SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
25 träffar
för “stall/ladugård/loge”
stall/Ladugård/loge
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. En inskrift i ladugården berättar att den är byggd 1887, det vill säga när Sven Persson flyttade in på gården. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikStall/ladugård/svinhus, är uppförd i vinkel och består av en våning med loge ovanpå. Byggnadsmaterialet är cementtegel med bräder upptill, byggnadsåret är 1917. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ladugård/loge/stall
null Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
storegården, ladugården
HistorikBergs-Esbjörntorp 1:14 Storegården Denna Storegården ligger i anslutning till den ursprungliga bytomten men är den enda av gårdarna I Esbjörntorp som är belägen på östra sidan av Gamla Mariestadsvägen. De faluröda gårdsbyggnaderna utgör en samlad helhet. Den enskilda gårdsbyggnad som är av störst intresse är dock den stora vinkelbyggda ladugården från 1871 som har fähus och stallänga i kalk- och sandsten samt länga med loge, lada, bodar m.m. i trä. Ladugården är uppförd i en sluttning och har haft gödselstaden placerad under byggnaden, ovanligt i dessa trakter. Både vad gäller byggnadsteknik och agrarhistoria är ladugården av mycket… Tidsprofil: 1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugårdslängan är byggd 1750 och flyttad till platsen vid laga skiftet 1834. I ladugårdslängan finns ladugård, loge, lada, lider, stall och höränne. Till skillnad mot på senare tiders ladugårdar så ser man här varje funktion på utsidan. Det är som om byggnaden bestod av flera hus innanför samma tak. Ladugårdsdelen skjuter ut och logporten är indragen. På sydöstra gaveln är en snetäcka tillbyggd som innehåller vedbod. På utsidan av ladugårdslängan från gården till är en utbyggnad på mitten där loge och lada finns. Taket som går ner över denna bildar skyddade utrymmen för förvaring av redskap. Den nordvästra gaveln är täckt… Tidsprofil: 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA LOGEN
HistorikDen sk gamla logen utgör gårdsfyrkantens östra länga, byggd i vinkel mot fen äldre ladugården. Den knuttimrade byggnaden som rymmer tröskloge i norr och stall i söder har locklistpanelade fasader och tak täckt med tvåkupigt tegel. Källa: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90 Tidsprofil: 1992–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mellomgården
HistorikKällsäter 3:6 Mellomgården På ursprunglig plats i Mellan-Källsäter, vid landsvägen Locketorp-Kärret, ligger Mellomgården från 1853-1860. Detta är en av de bäst bevarade götiska gårdsanläggningar som finns kvar i Skaraborg. På fägården står ett stall, en loge och ett mindre fähus kvar från 1853. Stall och loge är båda tjärade timrade längor under tegeltak. Ladugården i trä och rött tegel ersatte på 1930-talet en äldre ladugård från 1800-talet. En syrenhäck med smidesgrind vid ingången skiljer mangård och fägård åt. Högvuxna lövträd ramar in mangården. Mangårdens byggnader omfattar manbyggnad och brygghus som båda uppfördes 1860. Manby… Tidsprofil: 1853–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
HistorikIntakt rökstuga. Se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kn 1999. Anteckningar om gårdens byggnader: Rökstugan har varit sammanbyggd med uthusen. 1920: Nya byggnader: manbyggnad och ladugård. Gamla byggnader: bod med nävertak 14x14 fot, loge med lador 36x18 fot, drängstuga med sticktak 22x18 fot, vedskjul med sticktak 15x13 fot, lada med nävertak 15x13 fot, sommarladugård med sticktak 32x18 fot, badstuga med nävertak 15x15 fot, smedja 12x12 fot. 1925: Bryggstuga 17x15 fot, visthusbod 12x12 fot, rökstuga 20x20 fot. 1937: Manbyggnad, stall, ladugård, loge och visthusbod nya. Gamla… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugården
ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
Historikmångås, 34 m lång ålderdomlig ladugårdslänga i bilat timmer och rundtimmer, med ladugård, vagnslider, loge, stall och bod, byggd i två våningar, körbro till andra våningen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAUSTÄDE - LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKHUSET
HistorikLadugårdslängan i sten under tegeltak är uppförd i flera etapper. Dess östligaste del kan vara medeltida. Ladugården innehåller ko-, ox-, gris- och lammhus, stall och dubbla trösklogar. 1865 fogades ett tröskhus till logen med bibyggt stall. Över hela byggnadskomplexet finns foderloft. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-138-85 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården är stor och innehåller både loge och stall. Mitt fram finns en utbyggnad från tidigt 1900-tal. Utbyggnaden var från början svinhus, men används idag som pumphus. Den har pulpettak belagt med pannplåt. Runt fönster och dörrar sitter korslagda foder. Den övriga byggnadskroppen är en stor vinkelbyggnad klädd med liggande och stående panel. Mellan våningarna går en vit våningslist. Fönstren är original och har tredelade och sexdelade bågar. Luckor och portar är av pärlspont. På taket finns en takkupa. På gaveln finns en stor uppkörsramp till logen. I samma ände är logen sammanbyggd med ett skjul med brant pulpettak… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikLadugårdslänga, ladugården: sågat timmer och laxade knutar, äldsta delen, logen: återanvänt timmer, laxade och vanliga knutar, stallet: laxade knutar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergströmska gården
ExteriörbeskrivningGården består av en fyrlängad och timrad borgargård kring ett gårdstun från 1700-talet. Hela anläggningen är målad i falurött. Förutom bostadshuset finns stall, ladugård, loge, brygghus och bodar. Gården har två portar, en mot Lilla gatan och en mot Birgersgatan Tillägg nedan: Källa: Byggnadsminnesförklaring, 2020-10-30, dnr 432-4899-2019. Bergströmska gården är utformad som en typisk stads- eller borgargård från förindustriell tid. Bostadshus och ekonomibyggnader är placerade tätt runt en gårdsplan. Bostadshuset som ligger mot Lilla gatan, är försett med ett överbyggt portlider och har ingång från gårdsplanen. I bostadshu… Tidsprofil: 2020–2110. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKASKOGS SLOTT
HistorikKlostret i Bäckaskog anlades på 1220-talet av premonstratensermunkar. Klosterkyrkan uppfördes 1278. Invid kyrkan uppfördes i en våning den s.k. Munkalängan, som senare utgjorde en del i corps-de-logibyggnaden. Från ursprungstiden är också tvåvåningshuset invid det södra tornet. Här har kök och ugn varit inrymda. Efter reformationen förvandlades klostret till adelsslott. Efter 1584 utfördes om- och tillbyggnader, som givit slottet dess nuvarande form. Munkalängan försågs med ytterligare en våning och tillbyggdes så att en sammanhängande länga bildades i väster. I söder uppfördes ladugård, i öster loge och i norr invid kyrkan ett stall… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikVid 1800-talets slut etablerades en ny typ av bebyggelse på landsbygden. Där man tidigare byggt ekonomibyggnader med lokal traditionell utformning anlitades nu istället byggmästare och arkitekter för att uppföra stora rationella ekonomibyggnader där funktioner som stall, ladugård, grishus, småfähus, loge och härbre samlades under ett tak. Det här är en utveckling som syns i hela landet, och representeras i Voxnadalen av byggmästarna Jonas Holm och Olof Johansson. Speciellt för Voxnadalen är att man höll kvar traditionen att inrätta en bostadsdel i komplexet, ett bruk som allmänt kritiserades av myndigheter och överhet som ohygieniskt… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJA
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOMMARLADUGÅRD
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Till gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.