SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “väntsal”
VÄNTSAL
HistorikVäntsalen på Kölnholmen uppfördes 1888 i tidstypisk träarkitektur. Väntsalen består av en åttkantig träbyggnad med förlängt mittparti. Ovanför entrén finns ett tidstypiskt gavelparti i snickarglädje uppbyggt. Fasaden är av vitmålad liggande fasspåntpanel i fältindelning med mörkgröna lister. Taket är täckt av skivplåt. Fönstren är grönmålade, spröjsade och har flerfärgat glas. Förutom väntsalen finns två rum som ursprungligen fungerade som serveringsrum och hamnkontor. Byggnaden är mycket välbevarad och är av en ovanlig byggnadskategori. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1994-11-24, Dnr 221-… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänthall / Väntsal
ExteriörbeskrivningEn separat byggnad för väntande begravningsgäster ingick i planerna från hösten 1922. På ritningar från september 1922 utformades vänthallen med en kvadratisk plan men senare samma år ändrades ytterkonturen till den halvcirkelform byggnaden har idag. De klassiserande inslagen var från början starka med bl.a. framförställda kolonner, men dessa attribut försvann efter hand till förmån för en nästan helt slät fasadutformning med ett långsmalt fönster utefter hela framsidan. Taktäckningen utgjordes från början av torv, vilket bl.a. framgår av några äldre foton. Idag täcks taket av kopparplåt. Invändigt gjordes golvet av mönstr… Tidsprofil: 1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänthall / Väntsal
HistorikIdag, år 2000, används byggnaden av Omnibus (även kallad Örebrobussen). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänthall / Väntsal
ExteriörbeskrivningLiten byggnad i en våning. Sadeltak klätt med plåt. Röd locklistpanel. Vita knutar och vindskivor. Enluftsfönster med två rutor. Karaktär och bevarandevärda detaljer: - Takform - Träpanel med traditionell färgsättning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänthall / Väntsal
TakformSadeltak, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALVESTA STATIONSHUS
HistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en d… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brunflo station
ExteriörbeskrivningSamtliga byggnader är uppförda av trä med faluröd eller möjligen tjärstruken lockpanel, vita småspröjsade fönster, fönsterfoder och vindskivor samt tegeltäckta tak. Stationshusets, ställverkets och f.d. avträdets tak är helvalmade med något svängda takfall, övriga tak är sadeltak. Byggnaderna har en nationalromantisk prägel med drag från den begynnande 20-talsklassicismen i detaljerna, såsom stationshusets lilla takkupa och ställverkets balkong samt de svängda takfallen. Vid den exteriöra utformningen har arkitekten utgått från en symmetrisk rektangulär byggnad. För att markera den genomgående väntsalen och få större bosta… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flens stationshus
HistorikInventeringsår Ej registrerat Byggnaden är uppförd efter en symmetrisk plan med hög mittdel, lägre flankerande längor och markerade sidoflyglar. Den släta putsen kontrasterad med gesims i tegelmurad relief ger en rik materialverkan. Säteritaket förebådar en kommande nationalromantisk arkitekturstil. Mittdelen inrymde en vestibul, idag väntsalen, med personalutrymmen åt ena sidan och passagerarutrymmen åt den andra. Flens stationshus har idag kvar mycket av sin ursprungliga karaktär framför allt vad gäller exteriören. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 2001-10-01 Tidsprofil: 2001–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTEBORGS CENTRALSTATION
HistorikCentralstationens huvudbyggnad uppfördes 1856-58 enligt ritningar av A.W. Edelsvärd. Den hade från början en medeltidsinspirerad utformning med små torn och spiror. Byggnaden disponerades så att tågen kunde köra rakt igenom den stora hallen. På 1870-talet byggdes taket om så att det blev brantare, och i samband med detta togs en del av utsmyckningen bort. 1923 genomfördes en större ombyggnad och banhallen inreddes som väntsal. 1928-30 tillkom en ny avgångshall, ritad av F. Zettervall, som dekorerades med stora väggmålningar av Filip Månsson. Under åren har flera ombyggnader gjorts och i början på 2000-talet byggdes stationen delvis p… Tidsprofil: 1856–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikRitningarna till det nya stationshuset byggt 1908-09 utfördes av arkitekten Lars Kellman. Byggnadens exteriör är i stort sett ursprunglig, vid jämförelser med foton från 1910-talet har ytterst få eller inga utvändiga förändringar skett med undantag för de nya entrédörrarna, samtliga fönster är exempelvis bevarade från nybyggnadstiden och skärmtaket ser likadant ut som på vykort från ca 1915. Interiören har genomgått vissa förändringar, men bevarade inredningsdetaljer från byggnadstiden är bland annat golvet i väntsalen och luckan för inlämning av resgods. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län… Tidsprofil: 1908–1909. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TULE STATION (TULE HÅLLPLATS)
