PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

1:ANS KALKUGN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikSedan patenträtten inköpts av Karta & Oaxens kalkbruk uppfördes i tät följd flera pelarugnar på ön. Den första, 1:ans ugn uppmurades 1880-1881 vid öns östra strand. På ugnsschaktets botten murades en sockertoppsliknande pelare som sträckte sig upp i centrum av den koniska ugnen. Pelaren gav ugnens inre formen av en ring och då kalkstenen fylldes på ovanifrån fördelades den tämligen jämnt runt pelaren. Konstruktionen medförde många fördelar. Stenlagret blev inte så kompakt som tidigare och eldstrålarna från generatorn fick lättare att genombränna stenen i ugnens eldzon. Utvändigt består en pelarugn av en konisk tegelpipa, vars nederdel är kringbyggd av en träbyggnad, piphuset, vilket består av två våningar. I bottenvåningen skedde uttagen av kalk, vanligtvis genom fem öppningar i ugnsmuren. Våningen ovanför utgjorde eldplanet, där eldstäderna, generatorerna, låg infällda i golvet i en krans runt ugnspipan. Påfyllningen, "bestickningen" av ugnen skedde genom en öppning i sidan av pipan. Ugnsmuren hölls utvändigt ihop av breda järnband, som förenades såsom i ett låsa av en järnring. Då ugnspipan utvidgades genom uppvärmning och pressade på järnbanden brast ej dessa, utan deformerade endast ringen som fick formen av en oval, vilken gjorde banden rymligare. En mycket enkel men praktisk lösning på ett svårt hållfasthetsproblem. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003-01-09, Dnr 2031-02-15623

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586088
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

ALLA HELGONS KYRKA

Fasadmaterial

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445254
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

ARRENDATORSBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356296
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

BELLEVUE

Historik

HistorikBellevue, en liten gulmålad träbyggnad med tegeltak. Hertig Fredrik Adolf lät omkring 1778 uppföra gården för skådespelerskan Sophie Hagman. Byggnaden har en väl bevarad 1700-tals karaktär. Den användes senare som sommarnöje av prinsessan Sofia Albertina och var under konung Gustav V:s tid bostad för tjänstgörande hovmarskalken. KÄLLA: von Malmborg, Boo. Slott och Herresäten i Sverige- de kungliga slotten. Allhems förlag, Malmö 1971.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356311
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

BRUNNSÄNGS KYRKA

Byggnadsbeteckning

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445256
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

GRINDSTUGA

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356308
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

HÖLÖ BÅRHUS

Fasadmaterial

TakformTälttak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000018020
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

HÖLÖ KYRKA

Bebyggelse - byggnad

ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Smalare, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Absid, Torn - Västtorn, Kor - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445253
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

KAVALJERSFLYGELN

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356292
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

LINA KYRKA

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616815
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

Löftets och ljusets kapell

Lagskydd

ExteriörbeskrivningTidstypiskt och välbevarat, stramt och omsorgsfullt utformat kapellkrematorium. Två kapell med konstnärlig utsmyckning bl. a. av Olle Nyman och Alf Munthe.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050564
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

MÖRKÖ KLOCKSTAPEL

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027641
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

