SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “vik”
Viken, Åsens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikern, Käppsta
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viks fiskeläge
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viksjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIKENKYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkoanläggningen utgörs av en L-formad byggnadskropp där församlingsdelen är uppförd i vinkel till själva kyrkorummet och samlingssalen. Det kvadratiska kyrkorummet är markerat i byggnadens exteriör genom att det har ett något högre väggliv än församlingsdelen och den speciella takformen med brant tälttak som kröns av en lanternin med ett förgyllt kors. Kyrkan är uppförd i trä och fasaden är klädd med falurödfärgad lockpanel. Byggnadskomplexet har en kraftig vit takfot och taket är belagt med papp i form av shingel. Nockbeslagen är utförda i kopparplåt. Ingång till kyrkan sker dels från öster genom kyrkans huvudentré vid… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
vikhults såg
ExteriörbeskrivningEtt femtiotal meter nedanför Hålsjöns regleringsdamm finns rester av en intagsränna i sten, senare kompletterad med betong och därintill en före detta hjulgrav. I direkt anslutning till detta ligger en enkel sågbyggnad uppförd som en stolpkonstruktion med tre väggar och sadeltak. Väggarna är klädda med okantade lockbrädor i varierande bredd som troligen kommer direkt från sågen. Sadeltaket är i öster klätt med gammal korrugerad eternit eller liknande fibermaterial och i väst med nyare rödmålad trapetskorrugerad plåt. Under detta finns ett äldre tak av hyvelspån. Att taket är helt är det som räddat sågen då den inte ser ut… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gårda Brygga - Stora Vik
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikbergs koppargruva
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe-sulphides; Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Beateviksgruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viken, Beatebergs badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikersvik 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viktoriagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Högbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikåsgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikens kapell
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viktoriagatan 15 e-F
TakformSadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Adolfsbergs kyrka
HistorikTill en början hyrde kyrkan tillfälliga lokaler i olika profana byggnader för sin verksamhet. 1978 invigdes den nybyggda stadsdelskyrkan ritad av Arton arkitekter genom Olof Tengroth. Arton var det ledande arkitektkontoret i Helsingborg från slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Under en period arbetade den välkände arkitekten Jørn Utzon på kontoret. Kyrkoanläggningen innehåller även församlingslokaler och arbetsrum. 1998 sattes en ny orgel in på ny plats, då ändrades också placeringen av predikstolen. Lokalerna har renoverats och byggts om vid olika tillfällen. 2006 togs vikväggen i kyrkorummet bort och samlingssal och kyrksal… Tidsprofil: 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPå gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riks… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
duseska gravkoret
ExteriörbeskrivningGravkoret uppfördes 1665 av överste Johan Bourdon, ägare till Torsjö säteri. Det är ett ovanligt tidigt exempel på fristående gravkor, viket annars hör 1700-talet till. Orsaken till detta var att det var billigare att bygga fristående än ta hål på kyrkomuren. Byggnaden har en kvadratisk plan, vitkalkade murar med spritputs som går ända ned till marken samt slätputsade omfattningar. En grå sockel har målats längst ned. I väster är en ursprunglig plankport med järnbeklädnad. Byggnaden bär ett tälttak med täckning av kluven spån och kröns med en smidd spira. Från ingången leder fyra trappsteg ned i en krypta med vitkalkat t… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMENHÖGS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i d… Tidsprofil: 1868–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jon-Andersgården fd undantagsstugan
HistorikJon-Andersgården ligger alldeles vid vägskälet i Bankälla, och utgörs av ett par gårdsenheter, varav resterna av den östra gården uppmärksammas. Sedan den gamla manbyggnaden rivits under senare tid, återstår endast flygelbyggnaden, uppförd 1907 som undantagsstuga. Den f.d. undantagsstugan bevarar utvändigt till stor del sin karaktär sedan byggnadstiden. Byggnaden förefaller vara nyligen renoverad, varvid timmerväggarna rödfärgats och byggnaden fått ett nytt tegeltak. Byggnaden ligger i ett exponerat läge i byn, och är därför viktig för helhetsintrycket av byn. Den västra av de två Jon-Andersgårdarna har en äldre, men ombyggd och mode… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRONOKVARNEN I LYCKEBY
HistorikKronokvarnen i Lyckeby uppfördes på 1710-talet och stod färdig 1721. På platsen stod tidigare två äldre kvarnar, vilka löstes in av amiralitetskollegiet för att bereda plats för en ny, större kvarnanläggning. Kvarnen byggdes huvudsakligen för att försörja de två kronobagerierna på Trossö och Stumholmen i Karlskrona och var därmed en viktig del för flottans försörjning. Tidigare hade mjöl fått hämtas från bl.a. kronokvarnarna i Stockholm. Kronokvarnen har moderniserats och byggts om vid flera tillfällen, framför allt på 1770-talet och 1860-talet. Till sin yttre karaktär har byggnaden bevarat sitt utseende från slutet av 1700-talet. Be… Tidsprofil: 1995–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Malå kyrka
