Vänge kyrka

Verifierad identitet

Vänge kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044620. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1700-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1700–1799.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av valv av kalkstensflis: tornrummet av ett romanskt kryssvalv, koret och långhuset av ett respektive två kupolartade kryssvalv av den speciella gotländska typen. Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet putsade och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar finns på norra korväggen. Sakristians väggar är putsade och vitkalkade, innertak av bräder. Farstuutrymmet i sakristian är utformat på likartat sätt. Sakristians ingång från koret är försedd med ett medeltida dörrblad av trä, klätt med talrika och välarbetade smidesbeslag. Kyrkans väggar är som nämnts uppmurade av kalksten. Långhusets murar stöds av strävpelare av kalksten på norra och södra sidorna. Dessutom är ett dragstag inlagt i N-S riktning i vartdera koret och långhuset. Golven i långhuset och sakristian är belagda med bräder (skurgolv), medan koret och tornrummet har golv av slipade kalkstensplattor, altaravsatsen är dock belagd med äldre gravstenar. Sakristians vind har trägolv, medan pannrummets golv består av betong. Utanför sakristians ytterdörr finns en betongtrappa, och till sakristivinden leder en invändig trätrappa. Tornets övre våning nås ifrån kyrkorummet via en lös aluminiumstege. Därifrån leder trästegar/-trappor till klockdäcket. I tornhuven finns stegar och vilplan av… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044620. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000044620. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.