MÖRKÖ KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikByggnadens äldsta delar härrör från medeltiden, dock är det okänt exakt när kyrkan tillkom. Troligen uppfördes, mot 1100-talets slut eller början av 1200-talet, en liten romansk kyrka med rektangulärt långhus samt ett lägre och smalare kor. Under 1300-talet revs koret och långhuset förlängdes åt öster med drygt 25 meter; byggnaden förvandlades till en rektangulär salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Troligen slogs även ett tegelvalv över långhuset under perioden. Kyrkan tillbyggdes och ombyggdes sedan i flera etapper; den förlängdes mot öster på 1300-talet. Större delen av den medeltida byggnaden utgör numera kyrkans västra del. Av stor betydelse för kyrkans vidare utveckling och historia blev innehavarna av godset Hörningsholm, som har anor från 1300-talet. År 1660 lät Ebba Grip uppföra den södra korsarmen, samtidigt reparerades korväggen i öster, vilken också fick nya fönster samt strävpelare på utsidan. Samtidigt förnyades bänkinredningen och kyrkans dörrar, troligen tillkom även en takryttare på långhuset. På 1780-talet genomfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan: Då tillfördes norra korsarmen genom att den befintliga sakristian utvidgades. En ny sakristia byggdes öster om korsarmen, i hörnet med långhuset. I samband med dessa åtgärder revs det gamla tegelvalvet över långhuset; det ersattes med ett tunnvalv av bräder som putsades med stuck. Även vapenhuset i söder revs, portalen igenmurades och en ny huvudingång förlades till kyrkans västgavel. Koret i öster byggdes till med korabsid. Byggherren var kyrkans patronus, Nils Bonde som samtidigt lätt anlägga en gravkammare för ättens medlemmar under koret. Slutligen år 1841 uppfördes det monumentala runda gravkoret mot södra korsarmens gavel, det s.k. Bondeska gravkoret som täcks av en kupol. Det är troligt att kyrkan i övrigt fram till 1847 var täckt med spån, som därefter ersattes med plåt, i enlighet med utförandet på det nya gravkoret. Efter detta hade byggnaden i stort fått sin nuvarande utformning. Efterföljande yttre åtgärder hör huvudsakligen samman med underhåll, reparationer och restaureringar. Den första större upprustningen slutfördes 1923 och berörde exteriörerna endast i mindre omfattning; putsskador lagades och väggarna avfärgades medan taket målades om. Nästa större restaurering genomfördes 1933 och berörde till största delen interiörerna. Utvändigt utfördes grundförstärkningar under Bondeska gravkoret medan murverket lagades. Gravkorets port fick en ny cementtrappa medan dörren täcktes med kopparplåt. Kyrkans murar lagades och avfärgades på nytt och ytterdörrarna målades om. Två skorstenar avlägsnades och plåtarbeten justerades på taken. Kyrkogårdsmuren rustades upp samtidigt och något senare, 1945, uppsattes nya grindar. Även 1961 års restaurering utfördes med återhållsamhet; putsen och taken lagades enligt tidigare utföranden och klockstapelns tak åtgärdades. De senaste underhållsåtgärderna genomfördes 1996; takplåten byttes ut på kyrkan och klockstapeln medan kyrkans fönster renoverades. Nuvarande klockstapel, väster om kyrkogården, är från 1747 men den bör ha haft flera föregångare, varav en omnämns 1648.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445255
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

ORANGERI

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700922
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

PERSHAGENS KAPELL

Takform

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445262
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

Rådhus

Nuvarande kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Södertälje tingsrätt har sina lokaler i en av det forna rådhusets byggnader, den som vetter mot Stora Torget och tidigare användes av rådhusrätten och stadsfullmäktige. Polisen och posten disponerar fortfarande den andra byggnaden. Huset är uppfört i fyra våningar. Bottenvåningen och en trappa upp rymmer kontorslokaler, tredje våningen är den så kallade "domarvåningen" och på fjärde våningen finns de fyra sessionssalarna och två förberedelserummen. Inredningen är till största delen utformad av arkitekten Lindqvist och mycket påkostad. Två av salarna och delar av de publika utrymmena och kontoren har bevarats såsom de byggdes. Materialen har stor betydelse i Lindgvists arkitektur och dominerar gör de släta ytorna av obearbetad betong, svart trä, mörk natursten, och koppar som här och där kontrasteras av betongpartier med frilagd ballast. Möblemanget har strama geometriska former såsom exempelvis sofforna i väntrummet, utformade i ek och svart läder. Sal 1 är ett kvadratiskt rum med väggar av betong med frilagd ballast, stora fönsterpartier i två väderstreck och synligt takbjälklag av rå betong. Möbleringen är traditionell, rätten sitter på en podium vid ett bord som tillsammans med vittnets och parternas bord bildar en halvsluten cirkel. Åhörarstolar är placerade på några meters avstånd bakom vittnet. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000626660
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

Rådhus

Takform

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000628194
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

SANKT MIKAELS KYRKA

Exteriörbeskrivning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445266
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje

SANKTA RAGNHILDS KYRKA

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak - Med dubbla fall

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445261
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länSödertälje