HistorikAvståndet till sockenkyrkan i Arvidsjaur var långt och under 1800-talet blev behovet av en egen kyrka allt större för den växande befolkningen i trakten runt Malå. År 1848 gav domkapitlet tillstånd att uppföra ett kapell, och detta byggdes 185052. Malå blev kapellförsamling under Arvidsjaur 1862 och eget pastorat 1880. Kapellets tillkomst innebar större självständighet, och sedan vägen till Norsjö byggts på 1870-talet bröts banden med Arvidsjaur allt mer medan kontakten med Norsjö och kustlandet utökades. Vägen och kapellet gjorde Malå till en viktig handels- och samlingsplats i området. Kyrkan byggdes av församlingsborna under ledni… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PENNINGBY SLOTT
HistorikGodset Penningby är känt sedan 1339. Den till sin huvuddel ännu kvarstående borganläggningen med två diagonalt placerade runda hörntorn - av vilket det ena inrymmer en stor brunn - är uppförd på en strategiskt lämplig plats invid Penningbyån, som under medeltiden och tidigare var en viktig vattenled från Östersjön till det inre av Uppland. När borgen uppfördes är omtvistat. Enligt en uppfattning är det centrala partiet byggt som ett s k fast hus vid 1400-talets mitt eller 1500-talets början och tornen tillfogade vid 1500-talets mitt. En annan uppfattning gör gällande att även det sydvästra tornet tillhört denna ursprungliga anläggnin… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDSFLYGELN
HistorikDen norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik. När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattand… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikPå gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riks… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSBRO TEXTILFABRIK
HistorikTextilfabriken i Strömsbro var på sin tid Sveriges första verkligt stora textilindustri och har som sådan ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Bevarandet av fabriken är av stor vikt för förståelsen av den snabba utveckling mot storskalighet som skedde inom svensk textilindustri i mitten av 1800-talet. Den är också ett av de första exemplen på hur engelska idéer om planering och konstruktion av fabriksbyggnader introducerades i Sverige. Genom sin stora skala och väl sammanhållna arkitektoniska utformning ger fabriken ett magnifikt intryck som var högst avsiktligt. De stora fabrikskomplexen från 1800-talets andra hälft skulle inte… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRÅNGÖ KYRKA
HistorikVrångö kyrka är ritad av arkitekt Carl-Anders Hernek. Kyrkan invigdes som en småkyrka 1961 av prefabricerade byggnadsdelar. Kyrkan med församlingshem byggdes på den gamla skoltomten inne bland den äldre bebyggelsen i det lilla samhället vid viken och fiskehamnen på öns västra sida. Kyrkan är uppförd med insamlade medel och inredningen har skänkts till kyrkan. I tjugu år samlade syföreningen in pengar till kyrkan och man lyckades samla in nästan hela beloppet. Ungdomskretsen på Styrsö har skänkt pengar till möblerna i sammanträdesrummet och kyrkliga syföreningen på Donsö har skänkt pengar till möblerna i sakristian. Kyrkan är element… Tidsprofil: 1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Förråd och kontor
21420000050653http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050653Bebyggelse - byggnadVÄSTERÅS ÅNGKRAFTVERKET 3 - husnr 9001Förråd och kontorLän: Västmanland, Kommun: Västerås, Landskap: Västmanland, Socken: Västerås , Stift: Västerås stift, Församling: Viksängs församlingNybyggnadsår: 1915 - 191716.56787458575577,59.60828195581956http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050653http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050653http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050653RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
21420000015583http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015583Bebyggelse - byggnadVÄSTERÅS KRYSSEN 3 - husnr 5IndustribyggnadLän: Västmanland, Kommun: Västerås, Landskap: Västmanland, Socken: Västerås , Stift: Västerås stift, Församling: Viksängs församlingNybyggnadsår: 1926 - 192716.58710370250406,59.599387539473355http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000015583http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000015583http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000015583RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
21420000015489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015489Bebyggelse - byggnadVÄSTERÅS ÄNGSGÄRDET 5 - husnr 1IndustribyggnadLän: Västmanland, Kommun: Västerås, Landskap: Västmanland, Socken: Västerås , Stift: Västerås stift, Församling: Viksängs församlingNybyggnadsår: 1898 - 195416.564160403947586,59.61746974304407http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000015489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000015489http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000015489RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
21420000015484http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015484Bebyggelse - byggnadVÄSTERÅS ÄNGSGÄRDET 7 - husnr 5IndustribyggnadLän: Västmanland, Kommun: Västerås, Landskap: Västmanland, Socken: Västerås , Stift: Västerås stift, Församling: Viksängs församlingNybyggnadsår: 1898 - 195416.563440430095273,59.61632242484323http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000015484http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000015484http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000015484RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.