028737
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

ÖSTERVÅLA GÄSTGIVARGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDen nuvarande byggnaden uppfördes sannolikt 1795 och togs i bruk som gästgivargård 1805 efter att den äldre gästgivargården i Ginka by lagts ned. Byggnaden om två våningar under valmat tak ligger med södra långsidan utefter Åbyvägen (vägen mellan Uppsala och Östervåla centrum). Det timrade huset är klätt med stående locklistpanel. De nuvarande verandorna tillkom 1923. 1965 inreddes den ursprungliga vinden till festlokal. Gästgivargården har under vissa perioder även fungerat som tingshus. Husets ursprungliga rumsindelning och fasta inredning är till huvuddelen bevarad. Östervåla gästgivargård utgör ett av de få bevarade gästgiverierna i länet och är ett representativt exempel på denna typ av byggnader. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1990-12-10, Dnr 221-231-89

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691655
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby

Östervåla kyrka

Fasadmaterial

HistorikAllmänt antas att kyrkan uppfördes någon gång under perioden 1250-1300. Den ursprungliga byggnadskroppen bestod av ett rektangulärt långhus med putsade ytterväggar, högt placerade rundbågiga fönster, brant sadeltak med smäcker takryttare i mitten. Under 1400-talet byggdes sakristia ut på norra sidan och vapenhus på den södra. Kyrkorummets valv och väggar bemålades i början av 1500-talet, ett antagande med härledning av att liknande målningar i Upplandskyrkorna Hökhuvud, Rasbokil och Valö med säkerhet tillkom då. Efter ett blixtnedslag uppsattes en ny, kraftigare takryttare 1690. På 1700-talet förstorades fönsteröppningarna och en klockstapel byggdes. Den senare ersattes 1805 av ett torn, byggt efter ritningar av P W Palmroth. Tornets nederdel kom att ingå i det därmed utökade kyrkorummet. Socknens befolkningsökning framtvingade en ännu större utbyggnad åren 1816-17, då långhusets medeltida valv med bärande pelare revs. Ett högre yttertak med brutna spånklädda fall byggdes och över kyrkorummet tillkom det alltjämt befintliga, putsade trätunnvalvet. Vapenhuset mot söder revs och istället gjordes nuvarande ingång mitt i långhusets södra sida. De medeltida fönsteröppningarna igenmurades för att ersättas av större, symmetriskt placerade i fasaden. Inredningen av det nya kyrkorummet drog ut på tiden, kanske en antydan om att den omvittnat fattiga församlingen förbyggt sig. 1820 tillkom predikstolen av Thoman och 1825 en orgel, tillverkad av den kände Zacharias Strand. Den stora takhöjden medgav orgelläktare i två plan. Kyrkorummet förblev dock länge omålat och man fortsatte att använda den förut befintliga kyrkans altaruppsats liksom bänkkvarteren från 1700-talet. Först i samband med en stor yttre reparation 1873-74 tillkom alltjämt befintlig altarprydnad, altare och altarring. En mer radikal omgestaltning av kyrkorummet dröjde till 1902, då 1700-talets slutna bänkkvarter i tidens anda ersattes med öppna bänkar. Tidigare befintliga trägolv, som vilat direkt på marken, revs ut och ett undergolv av cement blev gjutet. Därpå lades nytt trägolv i koret och cementplattor i gångarna. Valv och väggar fick en fältindelad marmorering. Kyrkorummet krymptes, sedan man på mer traditionellt vis inrättat vapenhus i tornet. Vid samma tid insattes de alltjämt befintliga innerfönstren. Eftersom brandstodsbolaget vägrat försäkra kyrkan med långhustaket spånklätt bestämde församlingen 1910 att istället lägga plattor av asbestcement. 1930-talet var en tid av teknisk förnyelse, då centralvärme ersatte kyrkans vedeldade kaminer och elektrisk belysning installerades. Dessutom genomfördes yttre renovering och kyrkogården utvidgades. Vid nästa stora omgestaltning 1952-53, under ledning av Erik Fant, avlägsnades de mesta inslagen från 1902. Halvslutna bänkkvarter insattes, med förebild hämtad från de 1700-talsbänkar som magasinerats på kyrkvinden. I kor och mittgångar lades tegelgolv. Övre orgelläktaren minskades i omfång. Mest väsentliga förändringen var dock återupptäckten, friläggandet och restaureringen av medeltida väggmålningar. Därmed lät sig den äldre kyrkobyggnaden avläsas i den nyare, något som ytterligare underlättades av att två tidigare fönsteröppningar blev markerade som nischer. På de väggytor som saknade medeltida måleri ersattes 1902 års marmorering med en grå kalkavfärgning för att anknyta till det tidiga 1800-talets empirestil. Den gestaltning kyrkorummet fick 1952-53 äger i allt väsentligt bestånd. Vid senaste yttre renoveringen 1990 blev långhustakets täckning av asbestcement ersatt med falsad, svartmålad plåt och fasaderna kalkavfärgades i en gulaktig nyans, fastställd efter undersökning av äldre färgskikt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442046
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostUppsala länHeby

