SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “veden”
Veden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS, VEDENS OCH BOLLEBYGDS TINGSLAGS FD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset vid Sturegatan är uppfört av gult flensburgstegel i en och en halv våning med inredd vind. Entrén är placerad mot gården och utformad som en portal med doriska kolonner som bär upp en mindre tempelgavel. Huset står på en naturstenssockel och det oregelbundna sadeltaket är belagt med svart plåt. Exteriören präglas av dekorativa listverk och blinderingar vilka återkommer som rytmiska element i fasaden. Tingshuset uppfördes ursprungligen som ordenshus av godtemplarorden. Godtemplarna hade redan i början av 1880-talet börjat planera för byggandet av e… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDENS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt i vinkel utefter Södra Kyrkogatan och Sturegatan och uppfört av rött tegel på en hög naturstenssockel. Byggnaden är en våning hög men både källare och vind är delvis inredda. Sadeltaket är valmat och täckt med tegel. Entrén är förlagd till gårdssidan och utformad med ett tegelöverstycke och en påkostad trappa. En tornliknande frontespis pryder det avfasade hörnet. Tidigare satt i frontespisen ett urverk som idag (1997) har gjorts om till fönster. Till ombyggnaden 1920 finns ritningar på bygglovarkivet, Borås kommun. KÄLLA: Tings- och rådhusinventer… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tivedens nationalpark
Blockrik skog, sprickdalar och sjöar mellan Vänern och Vättern.
Holmsveden, Härnebobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNSVEDENS KYRKA
HistorikKyrkan tillkom som en naturlig följd av Borlänges expansion och i synnerhet av utvecklingen vid Kvarnsvedens pappersbruk. Redan på 1910-talet var behovet av en gudstjänstlokal i Kvarnsveden påtaglig, sockenkyrkan i Tuna såväl som Amsbergs kapell låg för långt bort. Den omfattande restaureringen av Stora Tuna kyrka som pågick under 1910-talet var ansträngande för församlingens ekonomi. Genomförandet av ett nytt kyrkoprojekt i Kvarnsveden lät därför vänta på sig. Ett förslag till en ny anläggning, utfört av arkitekt Edward Dahlbäck, presenterades dock 1920. Kyrkoprojektet hade nu utvidgats till att även omfatta ett för-samlingshem som… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGAREDS MISSIONSHUS
HistorikLångareds friförsamling bildades 1883. Initiativtagare var sannolikt A P Andersson från Risveden tillsammans med några personer bosatta i Långared men medlemmar i de nybildade fria församlingarna i Loo och Vänga. Sammankomster hölls till att börja med i hemmen, men många anslöt sig till församlingen och rymligare lokal erfordrades. 1904 aktualiserades frågan om byggande av ett missionshus, och för att skaffa medel till byggandet bildades en syförening och teckningslistor togs fram. 1905 skrevs kontrakt med ägaren till Bryngelsgården, Johannes Johansson, om inköp av tomt på 11 x 19,5 meter för missionshuset, och byggnadsarbetet påbörj… Tidsprofil: 1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Solveden 2 (östra)
HistorikSolveden 2 (östra) Det andra av Solvedens två kraftverk byggdes 1963. Huvudprojektörer och arkitekter var Stellan Jacobson ingenjörsbyrå AB och Bertil Kollén. Ytterligare historik finns under anläggningsnivå. Tidsprofil: 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERHANINGE KYRKA (SANKTA GERTRUDS)
Historiksterhaninge kyrka är uppförd runt 1320. Under 1400-talet utvidgades kyrkan mot väster och på 1470-talet revs kyrkans östparti och den nuvarande kortravén och sakristian uppfördes. Från samma tid är vapenhuset i väst. Kyrkans vridna och något lutande torn uppfördes 1587. Österhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Sockennamnet Österhaninge återgår på ett bygdenamn, Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som ´de som bor vid Hanveden´. Skogsnamnet Hanveden, som avser ett större skogsområde på cen… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Erik-Olssveden
Erik-Olssveden är nature_reserve i Ljusdal i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Holavedens urskog
Holavedens urskog är nature_reserve i Tranås i Jönköpings län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högsveden
Högsveden är nature_reserve i Falun i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Risveden etapp 1 (Trehörningen)
Risveden etapp 1 (Trehörningen) är nature_reserve i Ale, Lerum i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Risveden etapp 2 (Kroksjön)
Risveden etapp 2 (Kroksjön) är nature_reserve i Ale i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Risvedens vildmark
Risvedens vildmark är nature_reserve i Ale i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2016. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Storsveden
Storsveden är nature_reserve i Rättvik i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet, sommarladugården, är utan större förändringar då dynggluggar sitter på ursprunglig plats och ljuset släpps in via en glugg utan fönsterbåge. Dörröppningen har upplevts som låg och har därför tagits upp något. I dag ligger ett tegeltak över resterna av nävertaket med kluvet virke, vågbord och näver. Det är bara den övre takveden som saknas. Timmerlagningar i väggen gjordes vid restaureringen år 2001 då en takläcka gett rötskador i väggen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIDINGÖ KÄRNVEDEN 4 - husnr 1
21420000029064http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029064Bebyggelse - byggnadLIDINGÖ KÄRNVEDEN 4 - husnr 1Län: Stockholm, Kommun: Lidingö, Landskap: Uppland, Socken: Lidingö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lidingö församling18.174884838692655,59.36798369869514http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000029064http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000029064http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000029064RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
solveden 1 (västra)
ExteriörbeskrivningKraftstationen är uppförd i modernistisk stil och har huvudsakligen behållit sin ursprungliga karaktär. Underbyggnaden är av betong och överbyggnaden av gult tegel. Den södra fasaden ovanför utloppet är täckt med beige bandplåt. Taket är ett flackt sadeltak och entréfasaden har en tredelad stålport med stora ljusinsläpp. Porten är grågrön och saknar omfattningar. Ovanför denna finns en utsmyckning med en inskription av kraftverkets invigningsdatum. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIVEDSTORPS MISSIONSHUS
HistorikTivedstorps missionshus representerar den äldsta kategorin av missionshus på landsbygden. Det uppfördes av Tivedstorps missionsförening och invigdes år 1880. Det var det första bönehuset i Tiveden och ca 80 hushåll var medlemmar i församlingen. Byggnadens enkla utformning med rektangulär planform, sadeltak och ingång på långsidan är typisk för de tidiga missionshusen. Byggnaden består invändigt att ett enda rum, samlingssalen. Dess inredning med skurgolv, panelade väggar och tak, enkla bänkar och fristående värmekamin är också mycket karakteristisk för denna typ av missionshus. Missionshuset har en sällsynt välbevarad ursprunglig kar… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Båtsveden 1
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Båtsveden 2
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Båtsveden 3
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fäbrosveden 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Svärdsjö gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gölsveden norra
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gölsveden södra
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hålaveden
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högsveden 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högsveden 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.