SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “väst på gården”
VÄST PÅ GÅRDEN
HistorikByggnaden har använts som undantagsstuga. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-03-22, Dnr 432-14113-09. Bilaga - Förslag till byggnadsminnesförklaring, 2010-02-02, Dnr 432-14113-09. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hyttnäs
HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbygg… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
HistorikHistorik Ursprungligen var Enskede gård uppdelad i tre hemmen, Stora Enskede, Lilla Enskede och Bägersta. På 1700-talet bildades gården genom sammanslagning av de tre hemmanen. År 1781 inköptes gården av assessorn i Bergskollegiet Herman Odelberg. Hans sonson, godsägaren Axel Odelberg d.y. ärvde gården redan vid sin födelse, 1805 och tillträdde densamma innan han ännu blivit myndig. Hans långa ägotid präglades av en livlig byggnadsverksamhet och stora odlingsföretag, som gjorde gården till en av de bäst skötta och mest inkomstbringande i landet. Gården blev en mönstergård. Han införde växelbruk, som innebar att jorden fick vila vissa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORITZSKA GÅRDEN
HistorikBland de byggnader som uppfördes i Umeå efter stadens brand 1888 hör utan tvekan Moritzska gården till de ståtligaste och rikast utsmyckade. Den byggdes av timmer 1891 i kvarteret Idun som bostad och kontor åt disponenten Carl Gustaf Moritz. Vid sin död 1897 testamenterade Moritz fastigheten till Umeå stad, som ända till omkring 1980 nyttjade den bl a som skola och kontor. Efter en långdragen, tidvis het debatt om gårdens framtid flyttades huvudbyggnaden 1983 till sin nuvarande plats vid kyrkbrons norra ände. Moritzska gården fick en rik arkitektonisk utformning av Umeåarkitekten C Fr Sandgren. Fasaden mot söder är symmetriskt uppbyg… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
ExteriörbeskrivningStor f.d. fabriksbyggnad ursprungligen uppförd 1929, därefter till- och ombyggd i omgångar fram till 1980-talet. Byggnaden är uppförd i två, tre och fyra våningar, med en eller flera takvåningar. I väster hänger huskroppen ihop med hus 5, i öster med hus 7. Huset består av två nordsydliga högre delar, med lägre byggnadskroppar emellan. I nordväst finns utbyggda delar från 1970-och 80-tal. Byggnadens inre är sedan 1990-talet ombyggt för nya ändamål; lager, kontor osv. I samband med denna ändring av användningen har delar som fönster och dörrar ändrats, liksom hela fasaden mot väster. I söder har en hel sektion av den f.d. f… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kontor
ExteriörbeskrivningMycket stor kontorsbyggnad från 1980, belägen i Marievik på en udde vid Årstaviken, i den östra delen av Liljeholmen. Byggnaden består av tre sammanlänkade huskroppar i olika höjd, kring en underbyggd gård. I nordöst finns ett punkthus i elva våningar med souterrängvåning och indragen takvåning. I väster och söder finns en stor L-formad byggnadskropp i åtta våningar med souterrängvåning. Dessa två högre delar binds ihop av en lågdel i tre våningar, som har en mindre ljusgård med växtlighet, grusad mark och dekorativa belysningsarmaturer. I lågdelen finns foajé och cafeteria med entréer mot gården, samt en restaurang med en… Tidsprofil: 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostads- kontors- affärs- och restaurangbyggnad som byggts till mot gården i etapper. Byggnaden kännetecknas gentemot övriga trevåningshus i centrumanläggningen av bottenvåningens kontorslokaler där länge Riksbyggen huserade och gentemot Örsbaken 7 av en lugnare mer rytmiserad fasad utan olikstora balkonger etc. Byggnden är länkad med övriga byggnader i kvarteret, i öster bildas en portik mellan byggnaden och hus 4 och i väster stänger en gallergrind gården vid hus 3. Mot gården finns sammanhängande kontorslängor från 1950- 60- och 90-talen. Vid inventeringstillfället i mars 2005 nyttjade stadsdelsförvaltningen kontorsloka… Tidsprofil: 1950–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnad
