SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “vänge”
Vänge
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänge kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av valv av kalkstensflis: tornrummet av ett romanskt kryssvalv, koret och långhuset av ett respektive två kupolartade kryssvalv av den speciella gotländska typen. Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet putsade och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar finns på norra korväggen. Sakristians väggar är putsade och vitkalkade, innertak av bräder. Farstuutrymmet i sakristian är utformat på likartat sätt. Sakristians ingång från koret är försedd med ett medeltida dörrblad av trä, klätt med talrika och välarbetade smidesbeslag. Kyrkans väggar är som nämnts uppmurade av kalksten. Långhusets murar stöds av st… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNGE PRÄSTGÅRD
HistorikPrästgårdsbyggnaderna ligger samlade kring en gårdsplan. Huvudbyggnaden av timmer uppförd 1849-50, med sexdelad planlösning, är i två våningar med sadeltak och frontespis i tidstypisk empirestil, i utformningen påverkad av den nya träarkitektur som utvecklats i Uppsala under 1830- och 40-talen. Huvudbyggnadens bottenvåning kan utgöra resterna av en äldre manbyggnad. Fasaden var från början målad med gul oljefärg direkt på timret, men har senare klätts med panel. Byggnaden utgör en av de tidigaste exemplen på en prästgård som är uppförd i två våningar och är den första uppländska prästgård där annat än Falu rödfärg har använts som fas… Tidsprofil: 1849–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 124, Vänge kyrka
HäradHalla ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 125, Vänge kyrka
PlaceringPå utsidan av tornet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänge kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÖLNARBOSTAD
HistorikSöder om kvarnen ligger mjölnartorpet (Vänge-Ekeby 6:5). Det nuvarande bostadshuset uppfördes under senare delen av 1800-talet men ombyggdes i början av 1970-talet utan kulturhistorisk hänsyn. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1997-12-19, Dnr 221-2884-94. Tidsprofil: 1997–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALE HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det gamla tingshuset i Älvängen har genomgått ett flertal förändringar sedan det slutade fungera som tingshus. Byggnaden är en träkonstruktion uppförd i två våningar och klädd med liggande gulmålad panel. 1973 byggdes en kyrka ihop med tingshusets ena kortsidan och på baksidan skjuter huset ut i en tillbyggnad som troligen gjordes på 1950-talet. Den ursprungliga huvudentrén, som har placerats mitt på långsidan mot gatan, kröns av en mindre frontespis och en takryttare med tingsklocka. Dessa element är idag de enda som signalerar att huset en gång har använts som tings… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikMissionshuset uppfördes 1910 som en utpost till Älvängens Missionsförsamling. 1927 klagades det över att Ryk var svårarbetat. Verksamheten pågick fram till 1966 då missionshuset såldes för 15.000 kronor. Det byggdes senare om till privatbostad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA REPSLAGARBANAN I ÄLVÄNGEN
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄLVÄNGENS KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.