ADELSÖ KYRKA
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445014
- Objekttyp
- BUILDING
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformSadeltak, Sadeltak
Historiknull
21420000048492http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048492Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 57AteljébyggnadenLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.880851404213583,59.315356893768325http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048492http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048492http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048492RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
HistorikByggnaden uppfördes samtidigt som Kina slotts huvudbyggnad, det vill säga 1763-69. Den fungerade från början som biljardsal och ett biljardbord togs dit från Drottningholms slott. Senare har en svarv från Adolf Fredriks paviljong flyttats dit. Biljarden är murad i tegel på gråstensgrund och putsad. Den är uppförd i ett plan och innehåller ett enda rum med öppen spis. Yttertaket är klätt med målad plåt. Byggnaden har i likhet med övriga hus vid Kina slott många originella och dekorativa detaljer, som staket och flammor på taket och gipsornament över dörrar och fönster. KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 2006-12-08
21420000048500http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048500Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 19Bostadsflygel, till Kanton 1Län: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.8719174593602,59.318883281649335http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048500http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048500http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048500RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048472http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048472Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 46BostadshusLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.875333955126155,59.32620086565969http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048472http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048472http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048472RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048477http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048477Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 62Bostadshus, vid DammtorpLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.866488542845246,59.32992069597698http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048477http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048477http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048477RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikBårhuset på kyrkogårdens nordvästra och yngre del uppfördes 1951 efter ritningar av arkitekten O Grundell. Det ersatte då ett äldre bårhus från 1700-talet. Fasaderna är putsade i en vitgrå kulör och sadeltaket täcks med spån. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
TakformSadeltak
HistorikConfidencen har fått sitt namn av det höj- och sänkbara bord som gjorde det möjligt att inta måltiderna konfidentiellt, det vill säga utan uppassning. Confidencen uppfördes som kompletterande paviljongsbyggnad till det första Kina slott och placerades symmetriskt till kungens paviljong. Ursprungligen var de yttre väggarna målade i korgflätsmönster som kungens paviljong och det första Kina slott. Väggarna fick senare sin målning i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Byggnaden är murad på gråstensgrund och putsad. Den är uppförd i tre plan med ett rum på vardera planet. Överst finns matsal, mellanplanet är anrättningsrum och i bottenplanet finns maskineri till bordet och servanterna. KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 2006-12-08
21420000048501http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048501Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 66Cykelstall, till Kanton 2Län: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.870731666662834,59.318726821435014http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048501http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048501http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048501RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048475http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048475Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 61Dammtorp, huvudbyggnadLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.8681135723314,59.32968808558809http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048475http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048475http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048475RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048516http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048516Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 91DragonstalletLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.888470600085004,59.32513061971731http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048516http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048516http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048516RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikByggnaden kallas också hertig Carls paviljong eller Södra paviljongen, då den uppfördes för hertigparet Carl och Hedvig Elisabeth Charlotta som bostad 1780. Den ansluter till de två tidigare uppförda träpaviljongerna och är förmodligen ritad av Adelcrantz. Den mest genomgripande renoveringen gjordes 1907-13, då bland annat elektricitet och värmeledningar drogs in. Byggnaden har tegelmurar på gråstensgrund och välvd källare. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Paviljongen har två våningar och inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på nedre fallet och plåt på det övre. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/Drottningens_paviljong.html 2006-11-05
HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningholms slott i morgongåva. Hon gav arkitekten Carl Hårleman uppdraget att bygga på slottsflyglarna med en våning och barockens röda puts ersattes nu av ljust gult. Från denna period har även värdefulla inredningar bevarats. 1777 blev dock svenska staten tvungen att lösa in slottet på grund av Lovisa Ulrikas stora skulder, men den kungliga dispositionsrätten kvarstod. Slottet har renoverats återkommande under 400 år men den mest genomgripande renoveringen ägde rum 1907-13 då värmeledningar och elektricitet drogs in. Vatten och avlopp förnyades och slottstaket lades om. Även invändigt gjordes stora renoveringar. Under en tjugoårsperiod, fram till 1997, restaurerades stora trapphuset, biblioteket och rikssalen. Slottet utrustades också med ett heltäckande brandskydd. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/Drottningholms_slott.html 2006-11-05
HistorikCorps-de-logiet började byggas 1674 av Carl Gustaf Wrangel och fullbordades vid början av 1700-talet av dåvarande ägaren, friherrre Erik Lovisin. Det är en tvåvånig panelad träbyggnad med säteritak i karolinsk stil. Invändigt finns bl a ett ursprungligt grisaillemålat tak och en rikt skulpterad sandstensspis samt inredningar från 1700- och 1800-talen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