HistorikPå västra sidan av höjden Åkraberg ligger gården Värö-Åkraberg 3:1 med mangårdsbyggnad, en före detta arrendebostad från 1870-talet, samt tillhörande ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden ligger i en stor parkliknande trädgård, omgiven av vällagda stenmurar. Söder om gården leder en allé förbi. Mangårdbyggnaden är som nämnts tidigare uppförd cirka 1870, och har ett lusthus intill. Jordbruk bedrevs på gården fram till 1978. Efter nedläggningen har den öppna jorden arrenderats ut. , Mb uppf 1876. Lusthus. Tidsprofil: Cirka 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya mangårdsbyggnaden
HistorikUrsprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. 1904 gifte sig gårdsägaren Anders Larsson med Julia Nilsdotter från LarsErs i Heden, något som blev början till viktiga förändringar på Västergården. Då byggdes den tidigare ladugårdsbyggnaden med brygghus om till bostad. Det nya bostadshuset övertog då funktionen som huvudbyggnad på gården. Den gamla mangårdsbyggnaden (till vänster) var från början huvudbyggnad på gården, medan huset till höger (nya mangårdsbyggnaden) inrymde ladugård och portlider. 1906 byggdes ladugårdsbyggnaden om… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikTorggatan 10, Före detta Staketgatan 9, S:ta Helenagatan 1.Fastigheten intar en särställning genom att dess byggnadsbestånd har förblivit praktiskt taget oförändrat under mycket lång tid. Inget hus har vare sig nybyggts eller rivits sedan 1878. Järnstaketet och träden i fastighetens nordvästra hörn erinrar om den forna trädgården, på 1800-talet en vanlig beståndsdel av stadens tomter. Gården är intressant disponerad med en från gatorna nedsänkt nivå, vilka nås via en stensatt ramp från Staketgatan. Arrangemanget gör att källaren i huset vid Torggatan är tillgänglig i plan med gården. Bostadshus, Torggatan 10. Byggnadsår 1864, arkitek… Tidsprofil: 1876–1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Attebo
HistorikI den södra delen av Lerdala socken, nära gränsen mot Istrum i Skara kommun, ligger gården Attebo. Gården har anor från kolonisationen av Kronoallmänningen Klyftamon på 1500- och 1600-talet och uppfördes som kronotorp, ursprungligen med namnet Atteboslätten och senare även benämnt Hattebo. Den ensamt belägna gården ligger i utkanten av Klyftamon och omges av öppen jordbruksmark men med nära koppling till det vidsträckta skogsområdet i norr. Attebo är med sina faluröda timmerbyggnader en mycket väl sammanhållen enhet och en av få gårdar i trakten som bevarat sin ålderdomliga karaktär på samtliga byggnader. Gårdens manbyggnad är uppför… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i två våningar på putsad sockel. Stomme av liggande timmer och fasadbeklädnad av grön lockpanel. Fasaden mot gatan har vitmålade knutlådor. Fönstren är moderna, spröjsade och vitmålade samt djupt indragna från fasadliv. Till gården leder en kullerstensbelagd portgång med ursprungligt innertak. Porten är sekundär och är klädd med diagonalställd träpanel. Mot gården har fasaden ändrats dels med nytt trapphus 1926, dels med en tillbyggnad 1977. Taket är ett sadeltak med enkupigt tegel mot gatan. På taket mot gården ligger, åtminstone delvis, sinuskorrugerad plåt. Här finns en skorsten med traditionellt utseende. Tidsprofil: 1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikVisthusbod på gårdsenhet belägen på en höjd strax öster om Stora Les södra spets. Gården är i övrigt bland annat bebyggd med en salsbyggnad, ladugårdslänga och arrendatorsbostad. Idag ligger manbyggnaden och de övriga byggnaderna på olika fastigheter. Se anläggningsnivå för mer historik rörande gården. Tillsammans bildar gårdens byggnader en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden, inte minst på grund av den långa kontinuiteten på samma plats och den nära kopplingen till bruket. Till värdet bidrar den bibehållna strukturen i kulturlandskapet med allén ned mot vattnet och till gården underliggande välbevarade torp, till exemp… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
