Östervåla kyrka

Verifierad identitet

Östervåla kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442046. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1250–1300. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1250–1300.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Heby · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikAllmänt antas att kyrkan uppfördes någon gång under perioden 1250-1300. Den ursprungliga byggnadskroppen bestod av ett rektangulärt långhus med putsade ytterväggar, högt placerade rundbågiga fönster, brant sadeltak med smäcker takryttare i mitten. Under 1400-talet byggdes sakristia ut på norra sidan och vapenhus på den södra. Kyrkorummets valv och väggar bemålades i början av 1500-talet, ett antagande med härledning av att liknande målningar i Upplandskyrkorna Hökhuvud, Rasbokil och Valö med säkerhet tillkom då. Efter ett blixtnedslag uppsattes en ny, kraftigare takryttare 1690. På 1700-talet förstorades fönsteröppningarna och en klockstapel byggdes. Den senare ersattes 1805 av ett torn, byggt efter ritningar av P W Palmroth. Tornets nederdel kom att ingå i det därmed utökade kyrkorummet. Socknens befolkningsökning framtvingade en ännu större utbyggnad åren 1816-17, då långhusets medeltida valv med bärande pelare revs. Ett högre yttertak med brutna spånklädda fall byggdes och över kyrkorummet tillkom det alltjämt befintliga, putsade trätunnvalvet. Vapenhuset mot söder revs och istället gjordes nuvarande ingång mitt i långhusets södra sida. De medeltida fönsteröppningarna igenmurades för att ersättas av större, symmetriskt placerade i fasaden. Inredningen av det nya kyrko… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442046. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442046. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.