HistorikPå höjden norr om huvudbyggnaden ligger en egenartad ekonomibyggnad från 1800-talets mitt med klocktorn och skärmfasad i götisk stil, kallad Citadellet. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Stockholms läns museum, http://www.lansmuseum.a.se/
21420000048514http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048514Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 152Engelska ladanLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.867034301201006,59.32204863214711http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048514http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048514http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048514RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048476http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048476Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 60FD arbetarbostad, vid DammtorpLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.867361883823417,59.329718958279145http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048476http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048476http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048476RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048517http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048517Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 97Fd drabantstalletLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.888397631446466,59.324733651704854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048517http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048517http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048517RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048542http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048542Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 115FD fårstalletLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.8722222309277,59.32139329531983http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048542http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048542http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048542RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048490http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048490Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 4FiskarstuganLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.884673153822067,59.315488005554755http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048490http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048490http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048490RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048496http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048496Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 34FågelhusetLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.87907220038138,59.317745926454755http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048496http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048496http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048496RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikFärentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ovanpå koret i öster fanns ett fyrkantigt torn med rymliga övervåningar. Möjligen har de kunnat användas som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. Möjligen var det under 1300-talet, eller något tidigare som sakristian uppfördes i norr. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs dock under 1440-talet. Vid 1400-talets mitt förlängdes långhuset åt väster och strax därefter tillkom vapenhuset. Den ursprungliga absiden revs 1690 och under 1700-talets mitt uppfördes den ännu bevarade tornhuven. Kyrkans fönster fick sin nuvarande form 1883. Färentuna kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Namnet Tuna, ensamt eller i senare leden av ett ortnamn, har ibland betecknat en stor och viktig by, en kungsgård eller prästgård. Sannolikt intog Färentuna en central ställning på Mälaröarna i slutet av järnåldern och under tidig medeltid. Trakten lär ha varit en rik bygd och kanske även haft en ledande ekonomisk ställning i området. I alla fall talar tre bevarade storhögar öster om Färentuna prästgård för att Färentunabygden haft central betydelse under yngre järnåldern. Färentuna socken var ursprungligen sannolikt betydligt större än idag. Troligen har de angränsande socknarna Hilleshög och Munsö utgjort ett härad med Färentuna. Färentuna kyrka skulle i så fall vara häradets första kyrka. Socknarna Hilleshög och Munsö avsöndrades från Färentuna mot slutet av 1100-talet. Under medeltiden låg två kungsgårdar inom socknens dåvarande gränser, Husby på nuvarande södra Munsö och Kungsberga nordväst om Färentuna kyrka. Färentuna socken skulle därmed ha varit särskilt intressant, vid sidan av Adelsö, utifrån kungligt intresse. Till detta hör att kyrkan antas ha uppförts på kungligt initiativ. Färingsö församling bildades 1992 genom sammanslagning av Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshögs församlingar. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk- topografiska arkivet Byggnadsregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Boethius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bonnier, A C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Bratt, P, Mälaröarna. Kulturhistoriska miljöer, Stockholm 1988 Curman, S, Roosval, J, Sveriges kyrkor, Färentuna härad, västra delen, vol 73, Stockholm 1954 Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001. Tuulse, A, Färentuna kyrka. Upplands kyrkor 62, Uppsala 1954 text:
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad envåningsbyggnad med inredd vind och faluröda panelade fasader. Taket är ett sadeltak med valmad spets som täckts med tegel. Entrén är centralt placerad och består av en dubbeldörr med överljus. Byggnaden fungerade som tingshus för Färentuna härad mellan 1769-1906. Vid inventeringstillfället, 1999, utgjorde den bostad flera lägenheter. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-2007
21420000048505http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048505Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 62Garage, för boende på KantongatanLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.869561576786513,59.3183853953168http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048505http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048505http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048505RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048510http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048510Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 46Garage, till Kanton 4Län: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.871357895110435,59.31958729704986http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048510http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048510http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048510RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikGrindstugan (eller Bomstugan) vid slottsparkens västra entré uppfördes 1840 efter ritningar av F W Scholander. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814