HistorikJärnvägslinjen mellan Roma och Slite var i bruk mellan 1902 och 1953. Vid dess invigning stod hållplatsbyggnaden vid Tule, i Halla socken, liksom den större stationsbyggnaden vid Hesselby i Dalhem, färdig. Tule ligger 2,8 km sydväst om Hesselby. Stationshuset har liggande och stående träpanel, under tegeltak. Byggnaden har samma färgsättning som Hesselbystationen, med rosa, gulvitt och engelskt rött. Förutom väntsal och expedition i ett mycket välbevarat skick, innehåller byggnaden banvaktarbostad med ett rum och kök. Vid övertagandet av Märta & Ingmar Lindkvists stiftelse, 1982, restaurerades byggnaden både in- och utvändigt. Den st… Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖREBRO STATIONSHUS
HistorikStationsbyggnaden i Örebro uppfördes samtidigt med järnvägen och invigdes 1862. Arkitekt var Adolf Wilhelm Edelsvärd. År 1901 förlängdes stationsbyggnaden åt söder, en större ändring och tillbyggnad skedde 1910. Året därefter förstorades väntsalen bl.a. genom en utbyggnad på östra sidan. År 1934 byggdes stationen ut genom ytterligare en förlängning åt söder. Stationshuset är exteriört relativt välbevarat, men visar också prov på senare tiders ombyggnader som speglar järnvägstrafikens utveckling i Örebro och i hela landet. Byggnaden har under 1990-talet genomgått en exteriör upprustning, som genom en hög antikvarisk ambitionsnivå, på… Tidsprofil: 2005–2103. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSMO STATION
HistorikStationsbyggnaden är uppförd i trä med fasaderna klädda med träspån och målade med gul oljefärg. Huskroppen är asymmetrisk med valmade takfall och trapphuset avslutas med en kvadratisk tornbyggnad. Fönstersnickerierna är välbevarade med ursprunglig luftindelning. Få exteriöra förändringar har gjorts. Även den ursprungliga rumsindelningen med väntsal är i stort sett orörd. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1999-07-08. Tidsprofil: 1999–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNABO STATION (DEL AV ANTEN-GRÄFSNÄS JÄRNVÄG)
HistorikHållplats/banvaktsstuga/station. Den ursprungliga banvaktsstugan med väntsal kom efterhand att fungera som kombinerad järnvägs- och poststation. Kvarnabo ligger ungefär mitt emellan Göteborg och Skara. Alla ånglok stannade där för att fylla på vattentankarna. Förutom själva stationsbyggnaden finns kringbyggnader, bl.a. förråd, dressinbod, jordkällare samt en s.k. vattenhäst (anordning för påfyllning av vatten till ångloken). KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2010-08-20, Dnr 432-5846-1999, 432-109857-2008. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOVENE MISSIONSKYRKA
HistorikMellby-Lovene Missionsförsamling bildades 1913. Missionshuset i Mellby var då redan uppfört, men även i Lovene hade en frikyrklig verksamhet påbörjats. Någon samlingslokal fanns ej i Lovene, men man fick tidvis tillåtelse att hålla möten i stationshusets väntsal. 1919 beslöt man att bygga en missionskyrka på en tomt, som skänktes av G. Ad. Rosén. Kyrkan stod färdig 1920. Byggnadskostnaden uppgick till 50400 kronor. Källor: -Minnesskrift utgiven vid Mellby Lovene Missionsförsamlings 25-årsjubileum år 1933. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ornäs station
InteriörbeskrivningDet av Axel Kumlien ritade stationshuset har en planlösning som i alla väsentliga delar är bevarad. Detaljer av inredningen är också bevarade, till exempel den tidstypiska inredningen i väntsalen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tjuls station
InteriörbeskrivningByggnaden rymmer liten väntsal, som enligt reglementet för 3:e klassens väntsalar har stående panel eller bröstning nedtill och brunmålad papp upptill, samt med fasta sittbänkar. Vidare finns expedition samt stationsföreståndarens bostad. Bostaden har ett rum, kök samt ett större förrådsrum eller f d brygghus. Vidare finns en köksfarstu, som är den enskilda ingången till bostadsdelen samt ett skafferi. Vinden är låg och oinredd, men har rymt en mindre kammare mot ena gaveln. I bostadsrummet finns kakelugn, medan expeditionen och väntsalen värms upp med kamin placerad på expeditionen. I köket finns en vedspis med bakugn. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIRSERUMS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikVirserums stationshus stod färdigt 1911 i samband med att sträckan Åseda-Virserum öppnades för trafik. Det är också uppfört i en tidstypisk stil, med fasaderna klädda med en liggande, rödfärgad fasspontpanel. Det plåtklädda taket är brutet och gavelvalmat. Fönstren har i de övre lufterna en smårutig indelning, vilket ger drag av jugend. I bottenvåningen finns väntsal, expedition och resgodsrum i behåll. På övervåningen finns den f d stinsbostaden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2005 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRNSKÖLDSVIKS STATION
HistorikStationshuset är en kraftfull tegelbyggnad i två våningar med valmat tak, med ett på ena sidan friliggande uthus som en liten paviljong i tegel med pulpettak, allt sammanbundet av stationshusets långsträckta skärmtak på trästolpar, som bildar en arkad mot spåren. Stationshuset har drag av såväl nyrenässans som nygotik. Interiört, i vestibulen mot gatan, är stora delar av den ursprungliga fasta inredningen bevarad. Även delar av den ursprungliga inredningen i väntsalen finns kvar. Byggnaden är en av Folke Zettervalls tidigare stationsbyggnader och visar i sin välbevarade tegelarkitektur med assymetrisk gatufasad hur ett modernare form… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.