klackafallet
HistorikKlacken 1:20, Klackafallet Strax intill Brännemo kapell och kyrkogård ligger på andra sidan om vägen mot Vickebråten den lilla gården Klackafallet, som ursprungligen legat under gården Klacken. På den ekonomiska kartan från 1877-82 är ett bostadshus och en ekonomibyggnad markerad på fastigheten, men det är troligen föregångarna till dagens bostadshus och ladugård, då karaktären snarare antyder att de är byggda alternativt rejält ombyggda runt sekelskiftet 1900. Gården utgörs av ett bostadshus, en ladugård och ett par mindre ekonomibyggnader, samtliga med faluröda fasader. Bostadshuset är relativt välbevarat, med bl.a. tegeltak och sp… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningByggnaden ligger på en sockel av huggen sten. Fasaderna är klädda med lockpanel där brädorna har varierande bredder. Fasaderna är målade i blå kulör. Fönstren är övervägande tvåluftsfönster målade i vit kulör, I takkupan och på fasaden mot gården finns enluftsfönster. Porten mot gatan har mönsterlagd pärlspontspanel målad i fasadfärgen (blå). Entrédörren till byggnaden är i spegeldörrsutförande med glasat parti och lackad. Foder och knutlådor är målade i blå kulör, knutarna på tillbyggnaden mot gården är vitmålade, liksom takfotsbrädan. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Takkupa är upptagen på takfallet mot gården,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikGården testamenterades till församlingen av Ester Johansson 1978. Hennes avsikt var att gården skulle användas av församlingens ungdomsverksamhet men även kunna användas av andra SMUföreningar för lägerverksamhet. Efter en omfattande upprustning var gården i bruk för läger och ungdomsverksamhet. Den visade sig vara speciellt lämplig för scoutverksamhet, men den krävde stora insatser för tillsyn, skötsel, bokning m m, varför församlingen så småningom beslutade att avveckla verksamheten. Gården såldes till privatpersoner 1995. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSKA GÅRDEN
HistorikEkska gården är ett stort tvåvånings trähus under brutet tak. De panelade och gulmålade fasaderna är indelade med pilastrar. Entrén mot Södra Långgatan har en rokokoport. Under fasaden, som fått sin enhetliga karaktär efter 1765, döljer sig tre äldre trähus. Det äldsta av dem omtalas redan 1657 och var beläget mot Västra Sjögatan. I hörnet Västra Sjögatan/Södra Långgatan är stommen till ett timmerhus med genomgående korridor bevarad. Detta hus är förmodligen identiskt med det trähus som rådmannen Jörgen Bremers byggde 1665-66. I hörnrummet upptäcktes vid en reparation 1941 fragment av en direkt på timret målad dekor som kan dateras t… Tidsprofil: 1665–1666. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningEn böjd lamellänga med en 1- vånings butiksutbyggnad på västra långsidan, mot gatan i norr. Huset är länkad till en lamellänga som ligger inne på gården med samma husnummer, med ett länkhus i vinkel, i två våningar med genomgång under. Lokaliserad längst i den norra delen av anläggningen. Den större butikslokalen inhyste ursprungligen en konsumbutik. Ursprunglig tidtypisk karaktär. FÖRÄNDRINGAR- takmaterialet är bytt till tvåkupigt lertegel. Butiksdelens skärmtak byttes ut i början av 1990-talet. Fem av butikernas fönster mot gården är igensatta, fyra är gallerförsedda. Den f.d. konsumbutikens lokal var vid tillfället tom… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaden är uppförd som bostadshus för lektor Edv. Waldenström strax efter den stora stadsbranden 1888. Byggnadslov lämnades 1890. Ritningen är utförd av A W Bodinson 1890. Ritningarna till den nu befintliga panelen och den veranda mot gården, som fanns fram till slutet av 1930-talet, är utförda av arkitekt C Fr Sandgren i Umeå 1897, den mest anlitade arkitekten i staden vid denna tid. Mittpartiet på verandan är numera riven och ersatt av enklare entrépartier från slutet av 1930-talet vid ingångarna från gården. Byggnaden är uppförd av timmer i två våningar med något lägre övervåning. På långsidorna finns breda frontespiser med valm… Tidsprofil: 2001–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kalltorps kvarn