21420000048468http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048468Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 39Gästflygel, till VilanLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.864641297530145,59.32523308900663http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048468http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048468http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048468RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikGustav III fick dispositionsrätten till Drottningholm 1777. Till de inslag han projekterade för den nya engelska parken hörde denna medeltidsromantiska "gotiska" byggnad som skulle påminna om landets urgamla historia. Av alla byggnadsprojekt var det bara Götiska tornet som påbörjades före kungens död 1792 och som skulle slutföras några år senare. Tornet ritades av Louis Jean Desprez. 1810 uppges att man bytt ut fönstren från sex rutor till tjugofyra rutor per luft. Tornet blev under 1800-talet experimentstation för optisk telegrafsändning , som genom en hög stång med vridbara armar på taket förmedlade signaler till en telegrafist vid Traneberg och därifrån vidare till staden. Den första sändningen var en födelsedagshälsning till Gustav IV Adolf 1794. Det åttkantiga tornet är byggt i tegel i tre plan med 124 trappsteg. Det har ett så kallat fredstak som funnits åtminstone sedan sekelskiftet 1900, belagt med svartmålad plåt. KÄLLA: Statens fastighetsverks hemsida http://www.sfv.se/cms/app/vara_fastigheter/start.html 2008-02-03
HistorikHemmet uppfördes i slutet av 1700-talet. Det avsågs ursprungligen till ladugård, men inreddes till ståthållarebostad. Arkitekten var C G Gjörwell. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Den slätputsade byggnaden är uppförd i två våningar med högre bottenvåning på franskt manér. Grunden är klädd med sandsten. Den södra fasaden domineras av en loggia med doriska kolonner som sträcker sig i två våningars höjd. En sandstenstrappa går längs hela loggian. Byggnaden var tidigare avfärgad i ljust gult, men fick 1971 en vit färg med svag brytning i gult. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/Hemmet.html 2006-11-06
HistorikHertigarnas stall uppfördes på 1780-talet som en direkt konsekvens av den nya väg- och broförbindelse mellan Drottningholm och Stockholm som togs i bruk 1787. Stallbyggnaden, som har två framspringande flyglar mot gårdssidan, är uppförd av putsat och gulkalkat tegel i två våningar med inredd vind. Bottenvåningen innehöll stall med ca 50 spiltor samt vagnsutrymmen. I huvudvåningen fanns bostäder för kuskar och stalldrängar, medan sjölängans vindsvåning tjänstgjorde som magasin. Byggnaden behöll sin stallfunktion under hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet, men inrymde också bostäder med låg social status. Mellan 1924 och 1973 drevs en värdshusrörelse i byggnaden, vilket medförde omfattande invändiga förändringar. Södra delen av byggnadens huvudvåning ombyggdes 1979 för att avpassas till kontorsverksamhet. Denna rörelse gick i konkurs 1981 varvid all verksamhet i Hertigarnas stall upphörde. Byggnaden stod därefter tom. I november 1985 köpte Ekerö kommun Hertigarnas stall och inredde det med bostäder, företrädesvis för pensionärer. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1987-11-16, Dnr 11.392-26-87
ByggnadsdelAbsid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Vapenhus - Söder, Torn - Väster
HistorikHovmarskalksflygeln kallas även Prinsessans paviljong eftersom den uppfördes för prinsessan Sophia Albertina, men också Norra stenpaviljongen. Arkitekten Carl Christopher Gjörwell ritade paviljongen. Den ansluter till den tio år tidigare uppförda södra stenflygeln och de trettio år tidigare byggda träpaviljongerna. Byggnaden är uppförd i tegel på gråstensgrund med välvd källare. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Paviljongen har två våningar med inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på det nedre fallet och plåt på det övre. Den mest genomgripande renoveringen ägde rum 1907-13, då bland annat el och värmeledningar drogs in. Ytterligare moderniseringar och renoveringar har gjorts 1931 och 1951. Idag är huset bostad. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/Hovmarskalksflygeln.html 2006-11-05
HistorikTroligen byggdes huset på 1780-talet, då det avputsades och färgades i slutet av detta årtionde. Det var då bostad för trädgårdsmästaren Happè, som var verksam vid slottet 1770-1815. Huset är en korsvirkesbyggnad på gråstensgrund. Den är putsad och avfärgad i gult. Byggnaden har sadeltak med enkupigt tegel. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/F_d_Inspektorsbostaden.html 2006-11-06
HistorikJaktpaviljongen (i NO) byggdes på 1760-talet och kallades tidigare Adolf Fredriks paviljong. Där hade kungen sin snickarverkstad, svarvkammare och smedja. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Jaktpaviljongen är liksom kyrkpaviljongen uppförd i korsvirkesteknik. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Byggnaden är uppförd i två våningar med inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på det nedre fallet och plåt på det övre. Under Lovisa Ulrikas tid (1750-60-talen) uppfördes de två träpaviljongerna för hovet, då den växande kungliga familjen behövde nya rum och tog slottet i anspråk. Den norra träpaviljongen kom efter några år att användas av hertig Fredrik Adolf. 1826 byggdes en gångbro mellan de bägge träpaviljongerna som fanns kvar under några decennier. Den mest genomgripande renoveringen ägde rum 1907-13, då bland annat el och värmeledningar drogs in. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/Jaktpaviljongen.html 2006-11-05
21420000048521http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048521Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 9001JapanLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.874216711235135,59.31688443615644http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048521http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048521http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048521RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048537http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048537Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 9002Jordkällare, till PagebyggnadenLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.884600225630503,59.32617539325057http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048537http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048537http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048537RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000048489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048489Bebyggelse - byggnadEKERÖ RINKEBY 1:2 - husnr 3JägarboställetLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.884217989589455,59.3152659164237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048489RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17