PENNINGBY SLOTT

Verifierad identitet

PENNINGBY SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584631. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1978–1988. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1978–1988.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrtälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGodset Penningby är känt sedan 1339. Den till sin huvuddel ännu kvarstående borganläggningen med två diagonalt placerade runda hörntorn - av vilket det ena inrymmer en stor brunn - är uppförd på en strategiskt lämplig plats invid Penningbyån, som under medeltiden och tidigare var en viktig vattenled från Östersjön till det inre av Uppland. När borgen uppfördes är omtvistat. Enligt en uppfattning är det centrala partiet byggt som ett s k fast hus vid 1400-talets mitt eller 1500-talets början och tornen tillfogade vid 1500-talets mitt. En annan uppfattning gör gällande att även det sydvästra tornet tillhört denna ursprungliga anläggning, samt en tredje att hela borgen uppförts vid 1500-talets mitt under Lars Turessons (Tre Rosor) tid som godsherre. Den närmaste parallellen i Mellansverige är det samtida Stora Sundby i Södermanland. Penningby var enligt Erik Dahlberghs Suecia Antiqua ett s k tvillinghus med två parallella sadeltak och små hängtorn i de fria hörnen; om de stora tornen inte är ursprungliga kan alla fyra hörnen ha haft hängtorn. Under 1600-talet hade de stora tornen lanterninkrönta huvar men vid en ombyggnad under 1700-talets förra hälft ersattes dessa av kupoler och tvillingtaket av ett brutet och valmat tak. Efter en eldsvåda 1831 revs större delen av centra… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584631. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000584631. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.