LÅNGAREDS MISSIONSHUS

Verifierad identitet

LÅNGAREDS MISSIONSHUS är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000668215. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1883. Tidsprofilens källstatus är probable. Den normaliserade tidsmarkören är år 1883.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Alingsås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikLångareds friförsamling bildades 1883. Initiativtagare var sannolikt A P Andersson från Risveden tillsammans med några personer bosatta i Långared men medlemmar i de nybildade fria församlingarna i Loo och Vänga. Sammankomster hölls till att börja med i hemmen, men många anslöt sig till församlingen och rymligare lokal erfordrades. 1904 aktualiserades frågan om byggande av ett missionshus, och för att skaffa medel till byggandet bildades en syförening och teckningslistor togs fram. 1905 skrevs kontrakt med ägaren till Bryngelsgården, Johannes Johansson, om inköp av tomt på 11 x 19,5 meter för missionshuset, och byggnadsarbetet påbörjades. Under ledning av Emil Wängberg och August Hellkvist timrades huset upp, och den 8 okt samma år invigdes det. 1907 slutfördes brädklädseln av huset, och en förstuga byggdes. 1909 målades missionshuset utvändigt och var därmed färdigt. Byggkostnaden uppgick till 2.115 kronor och dessutom utfördes en mängd fria dagsverken och körslor. Med undantag för 500 kronor, som upplånades 1905, hade alla pengar samlats in på teckningslistorna och genom syföreningens arbete. 1912 utvidgades tomten något, och häck och prydnadsträd planterades. 1920 installerades elektriskt ljus i missionshuset. 1929 utvidgades tomten återigen och en vedbod byggdes. 193… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000668215. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000668215. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.