HistorikKalltorp är en mycket stor gårdsdsanläggning med en manbyggnad, som enligt KMV-programmet från 1991 är från 1703, 1900 och 1917. Denna har under årens lopp genomgått ganska omfattande förändringar med bland annat fönsterbyten. Gården har ett stort antal imponerande ekonomibyggnader. Dessa är ovanligt utformade med kraftiga överkragningar, utskjutande tak och småspröjsade fönster. Bland ekonomibyggnaderna kan nämnas stall, ladugård, vagnslider, spannmålsmagasin, torkria och en el-kvarn x-6454563 y-1290227 som idag (2006) helt saknar utrustning och används av nuvarande ägare som festlokal. Gården är delvis mycket förfallen på grund av… Tidsprofil: 1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLånggatan 34, Fredsgatan 1, Torggatan 31. Gården, som tidigare har kallats Backen, är idag innerstadens enda fastighet där det gamla bruket att avsätta en del av tomten till trädgård är bevarat. Fastigheten utgör dessutom fortfarande "en hel tomt" från 1760 års stadsplan, och är storleksmässigt oförändrad sedan dess. - 2007 var gården och dess dispossition oförändrad.Långgatan 34. Byggnadsår 1851-52, arkitekt okänd, byggherre Sophie Kvarström.Det reveterade huset vid Långgatan var gårdens huvudbyggnad. Det bevarar alla karakteristiska drag för ett bostadshus i stadens utkant vid 1800- talets mitt - en våning med enkupigt tegeltak, sp… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS MED BUTIKSLOKAL
HistorikModéerska handelsgården byggdes under perioden 1748 och 1778. Den ligger utefter Storgatan i den norra delen av vad som var Mönsterås köpings gamla handelscentrum. På nuvarande tomt ligger dels huvudbyggnaden, dels en ekonomibyggnad. Huvudbyggnaden inrymmer handelsbod och två bostadslägenheter. Inga ändringar har gjorts sedan 1920-talet. Huset rymmer många detaljer som minner om dess långa historia, bland annat kakelugnar från trakten och äldre typer av dörrar samt en bevarad bodkammare. Med sin kombination av handelsbod och bostad representerar denna byggnad en välbevarad del av Mönsterås historia. Modéerska handelsgårdens huvudbygg… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lunnagården
HistorikLoringa 2:1, Lunnagården I den östra delen av Loringa by ligger det f.d. komministerbostället Lunnagården. Funktionen som prästgård upphörde på 1860-talet, och gården har sedan dess varit utarrenderad. Gården utgörs av den ålderdomliga manbyggnaden, som anses vara byggd i slutet av 1600-talet, en ladugård samt några mindre ekonomibyggnader. Mangården skiljs från fägården via ett staket. Manbyggnaden har utskjutande knutar och, sedan en renovering omkring år 1950, ett valmat tak, täckt med enkupigt tegel. Ladugården förefaller vara byggd på 1920-talet, men ligger på samma plats som gårdens ladugård haft sedan laga skiftets tid. Gården… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nolgården
HistorikMårum 2:30, Nolgården Nolgården är den största av gårdarna i Mårums radby och den nordligaste av de ursprungliga gårdarna. Dagens gårdsbebyggelse är huvudsakligen tillkommen kring sekelskiftet 1900, och omfatta ett tiotal byggnader. Gårdens byggnader ligger på båda sidor om bygatan, och mangården avskiljs från såväl vägen som fägården genom en stenmur. Den reveterade manbyggnaden är uppförd år 1922 med influenser från tidens villastil. Mangården nås från bygatan via en öppning i stenmuren som markeras genom två gjutna grindstolpar med jugenddrag. Gårdens ekonomibyggnader är genomgående faluröda och några av de mindre husen har tegelt… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMU-GÅRDEN DONSÖ
