MÖRKÖ KYRKA

Verifierad identitet

MÖRKÖ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445255. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1299.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Södertälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikByggnadens äldsta delar härrör från medeltiden, dock är det okänt exakt när kyrkan tillkom. Troligen uppfördes, mot 1100-talets slut eller början av 1200-talet, en liten romansk kyrka med rektangulärt långhus samt ett lägre och smalare kor. Under 1300-talet revs koret och långhuset förlängdes åt öster med drygt 25 meter; byggnaden förvandlades till en rektangulär salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Troligen slogs även ett tegelvalv över långhuset under perioden. Kyrkan tillbyggdes och ombyggdes sedan i flera etapper; den förlängdes mot öster på 1300-talet. Större delen av den medeltida byggnaden utgör numera kyrkans västra del. Av stor betydelse för kyrkans vidare utveckling och historia blev innehavarna av godset Hörningsholm, som har anor från 1300-talet. År 1660 lät Ebba Grip uppföra den södra korsarmen, samtidigt reparerades korväggen i öster, vilken också fick nya fönster samt strävpelare på utsidan. Samtidigt förnyades bänkinredningen och kyrkans dörrar, troligen tillkom även en takryttare på långhuset. På 1780-talet genomfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan: Då tillfördes norra korsarmen genom att den befintliga sakristian utvidgades. En ny sakristia byggdes öster om korsarmen, i hörnet med långhuset. I samband med dessa åtgärder revs det gamla… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445255. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000445255. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.