Nickbo

Fe; Mn;

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED07337
Objekttyp: Gruvfält

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Anders Möllers fäbodar

Terräng

TerrängNÖ sluttning. Skogsmark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0101c7ad-219c-4461-8d10-d285714418d6
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Andersbo

Beskrivning

BeskrivningTorplämning, bestående av husgrund med spismursröse.. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a222afdb-0053-4125-9842-b37e4e1bafb0
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Avrättningsplats

Antikvarisk bedömning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c3fe0ab2-6568-4774-a2a1-a4fa6996d993
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Avrättningsplats

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/da771518-12e5-490b-b379-ebbffe694d39
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Avrättningsplats

Antikvarisk bedömning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/15c8732f-88d8-453c-be79-52764f3a436b
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Avrättningstallen

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/34ef58ea-4924-4be1-96f4-35b5c067e74d
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostUppsala länHeby

Axsjögruvan 1

Fe;

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED18839
Objekttyp: Nedlagd gruva

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostUppsala länHeby

Axsjögruvan 2

Fe;

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED26132
Objekttyp: Nedlagd gruva

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Backa gamla tomt

Terräng

TerrängS delen av moränhöjd samt intill och NV om sidodalgång. Hagmark.Igenväxande.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/23ca3d0e-a9e4-4726-8d43-3eff7bb880cc
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Baddarbo

Placering

PlaceringSynlig ovan mark

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d0b04aeb-31e7-4714-9d5f-8b7f0beac08f
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostUppsala länHeby

Baggbo gamla tomt

Lämningstyp

Referens: skriftlig källaDMS 1:4, s 112.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/30342635-0a99-40e8-adf2-d64149be0aa2
Objekttyp: PLACE

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

ANDERS OLSGÅRDEN

ASPNÄS GÅRDSKYRKA

Aspnäs gårdskyrka

Enåkers kyrka

FLYGELBYGGNAD

FLYGELBYGGNAD

Harbo kyrka

HARBONÄS SÄTERI

KÄLLARE

PORTLIDER

U 1164, Stora Runhällen

U 1170, Vittinge kyrka

U 1171, Axsjö

U 1172, Holm, Sveden

U 1173, Lilla Ramsjö

U 1174, Stora Ramsjö

U 1175, Stora Ramsjö

U 1176, Huddunge by

U 1177, Hässelby

U 1178, Östervåla kyrka

U 1179, Svingbolsta

U 1180, Åby

U 1181, Lilla Runhällen, Råsbo

U Fv1973;199, Heby

VITTINGE KYRKA

Västerlövsta kyrka

ÖSTERVÅLA GÄSTGIVARGÅRD

Östervåla kyrka

*Nickbo*

Anders Möllers fäbodar

Andersbo

Avrättningsplats

Avrättningsplats

Avrättningsplats

Avrättningstallen

Axsjögruvan 1

Axsjögruvan 2

Backa gamla tomt

Baddarbo

Baggbo gamla tomt

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Nickbo