SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “vedboden”
VEDBODEN
HistorikDen intill källarflygeln varande vedboden är uppförd under första hälften av 1900-talet. Boden är klädd med stående brädpanel som är målad i falurödfärg. Sadeltaket är klätt med spån. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-3863-99 Tidsprofil: 2001–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedboden
HistorikVedboden uppfördes sannolikt samtidigt som ladugården, det vill säga på 1850-talet. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
vedboden
21000001026627http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001026627Bebyggelse - byggnadLIDINGÖ LIDINGÖ 8:55 - husnr 5vedbodenLän: Stockholm, Kommun: Lidingö, Landskap: Uppland, Socken: Lidingö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lidingö församlingNybyggnadsår: 1844 - 184418.133015498927985,59.35314721290583http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001026627http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001026627http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001026627RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
21000001670826http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670826Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HALSTA 1:1 - husnr 6VEDBODENLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 1750 - 186517.073238954291,61.77638700420487http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001670826http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001670826http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001670826RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
21000001274600http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001274600Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 2:28 - husnr 3VEDBODENLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1835 - 183515.61423394519169,56.15954781088507http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001274600http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001274600http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001274600RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedboden
21400000550811http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000550811Bebyggelse - byggnadSTRÖMSUND HOTING 1:102 - husnr 9004VedbodenLän: Jämtland, Kommun: Strömsund, Landskap: Ångermanland, Socken: Tåsjö , Stift: Härnösands stift, Församling: Tåsjö församlingNybyggnadsår: 1960 - 1960http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000550811http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000550811http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000550811RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
21000001531620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001531620Bebyggelse - byggnadHÄLLEFORS HÄLLEFORS 9:579 - husnr 3VEDBODENLän: Örebro, Kommun: Hällefors, Landskap: Västmanland, Socken: Hällefors , Stift: Västerås stift, Församling: Hällefors-Hjulsjö församlingNybyggnadsår: 1900 - 192914.52850551428038,59.91433870737731http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001531620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001531620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001531620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikLABORATORN 3 - På fastigheten finns tre byggnader. Ett förråd från 1800-talet är tillbyggt den medeltida delen och är placerat längs södra tomtgränsen. Kring sekelskiftet 1800 uppfördes en flygel mot tornhusets östra sida, längs södra fastighetsgränsen, innehållande brygghus och en skiftesverkslada. Ladan revs vid okänd tidpunkt i början 1900-talet och ersattes med en förlängning av flygelbyggnaden, inrymmande vedbod. 1947 gjordes en rad förändringar i samband med en totalrenovering. Den tillbyggda vedboden revs och ersattes med en nybyggd del, dock något kortare än den äldre. Källa: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1.… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Köksbyggnad
ExteriörbeskrivningStösset, sommarköket, är genom ett lider sammanbyggt med en vedbod som ligger ovanpå källarvalvet. Det är vanligt i Ovanåker att stössen är sammanbyggda med källaren där mjölkprodukterna kunde förvaras. Det som är ovanligt är att man når källaren på en nivå under stössgolvet genom en lucka och en trappa ned i köket. Vanligen brukar lidret vara brädklätt men här är det öppet bara med grindar så att djuren inte skulle gå in. Stösset har en enkel interiör med öppen spis med grytvinda för kokning av mjölken. Från köket hade man en plåtränna som ledde varmvatten till fäxet. Vedboden har en stolpverkskonstruktion och är klädd me… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
ExteriörbeskrivningDet gamla stallet ska enligt muntlig tradition ha ersattes av nuvarande då en forkarl, som reste efter vinterleden och behövde logi, satte eld på den gamla byggnaden med ett stickbloss. Stall och vedbod har bildats genom att två timmerstommar byggts ihop med ett plankklätt lider. Stommarna är gamla men har flyttats och byggts om, troligen under 1800-talets andra hälft. Stallet har troligen haft en annan funktion tidigare då det bara finns en mittplacerad ingång på gaveln, mot vanligen två dörrar där en användes av människan vid fordring och en var ingång för hästen. Timret är också grånat efter att ha varit utsatt för väde… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. En inskrift i ladugården berättar att den är byggd 1887, det vill säga när Sven Persson flyttade in på gården. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugårdsbyggnaden
InteriörbeskrivningLadugårdsbyggnaden utgörs av flera sammanfogade byggnader, uppförda i etapper från 1850-talet fram till 1890-talet. Den inrymmer huvudsakligen dels en bostadsdel(stuggu) och dels en ladugårdsdel (med fäx, fäxkammare och fäxhilla). Fäxkammaren tjänade som bakstuga och nyttjades som förrådsboende. Fäxhillan utgörs av vindsvåningen ovanför fäxet och fäxkammaren. Därtill hör ett stall, ett portlider, en lada, en slipbod, ett dass samt en vedbod till byggnaden. Till vedbodens övervåning leder en körbro, som användes för att köra upp hö till stallets övervåning. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Redskapsboden
ExteriörbeskrivningRedskapsboden från 1800 talets andra hälft ligger i vinkel med ladugården och är också den byggd i resvirke och klädd med faluröd lockpanel. Liksom ladugården har redskapsboden täckts med vasstak, ursprungligen var taket täckt med halm men för att få någorlunda hållbarhet på taket lades vass istället. I byggnaden har man förvarat redskap, vagnar och maskiner; här finns dessutom vedboden och dasset. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJA
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOMMARLADUGÅRD
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Till gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBODEN OCH MAGASINET
HistorikVedboden med magasinet är uppförda i resvirke med rödmålad licklistpanel under plåttak, troligen under 1800-talets slut. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-193-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningGaraget är tillbyggt under 1970-talet på den tidigare vedbodens plats. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningUthuset innehåller vedbod, snickarbod och dass. Byggnaden är uppförd av stolpkonstruktion, klädd med stående ospontad panel. Vid vedbodsdelen sitter den glest för luftningens skull. På baksidan är huset tillbyggt med ett litet vedskjul. Mellan vedboden och ladugården sitter en liten port. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningVedboden har mer karaktären av ett ombyggt fäbodhärbre, men de utskjutande stockarna i svalen är olika långa. Det finns spår efter svalstockar i de övre varven vid gavelingången. Kanske är det föregångaren till nuvarande härbre. Under teglet ligger ett hyvlat spåntak. Vedboden är idag sammanbyggt med ett dass. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningHuset består till hälften av en vedbod med gles panel och till hälften förråd med tätare ospontad panel. Öppningen till vedboden saknar dörr medan dörren till förrådet består av pärlspont. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedboden i stan
21420000051221http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051221Bebyggelse - byggnadNYKÖPING NYNÄS 1:2 - husnr 14Vedboden i stanLän: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Bälinge , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tystbergabygdens församling17.37001108889666,58.8074806155536http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051221http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051221http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051221RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Köksbyggnad
ExteriörbeskrivningStösset användes sommartid som grovkök och därför var närheten till den svala förvaringen i jordkällaren viktig. Ovanför jordkällaren finns en timrad bod som användes till ved eller annan förvaring. Det är en tydlig generalskarv mellan stöss och bod som visar att de har flyttats ihop. Stösset hade tidigare en utgång på baksidan, där fönstret nu sitter. På stössets baksida finns även spår av träpluggar i väggen och hål för sparrar så någon utbyggnad under ett pulpettak har det funnits där. Murstocken är ommurad under 1960-talet och fönsterbågarna är utbytta. Skärmtaket kom till under 1970-talet och troligen sattes den nuvar… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, MOGATA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Hammarkinds härads forna tingshus i Mogata är ett av landets äldsta och mest väl bevarade tingshus. Även om ytskikten har ersatts flera gånger är huset i sin helhet ett unikt exempel på landets tidigaste tingshusbyggnader. Byggnaden är en troligen reveterad timmerkonstruktion byggd i en våning på en putsad stensockel. Fasaden är spritputsad och gulmålad med slätputsade hörnkedjor och fönsteromfattningar i vitt, och det mycket höga valmade sadeltaket är belagt med enkupigt lertegel. Entrén är centralt placerad i ett kraftigt utskjutande mittparti som skulle kunna vara… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORNA OCH BARA HÄRADS FORNA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset var ursprungligen uppfört i en våning och hade en typisk salsplan, men på grund av platsbrist byggdes det på med en våning 1906 och fick då sin nuvarande utformning. Idag är det således en tvåvåningsbyggnad, uppförd av sten under ett med valmat tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen har en rusticerande putsbeklädnad och andra våning är slätputsad. Entrén är centralt placerad i en portal av puts och natursten. Ovanför portalen syns texten "Torna och Bara hds tingshus" och i portalens overstycke finns Gustav IIIs namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sands… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningVedboden och jordkällaren ligger helt nära vallstugan men byggdes troligen i början av 1900-talet. Byggnaden är i smal och glest spikat virke och saknar golv. Den mycket stora jordkällaren är helt nedrasad. Eventuellt kan ett timrat stöss stått på platsen då ett sådant saknas och då det traditionellt var sammanbyggt med källaren. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.