HistorikRedan på 1930-talet hade önskemål förts fram om lokaler för församlingens ung- domar. Under några år hyrdes också övervåningen i en villa för detta ändamål. Önskemålet var dock att skaffa egna lokaler, och 1948 inköptes fyra militärbaracker från Tornedalen. Dessa fraktades med järnväg till Göteborgs hamn. Många frivilliga hjälptes sedan åt att på fiskebåtar frakta byggnaderna ut till Donsö, där de uppfördes på en tomt på Nordön. 1950 kunde gården invigas. Byggnadskostnaden inklusive tomt och inventarier uppgick till 100.000 kronor. Byggmästare var Bertil Fhager. Vid flera tillfällen gjordes om- och tillbyggnader. 1992 gjordes en till… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sofiedal
HistorikLoringa 2:1, Lunnagården I den östra delen av Loringa by ligger det f.d. komministerbostället Lunnagården. Funktionen som prästgård upphörde på 1860-talet, och gården har sedan dess varit utarrenderad. Gården utgörs av den ålderdomliga manbyggnaden, som anses vara byggd i slutet av 1600-talet, en ladugård samt några mindre ekonomibyggnader. Mangården skiljs från fägården via ett staket. Manbyggnaden har utskjutande knutar och, sedan en renovering omkring år 1950, ett valmat tak, täckt med enkupigt tegel. Ladugården förefaller vara byggd på 1920-talet, men ligger på samma plats som gårdens ladugård haft sedan laga skiftets tid. Gården… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stångesäter
HistorikStångesäter är en medeltida gård som enligt jordeboken från år1545 omfattade ett helt klosterhemman. Sedan blev Stångesäter säteri ett mantal frälse och en av Säters många herrgårdar. Gården ligger mitt emot Säters medeltida kyrka men har dock inte räknats in i den sedan länge försvunna byn Säter. Nuvarande mangårdsbebyggelse på Stångesäter omfattar huvudbyggnad med två flyglar, vilka anses härstamma från 1700-talets slut men som helt byggts om under tidsperioden 1945-1950. Alla tre byggnader på mangården har fasad av ljus slätputs under tegeltäckt sadeltak. Samtliga bär prägel av efterkrigstidens modesta villastil. Söder om gården f… Tidsprofil: 1945–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄTER-kROKEN
HistorikHus 3 SÄTER-KROKEN HUVUDBYGGNAD Kroken har anor från medeltiden och är en av de större herrgårdarna i Säter. När Kroken omnämns i jordeboken första gången 1546 räknades gården till Säters by. Det kan därför inte uteslutas att Kroken haft ett något sydligare läge, närmare Säters kyrka, på den tiden. Åtminstone sedan sent 1600-tal bör dock gården ha legat där den nu ligger. Byn har i alla händelser upphört att existera. Kroken omges av ett del till stor hävdat ålderdomligt lövängs- och hagmarkslandskap genom vilket den allékantade tillfartsvägen från söder löper. Närmiljön utgörs, förutom av det rikhaltiga byggnadsbeståndet, av stenmur… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningByggnaden ligger i vinkel på en stensockel. Fasaderna är spritputsade. Mot gatan och gården är putsen avfärgad i rosa kulör. Mot grannfastigheten är putsen avfärgad i vit kulör. På den synliga gavelspetsen mot Bergwerdien 5 (NO) är fasaden klädd med gullackerad stående fasadplåt. Fönstren i byggnadsdelen mot gatan har mittpost/er och tvärpost. Byggnadsdelen mot gården som innehåller samlingssal har på sydvästra sidan tre fönsterfält med spröjsade fönster. På sydöstra gaveln finns två fönster med mittpost. På den gaveln finns även källarnedgången som skyddas av ett skärmtak med enkupigt lertegel. Skärmtaket hålls uppe av en… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningStorjungfrun 1 består av fem hus. Hus nr 2 ligger längst i väst mot tunnelbanespåret. På dess norra gaveln finns ett garage med fyra platser. I hela bottenvåningen mot väst inryms ett dagis med inhägnad gård framför. Entréerna vetter mot gården och balkonerna mot väst. Hus nr 1 och 3 är en huskropp i vinkel vilket även gäller för hus nr 4 och 5. De är sammanbyggda med ett länkhus som består av balkonger som vetter mot gårdsbildningen. I vinkel som bildas mot norr finns garage med fyra platser. Hus 3 och 5 har balkonger mot norr och hus 1 och 4 har balkonger mot gården. FASAD- ursprungligen var kulörerna grått, rött och bru… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.